Antonio Gramsci

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet, diskuterar vi den som en möjlighet att utmana maktförhållanden som alltför ofta tas för givna. Men det handlar inte bara om maktförhållanden inom den ekonomiska sfären, utan även om vad som konstituerar ekonomin som avskild sfär med egen logik. Det politiska handlar lika mycket om maktkamp inom en viss sfär som en kamp om denna sfärs gränser mot samhällets övriga liv. Innehåll i Fronesis nr 1 (202 sidor): Olle Sahlström: Praktiskt förnuft Svante Skoglund: I stället för cynism och uppgivenhet Magnus Wennerhag: Varför demokratisk ekonomi? Jan Lindhagen: Vid källan smakar vattnet bäst eller Varför går vi medströms? Anders Kalat: Tänkande utan grund Ernesto Laclau och Chantal Mouffe: Socialdemokratin: Från stagnation till ”plantänkande” Gunnar Hansson: Gillesocialismen och Cole G. D. H. Cole: Gilletankens uppkomst Gunnar Hansson: SAP och Wigforss Utdrag ur protokoll från SAP:s kongress 1920: Industriell demokrati Gunnar Hansson: Wigforss och industriell demokrati Klas Gustavsson: Antonio Gramsci Antonio Gramsci: Amerikanism och Fordism Rudolf Meidner: Några kommentarer till ”Det sociala ägandet av kapital” Richard Minns: Det sociala ägandet av kapital Cecilia von Otter: Inte bara en fråga om klass Aleksandra Ålund: Etniska ungdomar och den sociala krisen - Om utbildning, arbete och identitet Alice Kessler-Harris: Genusidentitet: Rätten till arbete och idén om ett ekonomiskt medborgarskap

En pojke ligger och sover i sin säng. När han vaknar upptäcker han till sin förtvivlan att en mus har druckit upp hans mjölk. Det som sedan händer förändrar livet för alla i den fattiga lilla byn ... Under sin tid i Benito Mussolinis fängelse, där han satt ända till sin död 1937, berättade den italienske politiske filosofen Antonio Gramsci i brevform sedelärande historier för sina två söner, Delio och Giuliano. En av de mest kända av dem är »Musen och berget«.

Dans Probl mes de civilisation et de culture, Antonio Gramsci explore les m canismes par lesquels la culture et l' ducation fa onnent les structures sociales et politiques. travers une analyse approfondie, il met en lumi re le r le des intellectuels dans la formation de l' h g monie culturelle, concept central de sa pens e. Gramsci distingue les intellectuels traditionnels, souvent li s aux institutions tablies, des intellectuels organiques, mergents des classes sociales en ascension, notamment la classe ouvri re. Ces derniers jouent un r le crucial dans la construction d'une conscience collective capable de contester la culture dominante. L'auteur examine galement la soci t civile comme un terrain de lutte id ologique, o l' ducation populaire devient un outil strat gique pour promouvoir une culture alternative. Il insiste sur la n cessit d'une guerre de position, strat gie visant tablir une nouvelle h g monie culturelle avant toute transformation politique majeure. Ce recueil, issu des Cahiers de prison, offre une r flexion profonde sur les dynamiques culturelles et ducatives qui sous-tendent les mouvements sociaux. Il s'inscrit dans les cat gories de la philosophie politique, de la sociologie critique et de l'histoire des id es.

Questa antologia di scritti, presentati in ordine cronologico, mette in luce il pensiero di Gramsci sul fascismo. L'autore coglie i caratteri e il ruolo torico-sociale di quei fasci di combattimento, di quelle squadracce, che sulla scena italiana ed europea del dopoguerra costituivano un fatto nuovo agli occhi del movimento operaio. E nell'interpretazione del nuovo Gramsci si rifece, fra i primi in Europa, a Marx.