Arthur Schopenhauer

"Aforizmy zhitejskoj mudrosti" Shopengauera predstavljajut soboj lakonichnoe i pronitsatelnoe issledovanie chelovecheskoj prirody i bytija. V etom sbornike filosof obraschaetsja k povsednevnym istinam, obramljaja ikh v ostroumnye i poroj ironichnye vyskazyvanija. Shopengauer predlagaet chitatelju unikalnyj vzgljad na stradanija, zhelanija i illjuzii, kotorye soprovozhdajut chelovecheskuju zhizn. Kazhdyj aforizm - eto ne prosto nabljudenie, a priglashenie k glubokomu razmyshleniju o tom, kak my vosprinimaem mir i sebja v nem. Filosof sochetaet elementy vostochnoj mudrosti s zapadnoj traditsiej. V ego slovakh zvuchit prizyv k osoznaniju ogranichennosti chelovecheskogo suschestvovanija i neobkhodimosti nakhodit smysl dazhe v samykh obydennykh aspektakh zhizni. Aforizmy Shopengauera o zhizni i ljubvi - mudrye napominanija o tom, chto schaste - eto lish mirazh, a za kazhdym zhelaniem skryvaetsja neizbezhnoe razocharovanie. Dlja kogo eta knigaDlja tsenitelej klassicheskikh rabot po kulture, istorii, filosofii. Dlja tekh, kto khochet pereosmyslit mudrost proshlykh vekov, usovershenstvovav svoi navyki diplomatii. Dlja tekh, kto sobiraet klassiku v estetichnom podarochnom oformlenii.

Essä över andeskådning och vad som därmed hänger samman (1851) som titeln egentligen lyder, är en skrift om just andeskådning och dylika företeelser. Här nagelfar Schopenhauer påståenden om andliga upplevelser som syner och uppenbarelser. Med sitt kritiska sinne undersöker han människans tendens att tro på det övernaturliga. Han går in på den underliggande psykologin bakom detta med paranormala upplevelser. Han skriver: "Tron på spöken är människan medfödd; den förekommer i alla tider, i alla länder och det finns kanske inte en enda människa helt fri från denna tro." För den läsare som har intresse av filosofi, psykologi och andlighet är detta verk högst intressant. Eller den som bara är tokig i allt som rör spökerier. Schopenhauer skriver i sitt verk Om viljan i naturen (1836) "[att] det är hos filosoferna och naturforskarna som vi under dessa förhärskande vidskepelsens tider har att söka förklaringar över sakens egentliga väsen." C. V. E. Carlys översättning har dammats av och varsamt redigerats och bearbetats.

NA

NA

Arthur Schopenhauer (22 February 1788 - 21 September 1860) was a German philosopher. He is best known for his 1818 work The World as Will and Representation (expanded in 1844), which characterizes the phenomenal world as the product of a blind and insatiable noumenal will. Building on the transcendental idealism of Immanuel Kant, Schopenhauer developed an atheistic metaphysical and ethical system that rejected the contemporaneous ideas of German idealism. He was among the first thinkers in Western philosophy to share and affirm significant tenets of Indian philosophy, such as asceticism, denial of the self, and the notion of the world-as-appearance. His work has been described as an exemplary manifestation of philosophical pessimism.

Arthur Schopenhauer (22 February 1788 - 21 September 1860) was a German philosopher. He is best known for his 1818 work The World as Will and Representation (expanded in 1844), which characterizes the phenomenal world as the product of a blind and insatiable noumenal will. Building on the transcendental idealism of Immanuel Kant, Schopenhauer developed an atheistic metaphysical and ethical system that rejected the contemporaneous ideas of German idealism. He was among the first thinkers in Western philosophy to share and affirm significant tenets of Indian philosophy, such as asceticism, denial of the self, and the notion of the world-as-appearance. His work has been described as an exemplary manifestation of philosophical pessimism.

Arthur Schopenhauer (22 February 1788 - 21 September 1860) was a German philosopher. He is best known for his 1818 work The World as Will and Representation (expanded in 1844), which characterizes the phenomenal world as the product of a blind and insatiable noumenal will. Building on the transcendental idealism of Immanuel Kant, Schopenhauer developed an atheistic metaphysical and ethical system that rejected the contemporaneous ideas of German idealism. He was among the first thinkers in Western philosophy to share and affirm significant tenets of Indian philosophy, such as asceticism, denial of the self, and the notion of the world-as-appearance. His work has been described as an exemplary manifestation of philosophical pessimism.

Arthur Schopenhauer (22 February 1788 - 21 September 1860) was a German philosopher. He is best known for his 1818 work The World as Will and Representation (expanded in 1844), which characterizes the phenomenal world as the product of a blind and insatiable noumenal will. Building on the transcendental idealism of Immanuel Kant, Schopenhauer developed an atheistic metaphysical and ethical system that rejected the contemporaneous ideas of German idealism. He was among the first thinkers in Western philosophy to share and affirm significant tenets of Indian philosophy, such as asceticism, denial of the self, and the notion of the world-as-appearance. His work has been described as an exemplary manifestation of philosophical pessimism.

Arthur Schopenhauer (22 February 1788 - 21 September 1860) was a German philosopher. He is best known for his 1818 work The World as Will and Representation (expanded in 1844), which characterizes the phenomenal world as the product of a blind and insatiable noumenal will. Building on the transcendental idealism of Immanuel Kant, Schopenhauer developed an atheistic metaphysical and ethical system that rejected the contemporaneous ideas of German idealism. He was among the first thinkers in Western philosophy to share and affirm significant tenets of Indian philosophy, such as asceticism, denial of the self, and the notion of the world-as-appearance. His work has been described as an exemplary manifestation of philosophical pessimism.

“Ligesom min hunds klogskab ofte har forbløffet mig og undertiden igen dens dumhed, således er det også gået med hensyn til menneskeslægten.”- fra bogen. Arthur Schopenhauers senværk Parerga & Paralipomena (biværker og tiloversblevet) er en samling tekster, der føjer sig ind i hele Schopenhauers filosofiske system. Værket fra 1851 blev gennembruddet, der gjorde Schopenhauer vidt berømt som pessimismens filosof og som litterær stilist, der klart og insisterende formulerer en dybt original tænkning. De fire bind er skrevet, så de er tilgængelige for enhver og kan læses uafhængigt af hinanden. Schopenhauer udfolder i nærværende bind en række reflek­sioner over menneskets væsen i både filosofisk, psykologisk og eksistentielt perspektiv. Undersøgelserne angår blandt andet filosofien og dens metode, det menneskelige intellekts natur, naturfilosofi og naturvidenskab, den menneskelige eksistens’ tomhed, verdens lidelser, selvmordet og bekræftelsen eller benægtelsen af viljen til livet. Centralt står overvejelserne over menneskets væsen som et forhold mellem vilje og intellekt samt etikkens begrundelse i medlidenheden.

“Der er overalt i verden ikke meget at hente: Nød og smerte fylder den, og for dem, der undslipper disse, lurer om alle hjørner kedsomheden. Dertil hersker som regel sletheden i verden, og dårskaben fører ordet. Skæbnen er grusom, og menneskene gemene.”- fra bogen Arthur Schopenhauers senværk Parerga & Paralipomena (biværker og tiloversblevet) er en samling tekster, der føjer sig ind i hele Schopenhauers filosofiske system. Værket fra 1851 blev gennembruddet, der gjorde Schopenhauer vidt berømt som pessimismens filosof og som litterær stilist, der klart og insisterende formulerer en dybt original tænkning. De fire bind er skrevet, så de er tilgængelige for enhver og kan læses uafhængigt af hinanden. I Aforismer om livsvisdom stiller Schopenhauer spørgsmålet om muligheden af et godt eller lykkeligt liv og formulerer efter klassisk forbillede en samling refleksioner og leveregler, der ganske vist ikke kan gøre os lykkelige, men dog vise os vejen til et nogenlunde behageligt og tåleligt liv. Schopenhauer fremhæver særligt ethvert menneskes individuelle karakter, og heraf ethvert menneskes individuelle behov, som grundbetingelse for lykken.

*** Grossdruck-Ausgabe ***"Eristische Dialektik ist die Kunst zu disputieren, und zwar so zu disputieren, da man Recht beh lt, also per fas et nefas. Man kann n mlich in der Sache selbst objective Recht haben und doch in den Augen der Beisteher, ja bisweilen in seinen eignen, Unrecht behalten. Wann n mlich der Gegner meinen Beweis widerlegt, und dies als Widerlegung der Behauptung selbst gilt, f r die es jedoch andre Beweise geben kann; in welchem Fall nat rlich f r den Gegner das Verh ltnis umgekehrt ist: er beh lt Recht, bei objektivem Unrecht. Also die objektive Wahrheit eines Satzes und die G ltigkeit desselben in der Approbation der Streiter und H rer sind zweierlei." - A. Schopenhauer

Arthur Schopenhauer levde i Frankfurt under återstoden av sitt liv och avsade sig där arbetet som filosofiprofessor för att i stället leva som en enstöring; men han var allt annat än overksam och lat. Han djupdök i sina studier av naturvetenskaperna och ägnade sig åt sitt författarskap. Efter 19 års "tystnad" gav han så ut Om viljan i naturen (1836) - en studie i vilken Schopenhauer skickligt brukade de för tiden nya naturvetenskapliga frågeställningarna och rönen till stöd för sina teorier om viljan. Det är sålunda en omfattande redogörelse för hans metafysik i relation till naturfenomenen. Schopenhauer skriver i förordet: "[...] genom att utgå från det rent empiriska, från opartiska och med sin speciella vetenskap sysslande naturforskares iakttagelser, når jag här den egentliga kärnan i min metafysik, påvisar dennas beröringspunkter med naturvetenskaperna och ger sålunda i viss mån facit till min fundamentaldogm, vilken just därigenom får sin närmare och speciellare bekräftelse, liksom även att den mer tydligt och fattbart samt utförligare än annorstädes blir möjlig att förstå." I denna skrift möter man många förnumstigheter, bland annat det "[att] man begriper inte naturens språk - det är för enkelt." Vidare skriver han också med sin sedvanliga kvickhet och syrlighet (möjligen som kritik mot "herrarna av professionen"): "De huvudsakliga skyddsvärnen mot nya tankar är som bekant tre: ignorera dem, undertrycka dem och slutligen påstå dem vara av gammalt datum." På bokens baksida finns följande citat, vilket här får avsluta bokbeskrivningen: "Sanningen är inte beroende av någon gunst eller ogunst och behöver inte heller be om någon tillåtelse; den står på egna fötter, tiden är dess bundsförvant, dess kraft oemotståndlig, dess liv odödligt."

The World as Will and Idea - Volume II is an unchanged, high-quality reprint of the original edition of 1883. Hansebooks is editor of the literature on different topic areas such as research and science, travel and expeditions, cooking and nutrition, medicine, and other genres. As a publisher we focus on the preservation of historical literature. Many works of historical writers and scientists are available today as antiques only. Hansebooks newly publishes these books and contributes to the preservation of literature which has become rare and historical knowledge for the future.