Aristoteles

Nikomachiska etiken är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv. Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av fronesis, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan. Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles Fysik och arbetar för närvarande med en översättning av Metafysiken.

Aristoteles’ Politik er utvivlsomt et af de vigtigste værker i den politiske tænknings historie. Ikke blot er det et af de mest komplekse og originale værker i den vestlige kanon, det er også et af de værker, som har haft størst betydning og indflydelse på vores tænkning. Politik er det første forsøg i filosofiens historie på at indkredse og bestemme det, der specifikt kendetegner livet i den græske polis, eller ”by”, som et område, hvis grundlæggende betingelser adskiller sig fra andre. Det er her, mennesket forener sig i et fællesskab om en styreform, hvor det enten er én, de få eller alle, der har del i magten. Regeres der til alles fordel, er styreformen ifølge Aristoteles, god, mens den er dårlig, hvis der alene regeres til fordel for magthaverne. Aristoteles tager altid udgangspunkt i den uomgængelige mangfoldighed, der kendetegner den politiske verden, og fremhæver derfor ikke én ideal styreform. Det er netop i anerkendelse af mangfoldigheden af styreformer, at Aristoteles forsøger at konstruere en disciplin, der praktisk kan forbedre den menneskelige eksistens. Som resultat af denne overordnede ambition forbliver Aristoteles’ Politik evigt aktuel. Og ønsker vi at forstå de grundlæggende tanker, der har domineret måden at opfatte menneskets politiske liv på, er der ingen vej uden om Aristoteles. Politik er nyoversat af ph.d. i filosofihistorie Esben Korsgaard Rasmussen

Poetikken, Aristoteles’ lille afhandling om digtekunst, har en enestående kulturhistorisk betydning. Ingen fagtekst har haft større indflydelse på den vestlige litteraturkritik. Eller på vestlig dramatik. Denne særstatus skyldes ikke kun, at Poetikken er vores ældste filosofiske og videnskabelige værk om digtekunst, men også, at Aristoteles’ spørgsmål, begreber og analytik til stadighed inspirerer til nye måder at forstå kunst og litteratur. Poetikken handler i sin essens om, hvordan litteratur og drama giver mening: Om hvorfor vi oplever litterære og dramatiske fremstillinger som meningsfulde, og om hvordan kunstens betydningsdannelse sker i et kompliceret sammenspil mellem kunstner, værk og publikum. Poetikken er således et værk, som med forbløffende få ord behandler et meget komplekst emne og giver nogle originale bud på, hvordan denne kompleksitet kan undersøges filosofisk. Denne opgave med at forstå, hvordan kunst og digtning giver mening, bliver vi næppe nogensinde færdige med. Dette er grunden til, at vi vedbliver med at vende tilbage til Poetikken, ikke kun for dens svar, men for dens spørgsmål. Poetikken er nyoversat af Christian Dahl og Marcel Lysgaard Lech.

Få tänkare har varit så inflytelserika som Aristoteles. I detta ­klassiska verk formulerar Aristoteles grunderna till retoriken, teorier som i våra dagar är mer aktuella än någonsin. Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika ­Grekland, till ­retorikens, ­filosofins och veten­skapernas födelse. Låt retoriken vara en förmåga att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande (Retoriken 1.2.1) Det är också uppenbart att dess uppgift inte är att övertyga eller övertala, utan att se det övertygande eller övertalande i varje enskildhet (Retoriken 1.1.14) ”Den som förväntar sig att ­retorik ska handla om förmågan att välja rätt ord och uttryck och om att utforma sitt tal, har ­förvånansvärt lite att finna i Aristoteles text. Det centrala för Aristoteles är vilka typer av tankegångar som leder till övertygelse, inte vilken språkdräkt dessa tankegångar ska ges. [En talare] övertygar fram­förallt i kraft av sina tankar, inte i kraft av att dessa tankar är förpackade i vackra ord eller slagkraftiga formuleringar. För Aristoteles är det just innehållet som är retoriken. Retoriken […] hjälper oss att upptäcka allt som talar för och emot ett visst beslut och ett visst handlande, vilket i sin tur skulle innebära att den (också) kan ses som ett slags konst i beslutsfattande i det offentliga livet” ur Janne Lindqvist Grindes introduktion Översättaren Johanna Akujärvi är docent i ­grekiska och forskare vid Lunds universitet. Hon har lett olika ­forskningsprojekt om svensk antikreception och översättning av antik ­litteratur, senast Helleno-Nordica. Den svenska ­stormaktstidens humanist­grekiska arv och ­Antikens förvandlingar. Svenska översättningar av antik litteratur. Introduktionen är skriven av Janne Lindqvist, ­docent i retorik och FD i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till bland annat Klassisk retorik för vår tid. I introduktionen ger han en förklaring till ­retorikens mest grund­läggande begrepp såsom de ­myntades och beskrevs av Aristoteles.

Om tilblivelse og undergang kan leses som en videreførelse av bok tre og fire i Om himmelen - om de sublunare elementers tilblivelse - og hører til Aristoteles' Fysika, naturvitenskapelige skrifter. Hertil må vi også regne Meteorologien som danner en slags avslutning på behandlingen av himmelfenomenene og munner ut i en undersøkelse av elementene og kjemisk forandring i alminnelighet.

tica a Nic maco a principal obra de Arist teles sobre tica. Neste livro, ele se prop e a examinar a natureza da felicidade, argumentando que a felicidade consiste na atividade da alma de acordo com a virtude: as virtudes morais, como coragem, generosidade e justi a e virtudes intelectuais, como conhecimento, sabedoria e discernimento. Arist teles discute tamb m sobrea natureza do racioc nio pr tico, o valor e os objetos de prazer, as diferentes formas de amizade e a rela o entre a virtude individual, a sociedade e o Estado. Esta obra teve uma influ ncia profunda e duradoura em todo o pensamento ocidental posterior sobre quest es ticas.

Få filosofer har utövat ett sådant inflytande på den västerländska tanketraditionen som Aristoteles. I "Tre böcker om själen", förmodligen tillkommen under den tid då Aristoteles ledde den egna skolan Lykeion i Aten, mellan åren 335 och 323 f Kr, diskuteras livsprincipen och människans själ. "Tre böcker om själen" har genom århundradena haft en central betydelse för filosofins och psykologins utveckling, och för reflektioner kring vad människan är.

Aristoteles 2300 år gamla poetik har översatts av Jan Stolpe. I en inledning kommenterar Arne Melberg några av de mest välkända och omdiskuterade begreppen, bl a mimesis, mythos, katharsis och metafor.

Parva Naturalia er en samling av syv verk av Aristoteles, som diskuterer naturfenomener som involverer kroppen og sjelen. De enkelte verkene er som følger: «Om sansning og det sansbare», «Om hukommelse og erindring», «Om søvn og våken tilstand», «Om drømmer», «Om spådom under søvn», «Om langt og kort liv», «Om ungdom og alderdom. Om liv og død» og «Om pusting». Tittelen - Parva naturalia, De små (skriftene) som har med naturen å gjøre - finnes først på noen av håndskriftene til den gamle latinske oversettelsen, Vetus Translatio Latina, fra slutten av 1400-tallet, men Augustinermunken, senere biskop i Bourges, Aegidius Romanus, også kjent som Gilles de Rome, skal ha vært den som først brukte betegnelsen mot slutten av 1200-tallet. Disse naturvitenskapelige skriftene utgjør en tydelig fortsettelse av Aristoteles' Om sjelen, samtidig som de foregriper emner som behandles i de biologiske skriftene, Historia animalium med påfølgende underavdelinger. Først og fremst dreier det seg om egenskaper som er felles for sjel og legeme, og som gjelder nesten alle levende vesener. Det er to funksjoner ved sjelen, den bedømmende som knyttes til intellekt og sansning, og det som setter i gang stedsbevegelse. Aristoteles stiller seg spørsmålet: Hva er opphavet til bevegelsen, kommer den fra hele sjelen eller fra en del av den - i tilfelle hvilken, og kan man i det hele tatt tale om deler av sjelen? På en måte ser det jo ut til å være ubegrensede deler, noen naturforskere skiller mellom det som gjelder tankevirksomhet, det emosjonelle og det som utgår fra begjæret, andre nøyer seg med en todeling, det rasjonelle og det irrasjonelle. Dertil er det deler av sjelen der forskjellen er større enn i disse nevnte, for eksempel det som henger sammen med ernæring. Her må også plantene regnes med. Og tenker vi på sansene, er det ikke lett å avgjøre om dette skal komme inn under det rasjonelle eller det irrasjonelle. Likeledes det som hører til forestillingsevnen, denne er jo forskjelli

"Arist teles es el maestro de los que saben." _Dante AlighieriGran pol mata (del griego polimath s, "el que sabe muchas cosas"), Arist teles fue un fil sofo cl sico griego considerado como uno de los m s grandes genios que la humanidad ha visto nacer y cuya obra es el pilar fundamental de toda la cultura occidental y de la filosof a universal. "Todos los hombres tienen naturalmente el deseo de saber. El placer que nos causa las percepciones de nuestros sentidos es una prueba de esta verdad.". Con estas palabras se inicia el libro primero de la Metaf sica de Arist teles. Ese deseo de saber culmina en la adquisici n de la sabidur a que consiste, para Arist teles, en el conocimiento de las causas y los principios del ser. Arist teles fue un pensador con esp ritu empirista, es decir que busc fundamentar el conocimiento humano en la experiencia. La filosof a de Arist teles constituye, junto a la de su maestro Plat n, el legado m s importante del pensamiento de la Grecia antigua. Edici n integral, con notas al pie din micas (>500), traducido por Patricio de Azc rate Corral (el primer traductor al castellano de las obras de Plat n, Arist teles y Leibniz).

Den formella logiken är en uppfinning av Aristoteles, och hans lära om syllogismerna har haft ett enormt inflytande över den västerländska tankehistorien. I Första analytiken kan man följa hur en av de viktigaste intellektuella upptäckterna i mänsklighetens historia gick till. För översättning och kommentarer svarar Per-Erik Malmnäs, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.