Bengt Starrin

Perspektiv på sociala problem har sedan den kom ut första gången blivit en av grundpelarna inom svensk utbildning i socialt arbete. Boken går igenom ett brett spektrum av teorier om sociala problem, där såväl samhälleliga strukturer som grupper, organisationer och individer uppmärksammas. Hur kan man till exempel förstå fattigdom, missbruk, prostitution, våldshandlingar med rasistiska förtecken, kvinnomisshandel och stökiga barn? Ska man söka förklaringar i samhället eller hos den enskilda individen? I denna andra omarbetade utgåva av Perspektiv på sociala problem har alla kapitel uppdaterats och ett par nyskrivna kapitel har tillkommit. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och tillväxtkritik. I ljuset av dagens krav på att all professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad analyserar och särskiljer författarna olika typer av kunskap som socialarbetaren har att tillgå, och introducerar i detta sammanhang en ny form av realism. Boken riktar sig till studerande i samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och andra sektorer av det samhällspolitiska området som journalister, politiker och tjänstemän i offentlig administration.

Det finns många tankeväckande studier om människors handlingar och beteenden som är värda att uppmärksamma även om de gjordes för 50, 60 eller 70 år sedan. Studierna om vårt sociala liv väcker olika sorters känslor – ibland skratt, ibland nyfikenhet och ibland förfäran – men de ger alltid nya insikter om människan och mänskligt samspel. I boken presenteras ett urval av de mest kända klassiska socialpsykologiska studierna. Utifrån teman som auktoritet, lydnad, prestationer, strävan efter normalitet och människor i utsatta situationer visar författarna att de klassiska studierna är aktuella även idag. Det finns också tips på filmklipp som läsaren kan titta på genom att rikta sin mobiltelefon mot QR-koderna i boken. SOCIALPSYKOLOGISKA EXPERIMENT OCH ANDRA MINNESVÄRDA STUDIER vänder sig främst till högskolestudenter inom samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningsprogram och ämnen, men är även intressant för alla som vill veta mer om hur människor fungerar tillsammans. Markus Arvidson är universitetslektor i sociologi vid Karlstads universitet. Hans forskning har en socialpsykologisk inriktning och rör områden som bedrägeri, lojalitet, roller och identiteter. Bengt Starrin är sociolog och professor emeritus vid Karlstads universitet. Han har tidigare skrivit böcker inom områden som emotionssociologi, social och ekonomisk utsatthet, kvalitativ metod, empowerment och dansbanekultur.

Hur kan vi förstå den pågående samhällsdiskussionen om fattigdom? Varför betonas enskilda människors ansvar framför kollektivets eller samhällets? Hur kan utsatthet inte bara förstås, utan åtgärdas? Boken berör ovanstående frågor utifrån teoretiska presentationer i relation till empiriska exempel, med ambitionen att reda ut de olika begreppen främst i förhållande till socialt arbete. Utsatthet, marginalisering och utanförskap presenterar teoretiska begrepp med avstamp i konkreta analyser. Författarna söker svar på frågor om olika begrepps innebörd och hur de förhåller sig till varandra. Här beskrivs hur utanförskapet kan uppkomma i många olika sammanhang och av skilda orsaker. Författarna beskriver utsatthet och marginalisering i skolan, genom arbetslöshet, sjukdom eller funktionsnedsättning, fattigdom och etnisk diskriminering, missbruk och misshandel, men ger även förslag på tänkbara åtgärder för att minska marginalisering och utanförskap. Antologin riktar sig till blivande socionomer och andra samhälls- och beteendevetare.

Fattigdom utan gränser är den första bok som tar ett helhetsgrepp om fattigdomsfrågan. Boken är en betraktelse av fattigdomens historia, nutid och framtid där forskarens och journalistens olika perspektiv sammanfogas i ett vidare synfält. Boken bygger på ett temanummer i tidskriften Socionomen som utkom med anledning av EU:s fattigdomsår 2010. Med nytt innehåll behandlar redaktörerna i denna bok fattigdomsfrågan ur ett vidare perspektiv. De allra flesta bidragen är skrivna av nordiska forskare och bygger på aktuella forskningsresultat. Ett mål med boken har varit att vidga blickfånget och överskrida traditionella gränser. Dels mellan olika vetenskapliga discipliner men även mellan vetenskap, journalistik, litteratur, konst och foto. Vi hör också Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, i ett avslutande ord. Bokens redaktörer, Hans Swärd och Lena Engelmark, har ett mångårigt samarbete kring sociala frågor bakom sig. Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och redaktör för Socionomens forskningssupplement. Lena Engelmark är journalist, specialiserad på sociala frågor och chefredaktör för Tidskriften Socionomen. Omslagsbild Elisabeth Edén

" I det moderna samhället har uttryckandet av starka känslor kommit att bli en avvikelse. Och det visar också den danska sociologen Charlotte Bloch i sin omfattande studie av hur stress värderas och hanteras i arbetslivet och familjelivet (Bloch, 2001). Hennes undersökning visar att stress är något som vi måste leva med. Vi får och skall vara lite stressade men det skall ske på ett kontrollerat sätt. Och om vi inte är i stånd till att hantera stressen under kontrollerade former riskerar vi att stämplas som odugliga personer och därmed hållas ansvariga för den egna belägenheten." Efter att under några decennier har varit ett eftersatt område har intresset för emotioner inom sociologin ökat sedan 90-talet. Inom områden som t.ex. organisationsteori, brott och straff, våld, folkhälsa, välfärd, arbetsliv, social mobilisering och sociala rörelser har emotionernas betydelse återupptäckts. Man menar att många former av mänskligt handlande och samspel mellan människor är obegripligt om man betraktar dem utan emotionsglasögon. Flera författare har till exempel pekat på betydelsen av att ta med emotionssociologiska aspekter vid studier av hälsa och sjukdom. Boken innehåller bl.a. följande teman: Emotioner i sociologin – en katt bland hermeliner? Emotionell kultur – om känslokontroll och den moderna känslokulturen Emotionellt arbete och kommersialisering av känslor Emotioner och ritualer Tidig europeisk sociologi om skam – Georg Simmel och Norbert Elias Den nordamerikanska sociologin om skam – Från Charles Horton Cooley till Thomas Scheff Emotioner och sociala rörelser Risker, stigmatisering och emotioner Vreden och våldets emotioner Emotioner och ohälsa Underordningens skam och överhetens skamlöshet Emotioner i organisationer Att studera emotioner "Den i USA verksamme sociologen Stjephan Mestrovic målar i boken ”Postemotional Society” upp ett tillstånd och en utveckling som inte ger något utrymme för spontana känslor (Mestrovic, 1997). Mestrovic hävdar att vi nu lever i den postemotionella eran – en slags neo-orwelliansk värld av mekaniserade känslor. Känslokontrollen tar ett allt starkare grepp om människan och det emotionella livet blir allt mer mekaniserat, tillgjort, falskt och därmed mindre autentiskt. Människors känslor är snarare kvasi-emotionella responser än äkta känslouttryck. Emotionerna är förpaketerade och McDonaldiserade. De erbjuds som en slags happy-meal för massmänniskan."