Arkadij Strugatskij

Odno iz samykh zagadochnykh i provokatsionnykh proizvedenij bratev Strugatskikh, pechatavsheesja po chastjam - v 1966 i 1968 godakh, posle chego popalo pod zapret i prishlo k chitatelju v polnom obeme tolko v 1988 godu. Upravlenie, sozdannoe dlja issledovanija i osvoenija Lesa. Les, soprotivljajuschijsja ljubym popytkam vtorzhenija v ego tajny. Perets i Kandid - uchenye, brosajuschie vyzov stikhijnym silam, no raskhodjaschiesja v ponimanii vstavshikh pered chelovechestvom problem. Bjurokraticheskaja sistema, zybkaja i monumentalnaja odnovremenno, bezzhalostno peremalyvajuschaja v svoikh zhernovakh kak prirodnye resursy, tak i ljudskie sudby. Kniga, sochetajuschaja v sebe cherty antiutopii i pritchi, beskompromissnaja i uvlekatelnaja, kak sama zhizn...

V knigu, kotoruju vy derzhite v rukakh, voshli, verojatno, tri samye populjarnye povesti Strugatskikh. Samye populjarnye vo vsekh smyslakh: i po chitatelskoj ljubvi, i po kolichestvu tirazhej i pereizdanij, i po chislu zarubezhnykh perevodov. I eto vpolne zasluzhenno: proizvedenija sovershenno raznye, absoljutno ne pokhozhie drug na druga, no pri etom nastolko vydajuschiesja, jarkie i samobytnye, chto malo chto mozhet sravnitsja s nimi ne tolko v rossijskoj, no i v mirovoj fantastike!

»Bröderna Strugatskij -- det är mäktig, begåvad litteratur på riktigt. Levande klassiker i ordets rätta bemärkelse. De är galaktiska stjärnor av samma storleksordning som en Ray Bradbury eller en Kurt Vonnegut, tro mig. Ni har bara inte kunnat se dem ordentligt hos er på det västra halvklotet.« Dmitrij Gluchovskij År 2157. Ungkommunisten och rymdutforskaren Maxim Kammerer kraschlandar och blir strandsatt på en okänd planet som visar sig vara bebodd av humanoider. Han inleder genast en första kontakt och blir snart indragen i planeten Sarakshs primitiva livsföring och obegripliga politiska konflikter, som står i bjärt kontrast till Jorden där det klasslösa samhället har förverkligats och alla lever i harmoni. En dag bestämmer han sig för att omkullkasta den rådande ordningen...» Den bebodda ön« av Arkadij och Boris Strugatskij från 1969/71 är en av de mest inflytelserika science fiction-romanerna från sovjettiden och har en särskild plats inom rysk litteraturhistoria med sin dystopiska och filosofiska skildring av individens kamp mot totalitära system och sina reflektioner om maktmissbruk, fri vilja och ideologisk manipulation. Romanen har inte tidigare översatts till svenska. Efterord Boris Strugatskij Översättning Ola Wallin

T. 33 (2005-2012)I. EsseII. PublitsistikaIII. Dnevniki. Zapisnye knizhkiBoris Strugatskij. Dnevnik, 1995-2012Boris Strugatskij. Sjuzhety, 2010Boris Strugatskij i dr. Dnevnik poezdok, 2006IV. PRILOZHENIJaNeobkhodimye pojasnenijaKommentarii i primechanijaBibliografija. 2005-2012 gg. Ukazatel imenUkazatel zaglavij proizvedenij i ikh abbreviaturUkazatel khudozhestvennykh proizvedenij, opublikovannykh v 1-33 tomakhDopolnitelnye toma i toma-prilozhenija

V etot tom voshel znamenityj roman bratev Strugatskikh "Ponedelnik nachinaetsja v subbotu" - bukvalno razdergannaja na tsitaty istorija veselykh, ostroumnykh sotrudnikov tainstvennogo instituta NIICHAVO, gde vpolne vserez zanimajutsja issledovaniem magii i volshebstva.

V razgar velikogo zavoevanija chelovekom okolosolnechnogo prostranstva na Venere obnaruzheno neobychajno bogatoe mestorozhdenie radioaktivnykh rud - "Uranovaja Golkonda". Dlja shturma Venery sozdan mezhplanetnyj korabl novogo tipa - fotonnaja raketa "Khius". Razvedka tainstvennoj "Uranovoj Golkondy" i ustrojstvo na ee beregakh pervogo raketodroma porucheny otbornoj shesterke otvazhnykh mezhplanetnikov.

V etot tom voshlo znakovoe proizvedenie pozdnego perioda tvorchestva bratev Strugatskikh - roman "Khromaja sudba", podlinnyj shedevr intellektualnoj fantastiki, umnoe, jarkoe i slozhno vystroennoe proizvedenie, v kotorom neskolko literaturnykh urovnej i sjuzhetnykh linij - ot "klassicheskoj" nauchno-fantasticheskoj do mistiko-filosofskoj, prichudlivo perepletajas drug s drugom, obrazujut plotnuju i koloritnuju povestvovatelnuju tkan.

Poslednjaja povest iz trilogii o Maksime Kammerere. Istorik i sotsiolog Ajzek Bromberg napravil Kammereru prostrannyj memorandum "Rabochaja model progressorskoj dejatelnosti Strannikov v sisteme chelovechestva Zemli". Rezjume memoranduma glasilo: "...chelovechestvo budet razdeleno na dve neravnye chasti po neizvestnomu nam parametru, prichem menshaja chast forsirovanno i navsegda obgonit bolshuju, i eto svershitsja voleju i iskusstvom sverkhtsivilizatsii, reshitelno chelovechestvu chuzhdoj". Teorija Bromberga, kak ni stranno, okazalas i lozhnoj, i pravdivoj odnovremenno... Pojavlenie Homo Super, ili, inache, ljudenov, vyzvalo grandioznuju peremenu v zhizni ljudej.

Ekspeditsija progressorov, zatejannaja radi pereselenija aborigenov umirajuschej planety Panty na predpolozhitelno neobitaemuju planetu Kovcheg, stalkivaetsja s zagadochnymi javlenijami. Rebenok, edinstvennyj vyzhivshij chlen ekipazha zvezdoleta GSP, kotoryj razbilsja na Kovchege neskolko let nazad, stanovitsja mostom mezhdu negumanoidnoj, otkazyvajuschejsja ot ljubykh kontaktov, rasoj i predstaviteljami Zemli.

"Ponedelnik nachinaetsja v subbotu" i "Skazka o Trojke", edva vyjdja iz pechati, obreli kultovyj status, dazhe sredi chitatelej, ravnodushnykh k fantastike. I razve moglo byt inache? Govorjaschij uchenyj kot i kosmicheskij prishelets, baba-jaga i snezhnyj chelovek, gennaja inzhenerija i domovye, demony i puteshestvija vo vremeni - veselyj eralash posluzhil otlichnoj pitatelnoj sredoj kak dlja avantjurno-prikljuchencheskogo sjuzheta, tak i dlja satiricheskogo izobrazhenija bjurokraticheskikh rogatok, vstajuschikh na puti molodykh volshebnikov - sotrudnikov NII. Fragmenty povestej bratev Strugatskikh razoshlis na tsitaty, stali pogovorkami, a jarchajshie personazhi - chestnyj i dobrodushnyj Privalov, prjamolinejnyj grubovatyj Korneev, plut Vybegallo i mnogie drugie voshli v kulturnyj fond kazhdogo chitajuschego cheloveka. Vo mnogom uspekhu povestej sposobstvovali illjustratsii Evgenija Migunova, soprovozhdavshie pervoe izdanie "Ponedelnika" (1965).

V sbornike predstavleny rannie proizvedenija bratev Strugatskikh - rasskazy i malenkie povesti, otnosjaschiesja k raznym zhanram, stiljam i napravlenijam fantastiki, ot klassicheskoj NF do filosofskoj pritchi. K "maloj proze" Arkadij i Boris Strugatskie obraschalis, po ikh sobstvennym slovam, redko i neokhotno - odnako eto ni v koej mere ne umaljaet vysokikh literaturnykh dostoinstv ikh rannikh rabot, po-prezhnemu interesnykh dlja chitatelja.

En onaturlig värmebölja har lägrat sig över Leningrad. I ett hyreshus för forskare utspelas under loppet av några dygn ett drama med ofattbara personliga och mänskliga konsekvenser. En efter en upptäcker forskarna att de hindras i sitt arbete; de får egendomliga telefonsamtal, utredare från säkerhetstjänsten rotar igenom deras tillhörigheter, en promiskuös forskare får sitt hem invaderat av alla kvinnor han någonsin har träffat, en annan skjuter sig i tinningen, och på bakgården växer ett väldigt träd upp på bara några timmar... Någon eller något försöker stoppa forskarna. Vem eller vad? Bara en sak står klar: ingen kan längre arbeta och leva som förut. Bröderna Arkadij (1925-91) och Boris (1933-2012) Strugatskij var rysksovjetiska författare som tillsammans skrev internationellt uppmärksammad »realistisk« science fiction. De levde och verkade i Leningrad. En miljard år före världens slut har tidigare utkommit i översättning från engelska under titeln Definitivt kanske, som togs från den engelska utgåvan. KRITIKERRÖSTER OM »EN MILJARD ÅR FÖRE VÄRLDENS SLUT« »Tempot är högt, kasten många och mysterierna fler. Intensiteten hos huvudpersonerna ligger inte långt efter. De utropar, gestikulerar och rusar som om detta vore en intellektets scenföreställning där allt ska synas ner till sista bänkraden.« Johan Svedjedal, Dagens Nyheter» En miljard år före världens slut är litterär science fiction av högsta ordningen: en tonsäker syntes mellan skönlitterär konst och genreunderhållning. Men istället för aseptiska rymdstationer får vi skitig realism om utarbetade forskare som tampas i lika hög grad med världsrymden som med berget av odiskat porslin på köksbänken.« Oscar Westerholm, Sydsvenskan»Bröderna Arkadij (1925-91) och Boris Strugatskij (1933-2012) gläntar på dörrarna till en möjlig framtid där det undermedvetna kan materialiseras och övermakten är rent utomjordisk. Det är lika underhållande som tänkvärt och harmonierar vackert med den osannolika virusverklighet vi alla försöker förstå och genomleva just nu.« Jan-Olov Nyström, Norrbottenskuriren KRITIKERRÖSTER OM »PICKNICK VID VÄGKANTEN« (2019)»Att läsa den är en njutning. Textens rum har väggar som vibrerar av levande närhet till det okända, det radikalt annorlunda. Låt det komma in.« Inga-Lina Lindquist, Aftonbladet »Vad bröderna Strugatskij gör handlar inte om att lämna utrymme för läsarens fantasi, utan snarare om att leda läsaren fram till en plats där ingen förståelse eller fantasi kan få fäste.« Håkan Lindgren, SvD »... det [är] en välgärning att den ges ut på nytt i Ola Wallins säkra översättning. En behandling som en roman med en sådan hållbarhet i förhållande till tidens och existensens frågor i högsta grad förtjänar.« Martin Engberg, GöteborgsPosten »Läs den. Det är en sf-roman som med rätta har vuxit i betydelse för varje år och nu anses vara en oumbärlig del av världslitteraturen.« Jonas Thente, Dagens Nyheter »Som i alla romaner av bröderna Strugatskij är det kombinationen av det skimrande fantastiska och det grått vardagliga som driver berättelsen framåt.« Fredrik Wadström, Sveriges Radio

"Glavnaja zadacha romana "Grad obrechennyj" ne snachala, no postepenno sformirovalas u nas takim primerno obrazom: pokazat, kak pod davleniem zhiznennykh obstojatelstv kardinalno menjaetsja mirovozzrenie molodogo cheloveka, kak perekhodit on s pozitsij tverdokamennogo fanatika v sostojanie cheloveka, slovno by povisshego v bezvozdushnom ideologicheskom prostranstve, bez kakoj-libo opory pod nogami"." Otjagoschennye zlom" - poslednij roman ABS, samyj slozhnyj, dazhe, mozhet byt, pereuslozhnennyj, samyj neobychnyj i, navernoe, samyj nepopuljarnyj iz vsekh. Sami-to avtory, vprochem, schitali ego kak raz sredi luchshikh - slishkom mnogo dushevnykh sil, razmyshlenij, sporov i samykh izljublennykh idej bylo v nego vlozheno, chtoby otnositsja k nemu inache. Zdes starinnaja, godami leleemaja mechta napisat istoricheskij roman - v manere Liona Fejkhtvangera i s pozitsii cheloveka, nikak ne zhela juschego poverit v suschestvovanie obektivnoj i dostovernoj istoricheskoj istiny ("ne tak vse eto bylo, sovsem ne tak"). Zdes dazhe popytka ostorozhnogo prognoza na blizhajshie sorok let,- pust dazhe i obrechennogo iznachalno na neuspekh, ibo net nichego slozhnee, chem predskazyvat, chto budet s nami na protjazhenii odnoj chelovecheskoj zhizni (to li delo stroit prognozy let na pjatsot vpered, a esche luchshe - na tysjachu)". Boris Strugatskij. Kommentarii k projdennomu

"Polden. XXII vek". Tsentralnoe proizvedenie znamenitogo tsikla bratev Strugatskikh o mire buduschego. SHEDEVR otechestvennoj (i mirovoj) utopicheskoj fantastiki, vyderzhavshij proverku vremenem - i sejchas chitajuschijsja s takim zhe udovolstviem, kak i desjatiletija nazad. Roman, kotoryj sami avtory nazyvali knigoj o "Svetlom, Chistom, Interesnom mire".

Odno iz samykh zagadochnykh i provokatsionnykh proizvedenij bratev Strugatskikh, pechatavsheesja po chastjam - v 1966 i 1968 godakh, posle chego popalo pod zapret i prishlo k chitatelju v polnom obeme tolko v 1988 godu. Upravlenie, sozdannoe dlja issledovanija i osvoenija Lesa. Les, soprotivljajuschijsja ljubym popytkam vtorzhenija v ego tajny. Perets i Kandid - uchenye, brosajuschie vyzov stikhijnym silam, no raskhodjaschiesja v ponimanii vstavshikh pered chelovechestvom problem. Bjurokraticheskaja sistema, zybkaja i monumentalnaja odnovremenno, bezzhalostno peremalyvajuschaja v svoikh zhernovakh kak prirodnye resursy, tak i ljudskie sudby. Kniga, sochetajuschaja v sebe cherty antiutopii i pritchi, beskompromissnaja i uvlekatelnaja, kak sama zhizn...

Arkadij (1925-1991) i Boris (1933-2012) Strugatskie - rus-skie sovetskie pisateli-fantasty, podnjavshie otechestvennuju fantastiku do vysot mirovogo urovnja. Perevedennye na vse os-novnye jazyki, izdannye summarnym tirazhom bolee 500 millio-nov ekzempljarov, ikh knigi do sikh por ekranizirujutsja, aktivno obsuzhdajutsja i sluzhat istochnikom vdokhnovenija dlja novogo pokolenija pisatelej i chitatelej. V etot tom voshli "Skazka o Trojke", "Skazka o Trojke - 2", "Obitaemyj ostrov".

Odna iz samykh zagadochnykh knig bratev Strugatskikh, zhanr i tseli kotoroj kazhdyj chitatel opredeljaet dlja sebja po-svoemu. Filosofskaja pritcha? Antiutopija? Roman vzroslenija? Glavnyj geroj, Andrej Voronin, popadaet v Gorod, gde dejstvuet vseobschee pravo na raznoobraznyj trud. On probuet sebja v raznykh professijakh i okazyvaetsja v slozhnykh, podchas protivorechivykh zhiznennykh situatsijakh. V chem zhe sostoit prednaznachenie zagadochnogo Gorodskogo Eksperimenta, stalkivajuschego drug s drugom ljudej, vydernutykh iz raznykh vremennykh plastov? Ili eto tot sluchaj, kogda pravilnaja postanovka voprosa gorazdo vazhnee otveta?

Planeta, na kotoroj terpit krushenie korabl Maksima Kammerera, porazhaet ego voobrazhenie: posledstvija jadernogo konflikta, psikhoobrabotka naselenija, postojannoe "ekho vojny", zhestochajshaja diktatura... Vidja mnogochislennye primery dikosti i nespravedlivosti, Maksim, vyrosshij v kommunisticheskom mire, reshaet ispravit vse urodstva gosudarstvennogo stroja planety Saraksh.

2119 god. Kosmonavty, otpravivshiesja v polet sto let nazad i posle avarii vernuvshiesja domoj, znakomjatsja s Zemlej buduschego: linii Dostavki pischi, roboty-sadovniki, pterokary - tysjachi udivitelnykh chudes, budnichnykh dlja zemljan XXII veka. Najdetsja li v etom strannom mire mesto dlja geroev, opozdavshikh vo vremeni? V romane "Polden, XXII vek" izobrazhaetsja kommunisticheskoe buduschee bez lozungov i politiki, - mir truda, znanija i svobody. Mir, v kotorom khoteli by zhit ljudi 1960-kh godov. Mir, v kotorom s udovolstviem pozhili by my s vami.

»Bröderna Strugatskij -- det är mäktig, begåvad litteratur på riktigt. Levande klassiker i ordets rätta bemärkelse. De är galaktiska stjärnor av samma storleksordning som en Ray Bradbury eller en Kurt Vonnegut, tro mig. Ni har bara inte kunnat se dem ordentligt hos er på det västra halvklotet.« Dmitrij Gluchovskij År 2157. Ungkommunisten och rymdutforskaren Maxim Kammerer kraschlandar och blir strandsatt på en okänd planet som visar sig vara bebodd av humanoider. Han inleder genast en första kontakt och blir snart indragen i planeten Sarakshs primitiva livsföring och obegripliga politiska konflikter, som står i bjärt kontrast till Jorden där det klasslösa samhället har förverkligats och alla lever i harmoni. En dag bestämmer han sig för att omkullkasta den rådande ordningen... »Den bebodda ön« av Arkadij och Boris Strugatskij från 1969/71 är en av de mest inflytelserika science fiction-romanerna från sovjettiden och har en särskild plats inom rysk litteraturhistoria med sin dystopiska och filosofiska skildring av individens kamp mot totalitära system och sina reflektioner om maktmissbruk, fri vilja och ideologisk manipulation. Romanen har inte tidigare översatts till svenska. Efterord Boris Strugatskij