Andreas Bergh

Tillit till människors omdöme är grundläggande i demokratin och avgörande för att organisationer och samhällen ska bli framgångsrika. Särskilt viktig är tilliten till de medborgare och professioner som möts i kärnuppdraget. Genom att utgå från behoven i medborgarmötet, i stället för att detaljstyra på långt avstånd, kan den offentliga sektorn förbättra kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Detta är grundtanken med den verksamhetsfilosofi som forskare kallar tillitsbaserad styrning och ledning. Ambitionen är att skapa handlingsutrymme och förutsättningar i medborgarmötet och de verktyg som används är anpassning av styrning, system och strukturer, men också kultur och ledarskap. I denna antologi ger tolv forskare från flera ämnesområden olika perspektiv på tillit och tillitsbaserad styrning och ledning och förklarar en del av den komplexitet och de avvägningar som ryms bakom dessa begrepp. Alla är överens om vikten av tilliten för goda offentliga institutioner, men också om hur svår vägen dit kan vara. Tillit och omdöme vänder sig till studenter och forskare på uni­versitet och högskolor, men är användbar för alla som intresserar sig för styrning i offentlig sektor.

I antologin "Vad ska en svensk kunna?" sätts olika delar av vårt utbildningssystem under lupp. Syftet är att synliggöra och diskutera en rad framträdande idéer om utbildning, bildning och pedagogik och att kritiskt granska betydelsen hos vissa nyckelbegrepp i utbildningsdebatten. ? I boken utforskar de olika författarna några av de mest aktuella frågorna om undervisning i den svenska skolan, högskolan och inom folkbildningen: Vad menas med kvalitet och effektivitet, och hur rättvisande är mätningar och utvärderingar? Hur har marknadsanpassningen av högskolan påverkat rättssäkerheten och likvärdigheten? Vad innebär kunskap och disciplin i skolan, och hur ska elevernas kunskaper i matematik och svenska förbättras? ? Författarna representerar olika discipliner och forskningsområden, som utifrån olika synvinklar och med olika fokus försöker härleda utbildningens problem till de idéer om undervisning och skola som styr utbildningspolitiken. Den övergripande frågan är hur man ska kunna se bortom de ideologiska, politiska och ekonomiska intressen som ofta får styra skoldebatten för att på allvar kunna diskutera lösningar på en av vår tids ödesfrågor.

Begreppet likvärdighet har under tre decennier varit ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning och i reformer på utbildningsområdet. Bidragen i denna bok analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska striden om begreppet. Under 1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal hade begreppet en relativt omfattande betydelse och var kopplat till jämlikhet, enhetlighet, fostran till en gemensam referensram och kompensation. Under slutet av 1980- och under 1990-talet utvecklas en kamp om begreppet och successivt knyts likvärdighet till valfrihet och föräldrarätt. Individualisering ses nu inte i första hand som kompenserande behandling utan som att lägga till rätta för individers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas likvärdighet alltmer till måluppnående och betygsättning. Likvärdighetsbegreppet förlorar nu successivt sin tidigare roll till förmån för kvalitetsbegreppet. I dagens diskussion bryts fortfarande dessa uttolkningar mot varandra, och de kommer som flera av bokens bidrag visar till uttryck på det kommunala planet, där det kan föras helt olika politik i likvärdighetens namn. Den enligt författarna i dag dominerande kvalitetsdiskursen om likvärdighet analyseras i flera bidrag och sätts också in i ett internationellt sammanhang. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet och har under många år lett en forskargrupp om utbildning och demokrati. Denna bok är ett resultat av ett forskningsprojekt. Ann Quennerstedt är FD och lektor i pedagogik. Hon forskar och undervisar vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Den här boken ger en pedagogisk och detaljerad genomgång av den mikroekonomi som varit nationalekonomins kärna under snart 100 år: utbud och efterfrågan, nyttoteori och vinstmaximering. Men författarna sätter också in teorin i ett större sammanhang, där institutioner, beteendeekonomi och politik beaktas och analyseras. Målet är att skapa förståelse för hur marknadsekonomin fungerar, men även att ge läsaren verktyg för att analysera statens roll i samhället och vilka institutioner som krävs för att en fungerande marknadsekonomi ska uppstå. Denna sjätte upplaga har utökats med en helt ny del bestående av fem kapitel om internationell handel och handelspolitik. Dessutom har den uppdaterats genomgående och många nya övningar med lösningar har lagts till.

Nationalencyklopedins samhällskunskap för gymnasiet täcker hela det centrala innehållet i ämnesplanen. Samtliga ämnesområden som ingår i samhällskunskap nivå 1b behandlas i nio rikt illustrerade kapitel, alla anpassade för Gy25. Boken kan även användas för elever som läser nivåerna 1a1 och 1a2. Varje avsnitt inleds med ett antal definitioner av centrala begrepp och avslutas med en sammanfattning. Till varje avsnitt finns instuderingsfrågor och diskussionsövningar. I bokens fördjupningar får eleverna utforska utvalda samhällsfrågor i syfte att väcka nyfikenhet, främja engagemang och stärka elevernas aktiva deltagande i samhällsdebatten. Genom att kombinera den tryckta läroboken med resurser i form av bland annat filmer, extramaterial och fler övningar i NE:s digitala läromedel kan undervisningen anpassas till elevernas olika behov.

Världen är orättvis, men blir orättvisan större eller mindre med tiden? Här undersöks mått på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati, globalt, mellan länder och mellan grupper i enskilda länder. Livslängden ökar, fattigdomen minskar, allt tycks bli bättre. Åtminstone fram till det senaste millennieskiftet, sedan syns tecken på nedgång. Är den framgång för demokratin vi upplevt de senaste femtio åren en parentes? Svaret beror bland annat på den tidsserie som mäts: hur lång behöver den vara för att påvisa en säker trend? Och upplevs jämlikhet alltid som rättvis, eller finns det en rättvis ojämlikhet? Siffrorna ger svar och väcker många nya frågor. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, skriver om hur rättvisa kan mätas. Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning rör välfärdsstaten, sociala normer, globalisering och institutionell ekonomi. I forskargruppen SoeTech vid Lunds universitet forskar han om hur ny teknik påverkar ekonomi och samhälle. Han har tidigare bland annat gett ut Den kapitalistiska välfärdsstaten (5 uppl. 2022) om hur Sverige blev rikt och jämlikt, samt serieboken Hjälpas åt: Om marknader och människor (2021). Tillsammans med Joakim Wernberg diskuterar han teknik, ekonomi och samhälle i podden Bergh & Wernberg.* Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Why do we obsess about money? Are products made to break? Why do we work so hard? How do we help the poor? Why do humans create markets everywhere they go? A fact-filled, research-based, graphic non-fiction by Ph. D Andreas Berg, Swedish economist at Lund University and The Research Institute for Industrial Economics (IFN). Illustrated by Ola Skogäng, one of Sweden's best selling comic book artists.

När den omfattande högskolereformen genomfördes 1977 var det med en förhoppning om att minska snedrekryteringen till högre utbildning och att främja den ekonomiska utvecklingen utanför storstäderna. Bakgrunden till reformen var att man ville samla all eftergymnasial utbildning inom ramen för högskolan och dessutom reglera både antalet studenter och studenternas utbildningsval. Tolv nya högskolor öppnades runt om i landet. I rapporten utvärderar författarna om högskoleexpansionen hade den demokratiserande effekt som många hoppades på. De studerar även hur de kommuner som fick en ny högskola har utvecklats över tid. Rapportens författare är Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors, samt Thomas Åstebro, professor i entreprenörskap vid HEC Paris. Alla fyra är även verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd? Liberaler har länge brottats med dessa eviga frågor. I Ny liberalism introduceras åtta samtida tänkare, som har varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi och ideologi under de senaste årtiondena. De politiska filosoferna John Tomasi, David Schmidtz, Jan Narveson, Michael Huemer och Chandran Kukathas ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, ekonomen Kenneth Binmore och socialpsykologen Jonathan Haidt presenteras av sakkunniga svenska författare i var sitt kapitel i denna antologi som sammanställts av Patrick Krassén. De flesta av tänkarna har aldrig tidigare presenterats på svenska. Ny liberalism vänder sig till alla med intresse för politisk filosofi. Den kan läsas både av den som har enbart grundläggande kunskaper och den som har ägnat många år åt fördjupning i liberalismens ideologiska grundvalar. Sedan den första utgåvan 2018 har två nya kapitel lagts till. Antologin innehåller texter av: Jesper Ahlin Marceta, Fritz-Anton Fritzson, Alexander Funke, Ebba Karlsson, Patrick Krassén, Niklas Elert, Andreas Bergh och Mattias Svensson Sagt om boken Den liberala idétraditionen har alltid varit i rörelse, för att kunna vara relevant för nya tider. I Ny liberalism får vi goda introduktioner till sex tänkare som har stått för några av de viktigaste bidragen till vidareutvecklingen av liberal teori under de senaste årtiondena. -Lars Fr. H. Svendsen, professor i praktisk filosofi vid Universitetet i Bergen Försvaret av ett fritt samhälle måste vara ett intellektuellt äventyr, menade Hayek. Det har det inte varit på ett tag. Därför är denna volym, och tänkarna som presenteras i den, så angelägen. Här är det fria samhället återigen ett intellektuellt äventyr som kittlar tanken och fantasin. -Johan Norberg, författare och idéhistoriker Varför lyda lagen? Hur långt sträcker sig mina solidariska förpliktelser? Är ingenting heligt? I en tid när 'liberal' alltmer blivit en identitet är det befriande att lyfta blicken mot de eviga liberala spörsmålen, som vi här får aptitretande ingångar till via sentida liberala tänkare som hittills varit okända för en svensk publik. -Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Om redaktören PATRICK KRASSÉN är jur. kand. och fil. kand. i statsvetenskap från Stockholms universitet. Han har bland annat varit redaktör för tidskriften Liberal Debatt, ledarskribent i Svenska Dagbladet och redaktör och medförfattare till boken Den nödvändiga vinsten (Timbro 2014).

»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern. Men gigekonomin är här för att stanna. Hur kan politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential? Andreas Bergh är nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet. Joakim Wernberg är forskningsledare för Digitalisering och teknikpolitik vid Entreprenörskapsforum samt lektor i Teknik och samhälle vid Lunds universitet. Tillsammans driver de podden Bergh och Wernberg.

Den här boken ger en pedagogisk och detaljerad genomgång av den mikroekonomi som varit nationalekonomins kärna under snart 100 år: utbud och efterfrågan, nyttoteori och vinstmaximering. Men författarna sätter också in teorin i ett större sammanhang, där institutioner, beteendeekonomi och politik beaktas och analyseras. Målet är att skapa förståelse för hur marknadsekonomin fungerar, men även att ge läsaren verktyg för att analysera statens roll i samhället och vilka institutioner som krävs för att en fungerande marknadsekonomi ska uppstå. Denna femte upplaga har reviderats och uppdaterats genomgående, bland annat med nya avsnitt om plattformsföretag och konkurrens på internet. Dessutom har många övningar med lösningar lagts till och gjorts om.

Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centralt inom samhällsvetenskaperna. För att analysera den offentliga förvaltningens komplexitet och mångfald behövs ett brett spektrum av teorier, men beroende på vilken teori som används kommer både frågeställningar och svar att variera. Syftet med denna bok är att förmedla kunskap om och inspirera till reflektion över teorier och hur de kan användas i vetenskapliga undersökningar. I boken presenteras olika teoretiska ingångar till studiet av den offentliga förvaltningen. Uppsatsförfattare får exempel på hur en vetenskaplig studie kan läggas upp, olika teoriers styrkor och svagheter samt förslag på hur fallgropar kan undvikas. Perspektiv på offentlig förvaltning riktar sig till studenter och lärare inom offentlig förvaltning.

Hur kunde Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till att bli fjärde rikast i världen? Och hur var det möjligt att samtidigt bli ett av världens mest jämlika länder? Kan den svenska välfärdsstaten bestå i framtiden? I den här boken förklaras de svenska framgångarna. Med ny forskning visar författaren hur den kapitalistiska välfärdsstaten kunde kombinera en välfungerande kapitalism med långtgående sociala reformer, tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsdelning mellan marknad och politik. Insikterna om vad som gjorde Sverige framgångsrikt gör det också enklare att förstå varför landet drabbades av minskad tillväxt och ökad ojämlikhet från cirka 1970. Boken ger även nya perspektiv på de reformer som drastiskt har förändrat den svenska välfärdsstatens karaktär jämfört med 1900-talets sista decennier. Boken avslutas med en diskussion om vilka utmaningar den svenska välfärdsstaten står inför på 2020-talet. Denna omarbetade upplaga är uppdaterad med bland annat aktuella debatter om vinster i välfärden, hyressättning, teknologisk arbetslöshet, invandrares svårigheter på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen. Den innehåller även ny forskning om sambandet mellan institutioner och välstånd samt tillitens betydelse för ekonomins utveckling.“För den som snabbt vill sätta sig in i den svenska kapitalistiska välfärdsmodellens bakgrund, framväxt och utmaningar erbjuder Berghs bok en mycket god introduktion.” Patrik Öhberg, forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet“Oerhört intresseväckande. Man blev glad när man läste den.”“Har bett alla mina släktingar/vänner att läsa den.”“Läste mer av rent intresse än som kurslitteratur.” Studenter som haft Den kapitalistiska välfärdsstaten som kurslitteratur

Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att skolorna i dagens mångkulturella samhälle fokuserar på att främja interkulturellt lärande. I denna antologi presenteras aktuell forskning. Bidragen visar att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. De visar också att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisningen är starkt marginaliserad. Samtidigt pekar de på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete, hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen och hur ungdomsföreningar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang. I boken diskuteras hur nya teoretiska inriktningar, som normkritiskt perspektiv och posthumanism, kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat. Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplaners målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik tas också upp i boken. Interkulturella dimensioner är avsedd som kurslitteratur vid lärar­utbildningar och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig till lärare, pedagoger, skolledare samt till kuratorer, psykologer och socionomer samt till alla som är intresserade av barn, ungdomar och mångkultur.

Storskalighet, centralism och likriktning. Enhetslösningarnas tyranni breder ut sig i det moderna samhället, från storföretaget till den statliga byråkratin. Men vill vi förstå - och kunna motverka - denna process måste vi söka oss bortom de vanliga uppdelningarna mellan vänster och höger och mellan stat och marknad.

Glöm egoism och roffarkapitalism marknadsekonomin är ett sätt att hjälpas åt! I denna seriebok guidas läsaren genom forskningen kring marknadsekonomi, välfärd, klimat, bistånd och mycket annat. ANDREAS BERGH är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, kolumnist i Dagens Nyheter och har skrivit en lång rad böcker. OLA SKOGÄNG är serieskaparen bakom Theos Ockulta Kuriositeter.

Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt. Samhällsdebatten domineras av negativt tänkande och tron att världen ständigt blir sämre. Vi människor är dåliga på att se våra framsteg. När vi väl ser dem är vi lika dåliga på att förstå vad de beror på. Historiskt sett har det negativa tänkandet tjänat människan väl. Hoten har varit många och det har varit en fördel att upptäcka dem snabbt. Men i takt med att världen blir allt bättre att leva i blir vårt instinktiva negativitetsfilter allt sämre anpassat till verkligheten. Samtidigt diskuterar vi helst med likasinnade, vilket gör att även en felaktig världsbild blir bekräftad och förstärkt. I våra respektive klubbar för inbördes beundran förvrängs alla intryck av världen utanför genom ett ideologiskt filter och vi blir alltmer oförstående inför andras åsikter. Medan höger och vänster kämpar för att lägga skulden för världsproblemen på »inkompetenta politiker« eller »giriga kapitalister«, är det få som tar sig an den kanske viktigaste frågan av alla: Vilka är skälen till att utvecklingen i världen, trots människans alla fel och brister, i huvudsak går åt rätt håll? Genom att koppla samman psykologi med samhällsvetenskaplig forskning om välstånd slår nationalekonomen Andreas Bergh här ett slag för en ärligare och mer konstruktiv samhällsdebatt. Även den läsare som tror sig tänka fritt och vara oinskränkt blir varse att så inte är fallet.

There is a clear trend in rich countries that, despite rising incomes and living standards, the gap between rich and poor is widening. What does this mean for our health? Does increasing income inequality affect outcomes such as obesity, life expectancy and subjective well-being? Are rich and poor groups affected in the same ways? This book reviews the latest research on the relationship between inequality and health, and provides a pedagogical introduction to the tools and knowledge needed to understand and assess the vast literature on the subject. The book includes discussion of the definitions and measurement of objective and subjective health and income inequality, and illustrates how various measures have been developed in different countries. Main conclusions from the literature are then summarized and discussed critically. It incorporates a substantial research overview of the field, as well as a detailed debate of the empirical challenges that arise during research. The book concludes that results are surprisingly contradictory, but that several studies have found that higher inequality is directly linked to lower subjective well-being. Students and scholars in public health, social work, economics, and sociology will find this book an essential exposition of conceptual issues and empirical methods applied to the controversial topic of the health consequences of inequality.

Eurokrisen, migrationen, EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor har försvagat tilliten inom EU, såväl mellan medlemsländerna som mellan EU:s institutioner och unionens medborgare. I krisernas kölvatten har stora skillnader uppdagats inom unionen i den politiska kulturen, i förmågan att driva politik och i grundläggande normer och värderingar. I förtroendegapet som har växt fram mellan befolkningarna och de styrande i Europa har en rad EU-skeptiska, i många fall nationalistiska, politiska partier intagit en allt starkare ställning. Historiskt har unionen tenderat att gå stärkt ur kriser; dagens utmaningar är långt ifrån nya. Dock måste frågan ställas om tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Hur har synen på EU hos Europas befolkning påverkats av de senaste årens händelseutveckling? På vilket sätt påverkar migration till och inom EU den mellanmänskliga tilliten? Vad betyder Storbritanniens förestående utträde för EU:s fortsatta sammanhållning? Hur återupprättas förtroendet för euron som gemensam valuta? Känner ekonomiska aktörer förtroende för EU:s förmåga att upprätthålla den inre marknaden? Vilken roll spelar ny teknologi för att skapa tillit och främja ekonomisk tillväxt? Hur stort är egentligen förtroendet mellan aktörerna inom EU:s civil- och straffrättsliga samarbete? Och hur kan tillit till EU:s politiska system uppnås på ett övergripande plan?