Kirjailija
Bengt Pohjanen
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 62 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2000–2026, suosituimpiin kuuluu Språket är själens fingeravtryck. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
62 kirjaa
Kirjojen julkaisuvuodet: 2000–2026.
Runo pyytää vastakohtia. ”Joo ja ei” yhistyvä. Se pyytää juuri sitä mikä saattaa sattua missä vain ko auvain vaeltaa ilman päämäärää eri aikakausien läpi ja yhtäkkiä löytää auvaimenreijän ja aukasee oven toelisuutheen, jota mikhään muusikko, taiteilija taikka kirjailia ei saata selvittää, vain maalata, säveltää ja kunniavieras sanan, avula vahvistaa. Näin käypi joskus sanankäyttäjälle, joka koskhaan ei saavuta toivottua päämäärää, sitä toelista runoutta, mutta kokkee mystiikkaa; sen se saavuttaa jos se kirjottaa kaikile eikä kelheen. Tämä oon tietäjän ja näkijän tietä. Pelkkä ajatus kirjottaa runon tietää sen kuolemaa.
”Poesin fångar paradoxen, motsatserna, ja och nej förenas. Det där som kan ske var som helst, när en nyckel till synes mållöst vandrar i och genom olika tider plötsligt hittar ett nyckelhål och öppnar dörren till en verklighet som ingen musiker, konstnär eller författare kan förklara, bara måla, tonsätta och med hedersgästen, ordet, verifiera. I värsta fall en ordförbrukare som aldrig når målet, den sanna poesin. Det där som kallas mystik. Som poeter i sin prästerliga höghet aldrig kan nå. Bara den som i sin försjunkenhet skriver för ingen och därmed för alla, enligt Artur Lundkvist, som också påstod att poeten är ett medium, en siare och visionär.” Blotta tanken att skriva en dikt är att ta död på den, har någon poet sagt. (Bengt Pohjanen, Förlåt, jag är poet, 2025)
Sedan debuten för 50 år sedan har Bengt Pohjanen – Sveriges trespråkige författare – skrivit en rad romaner med motiv från Tornedalen, Meänmaa. Han föddes 1944 i Alanen Kassa vid finska gränsen, i "gränsens tredje rum", där gränsentreprenörerna med handslag gjorde upp sina affärer. Han bor numera i Luleå. Bengt Pohjanen brukar säga om sin trespråkighet: "När jag byter språk byter jag mask, person, men inte hypostas. Jag förblir människa av människa." Bengt Pohjanen har förutom romaner skrivit libretton, filmmanus, essäer, krönikor, sånger och kulturartiklar. Han har doktorerat i finsk litteratur och är hedersdoktor vid Uleåborgs universitet. Han är även översättare och skapare av skriftspråket meänkieli. Bengt Pohjanen är flerfaldigt prisbelönt för sitt författarskap. Each human language maps the world differently (George Steiner)
Att vara tornedaling i Sverige : om tornedalingars historia och situation idag
Eva Hellman; Bengt Bucht; Anders Bäckström; Daniel Nilsson Ranta; Sven-Ola Hietala; Tommy Kuusela; Tyra Helena Lindström; Marianne Berglund; Staffan Hansson; Owe Pekkari; Peter Waara; Berta Andersson; Åsa Hedlund; Sven Israelsson; Bengt Pohjanen; Irma Ridbäck
Artos Norma Bokförlag
2026
nidottu
Tornedalingarna i Sverige blev år 2000 utpekad som en nationell minoritet av regeringen. Sedan dess finns olika berättelser om statens och kyrkans behandling av tornedalingarna under 1800- och 1900-talen. Tornedalssällskapet i Uppsala har allt sedan bildandet 2011 drivit en konsekvent linje där vi menar att den identitetspolitiska idén att Tornedalingarna ska betraktas som ett urfolk går för långt. Den idén tenderar dessutom att sakna ett grundläggande socialhistoriskt klassperspektiv vilket gör att den etniska aspekten förstoras. Denna antologi vill nyansera den historiska, religiösa och kulturella spelplanen genom analyser i sju teman. Detta sker i 20 kapitel med särskild expertis inom historia, kvinnohistoria, religionsvetenskap, sociologi, socialt arbete, kultur och språkstudier, naturvetenskap och lokalhistoria. Antologin förenar därmed vetenskapligt djup, lokal förankring med personlig erfarenhet vilket stärker trovärdigheten. Jan Johansson, professor emeritus i Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska universitet skriver om boken: Min bedömning är att antologin håller hög akademisk och intellektuell kvalitet, förenar forskning med levda erfarenheter och bör betraktas som ett centralt referensverk för alla som arbetar med minoritetspolitik, kulturarv, regional utveckling eller Tornedalsstudier . Antologins redaktörer är Anders Bäckström och Eva Hellman professorer emeriti vid Uppsala universitet.
Den första upplagan av Lyykeri utkom den 10 december 1985 fick stor betydelse för språkets utveckling till ett skriftspråk. Denna utgåva är den sjätte upplagan. Den berättar om två barn, som hittar en tysk Luger. Den har på ”de tusen knivarnas natt” hamnat under ett magasin på den svenska sidan av gränsen i byn Kassa. Händelsen utspelar sig vid tiden för den stora Enboms spionhärvan i Norrbotten i början av 50-talet, under det kalla kriget. Påverkade av tidsandan gömmer barnen pistolen och vådaskjuter en ”spion”. En roman om barnens upplevelser i otrygga tider. Ensimäinen painos Lyykeristä tuli 10. joulukuuta 1985 ja sen merkitys meänkielen kirjakielen kehityksele oon ollu ja oon tärkeä. Tämä oon kuues painos. Romaani kertoo kahesta lapsesta, jokka löytävä saksalaisen Lugerpistoolin, Lyykerin, ja ampuva sillä ”vakiolijan”.
Vad är sanning? Vad är livets mening? Hur blir vi lyckliga? Hur skall vi bli saliga? Den kristna tron är ingen automat som svarar mekaniskt. Kanske den inte ens har alla svar. Men den öppnar en annan värld för oss. Den gläntar på dörren till Guds verklighet, inför vilken vår tids människa kanske glömmer vilken hennes fråga var. Kanske väcks hennes förundran så att den blir porten in i ett annat land, in i Gudsmoders trädgård, där alla blommor får blomma, både gräs och ogräs, både lilja och liljekonvalj, utan att någon kommer med skäran. Kanske blir människans själ så berörd av den ortodoxa teologin att hon blir stilla inför Honom, som inga ord kan beskriva.
Kvänland - Faravids rike / Kainus - Faravidin Valtakunta : libretto
Bengt Pohjanen
Barents publisher
2025
nidottu
Den trespråkige författaren Bengt Pohjanen har i snart 20år låtit legenden skimra över det gåtfulla Kvänland. Hansroman Kvänland – Faravids rike är även översatt till tjeckiska,2016. En översättning till italienska är på gång. Operanbygger på romanen. Librettot är på svenska och meänkieli. Kvänlandsoperan är Pohjanens femte. De tidigare, Smugglaroperan(2004), Laestadiusdusoperan (2007), Matojärvisångerna(2008) och Krigsoperan (2009) har gestaltat vår historia. Kvänlandsoperan besjunger våra äldsta berättelser. Librettot är tonsatt av Lennart Johansson.
Faravids rike -Kvänland följer den medettida hybridformen. Den blandar dokument med myt och släkthistoria. Här kämpar siare och krigare mot himlens makter och dödsrikets krafter. Hjältens tankar om livet, kärleken, makten och döden är vackra och lyriska, sjungande. Berättelsen bygger på fakta och dokument och hävdar att den människa som inte vet varifrån hon kommer kommer vet inte vart hon är på väg, inte heller kan hon orientera sig i nuet. Om ett folk tvingas glömma sina fäder, glömmer det sin framtid. Utan det långa minnet kan ett folk inte förstå sig självt. I det långa minnet finns myten, sången och sagan, skimret över ett folk. Myten är dess självförståelse.
Faravids rike -Kvänland följer den medettida hybridformen. Den blandar dokument med myt och släkthistoria. Här kämpar siare och krigare mot himlens makter och dödsrikets krafter. Hjältens tankar om livet, kärleken, makten och döden är vackra och lyriska, sjungande. Berättelsen bygger på fakta och dokument och hävdar att den människa som inte vet varifrån hon kommer kommer vet inte vart hon är på väg, inte heller kan hon orientera sig i nuet. Om ett folk tvingas glömma sina fäder, glömmer det sin framtid. Utan det långa minnet kan ett folk inte förstå sig självt. I det långa minnet finns myten, sången och sagan, skimret över ett folk. Myten är dess självförståelse.
En bok som trotsar alla genrebestämningar, en romanroman i Villa Heidegger, existensens hus, där författaren tänker, kysser spår och med resonemang, oväntade möten, gränslösa berättelser skapar en metarealistisk essäroman, där allt sammanflätas i en skildring av en resa i gränsens tredje rum, där ett trespråkigt författarskap, utvecklas och så småningom påverkas av latinamerikansk totalroman och centraleuropeisk berättarkonst. En litterär resa från att som barn försöka rista de första bokstäverna i förnamnet i familjens gästbok till autograf i Das Goldens Buch i Bonn.
Lugerpistolen är en översättning av den första Meänkielispråkiga romanen, Lyykeri som utkom den 10 december 1985 fick stor betydelse för språkets utveckling till ett skriftspråk. Två barn hittar en tysk Luger som på ”de tusen knivarnas natt” hamnat under ett magasin på den svenska sidan av gränsen i byn Kassa. Händelsen utspelar sig vid tiden för den stora Enboms spionhärva i början av 50-talet, under det kalla kriget. Påverkade av tidsandan gömmer barnen pistolen och vådaskjuter en ”spion”. En roman om barnens upplevelser i otrygga tider.
Smugglarkungens son har blivit fjorton år. Här får vi följa Pänkttis ungdomstid från Realskolan (som var en mardröm) och över gymnasietiden (då världen äntligen öppnar sig). En spännande uppföljning till den kritikerrosade Smugglarkungens son. Pänktti börjar realskolan. En dag när ungdomarna rusar mot skolbussen, ramlar Pänktti i leran på grusvägen, faller och ser det svarta busshjulet närma sig hans huvud. Han fastnar med sitt långa och tjocka hår under hjulet. Realskolan är en mardröm. Han har för det mesta betyget B? och han vantrivs. Bäst trivs han i den blå Scania 4:n som transporterar hästar. Han skriver berättelser som föranleder förhör hos polisen. Har han blivit utsatt för en pedofil eller hittar han bara på? Pappa smugglarkungen visar symptom på magcancer. Och Pänktti får slutligen sin realexamen. När Pänktti börjar gymnasiet öppnar sig dock en helt ny värld. B? blir A. Hans tid i Haparanda är numera legend i Tornedalen. Bör även berättas för övriga landet, Norden och världen. Han läser ryska, Martinson, skriver och lever en Sturm und Drangtid, men tar studenten med bra betyg, trots att han bara sporadiskt gästat gymnasiet. Han har nämligen haft så mycket annat att göra. Bengt Pohjanen berättar i högt tempo och stor berättarglädje som består av lika delar ömsinthet och humor. Första delen i denna självbiografi, Smugglarkungens son, blev kritikerhyllad och ett andra genombrott för denna erfarna författare som firar 30 år på förlaget.
KORPELARÖRELSEN är Nordens mest mytomspunna religiösa rörelse. Bengt Pohjanens skildring av rörelsen bygger på forskning och samtal med dem som var med. Författaren har skrivit flera romaner om rörelsen. Han har skrivit pjäser - som bombhotats - och spelats på Bonnerbiennalen. Denna bok är en dokumentär berättelse. För första gången används de autentiska namnen på ledarna, profeterna och profetissorna. Pohjanens roman Dagning;röd! (Norstedts 1998) har inspirerat till filmen Rörelsen som har premiär under 2024.
Författaren Bengt Pohjanen har skrivit flera romaner, pjäser och faktaböcker om den mytomspunna Korpelarörelsen, som på 30-talet uppstod i Tornedalen. Pohjanens roman Daging;röd! (Norstedts, 1988) har dramatiserats och valdes 1994 till Bonnerbiennale. Nu får de finskspråkiga läsarna ta del av denna berättelse i Korpelan liikutuksia, som till formen är mångfacetterad: en rak berättelse, av före detta tullmannen Oskar Leander, en berättelse av och om författarens Olofs sökande efter någon sorts sanning och regissören Tomas sökande efter ett filmmanus.
Huvudperson är pojken "Bengt Pohjanen", eller som han heter på sitt modersmål tornedalsfinskan: Pänktti. Vi följer honom från födelsen - när han dimper ner som den fjärde i syskonskaran en sval midsommarnatt i Tornedalen den 26 juni 1944 - till hans första skolår, i skuggan av kriget i Finland. Pänktti växer upp vid en onaturlig gräns, älven som skiljer Sverige från Finland, men som i första hand är en förbindelse: familjer och släkter bor på båda sidor om vattnet. Därför är smuggling en syssla som de flesta är inblandade i, inte minst Pänkttis egen far. Men detta utbyte av varor har kriminaliserats av det svenska storsamhället. Man kan säga att hela befolkningen är "kriminaliserad", eller åtminstone betraktad med misstänksamhet från överheten. Den har goda möjligheter att även på meänkieli skriva in sig bland de klassiska barndomsskildringarna.
Kieli oon sielun sormenjäljet / Språket är själens fingeravtryck
Bengt Pohjanen
Barents publisher
2023
nidottu
Halvin toimitettuna 25,20 €
"Min fingertoppskänsla har under 2022 hittat ett sjuttiotal diktsamlingar bland hundratals häften och tidskrifter, som jag samlat på under sextiofem år. Varje ny läsning gav mig en ny dikt, som jag dedicerat till – ibland in memoriam– poeten som väckt minnen, bilder och känslor i mig.""Minun herkät sormenpäät oon 2022. Vuen aikana löytänheet sielä seittemänkymmentä runoa kokoelmista ja aikakauslehistä, joitaolen koonu kuuskymmentäviis vuotta. Jokanen uusi lukukokemus oon synnyttänny uuen runon, jonka omistan runoilijalle – joskus in memoriam – joka oon herättänny muistoja, kuvia ja tuntheita minussa.
"Min fingertoppskänsla har under 2022 hittat ett sjuttiotal diktsamlingar bland hundratals häften och tidskrifter, som jag samlat på under sextiofem år. Varje ny läsning gav mig en ny dikt, som jag dedicerat till – ibland in memoriam– poeten som väckt minnen, bilder och känslor i mig. Diktsamlingen blev klar i december, på två av mina tre språk, svenska och meänkieli, med inslag av finska. Denna upplaga är på svenska."
Och fiskarna svarar Guds frid (1979) är Bengt Pohjanens debutroman och när den gavs ut beskrev han den själv så här:"Det är en roman som kan läsas och tolkas på många sätt. Man kan läsa den som en roman om olösta konflikter från barndomen, från en miljö. en kultur, ett gränsland mellan två språk, kulturer. Två varandra motstridiga och oförenliga ideologier: stalinism-læstadianism. Den kan läsas som ett försök att gestalta hur en människa trasas sönder i den konflikten och hur han förlöses genom att konfronteras med de båda ismernas 'upphovsmän'. Han förkastar båda ismerna, dör från dem. Man kan läsa romanen som ett försök att gestalta och besvara den i många sammanhang återkommande meningen: att dö från sig själv. Man kan läsa romanen som en samhälls- och kyrkokritisk roman eller som en roman om ångest. Eller som en humoristisk roman med en hel del svart humor." Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.
Kexis kväde från 1600-talet (om islossningen i Torneälven 1677 ) är nedtecknat på den tidens meänkieli och är ett av de äldsta skönlitterära verken i Norden. Kvädet läses fortfarande och äger än i denna dag en vitalitet och ett skönlitterärt värde. Bengt Pohjanen har översatt kvädet till svenska och meänkieli. Även den ursprungliga texten finns i denna utgåva.
Den första grammatiken för meänkieli, Meänkielen kra - matiikki utkom 1996, fyra år innan ”tornedalsfinskan” år 2000 erkändes som ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Den skrevs på meänkieli av Matti Kenttä och Bengt Pohjanen och sändes i Sveriges radio som språkkurs i dramatiserad form. År 2005 gavs den ut på svenska (Eva Muli och Bengt Pohjanen). Denna version har utkommit i tre upplagor, i vilka skriftspråkets utveckling avspeglas. Bengt Pohjanen utgav 2017 en fjärde upplaga. Den grammatik som nu utges bygger på de föregående och är alltså den sjätte grammatiken i meänkieli.