Björn Forssén

Företrädaransvar för skatteskulder hos juridiska personer: Tredje upplagan ger en introduktion och mer av reglerna om betalningsskyldighet på skatteområdet för en företrädare för en juridisk person, beträffande den juridiska personens skatteskulder. I denna bok beaktas lagstiftningen per den 1 juli 2019. Boken innehåller en historisk genomgång av företrädaransvarsinstitutets utveckling sedan det infördes på källskatteområdet 1968. Sedan dess har ett skattekontosystem introducerats, där bl.a. reglerna om uppkomsten av ansvaret i fråga infördes i 12 kap. 6 och 6 a §§ skattebetalningslagen. Den 1 januari 2012 infördes en gemensam lag för i stort sett hela skatteförfarandet, skatteförfarandelagen (2011:1244), som ersatte bl.a. skattebetalningslagen. I skatteförfarandelagen återfinns företrädaransvarsreglerna i 59 kap. 12-21 §§. Reglernas innehåll har dock behållits oförändrade, förutom framför allt att skatteförfarandelagen innebär att ansvaret för företrädaren knyts till skyldigheten att anmäla i stället för skyldigheten att betala, när den juridiska personen inte har gjort anmälan om felaktigt godkännande för F-skatt till Skatteverket angående ett uppenbart anställningsförhållande. I denna bok behandlas först de materiella reglerna om företrädaransvaret och sedan förfarandebestämmelserna. En utförlig genomgång av rättspraxis beträffande företrädarbegreppet, de subjektiva rekvisiten för ansvar och särskilda skäl för befrielse från betalningsskyldighet ges också i boken. Avslutande synpunkter ges på företrädaransvarsinstitutet och huruvida det behöver revideras, varvid flera förslag till forskning på området lämnas eller att institutet tas upp i samband med forskning på näraliggande områden. Jämfört med tidigare upplagor har denna bok tillförts mycket av författarens erfarenheter från den kurs i företrädaransvar som denne höll våren 2019 i regi av Institutet för juridisk utbildning (www.ifju.se). Info om denna bok och andra juridiska böcker författaren finns på Pedagogiskt Forum Skatt (PFS) på www.forssen.com

Momsreform – förslag för Sverige, EU och forskningen innehåller förslag om ändringar av mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och av vissa EU-regler på området. Boken har, med ett par mindre tillägg, samma innehåll som den e-bok med samma titel som utgavs 2018-12-10. Denna bok baseras på två tidigare böcker de senaste åren från författaren om behovet av en mer genomgripande momsreform i Sverige, dvs. på: I., Momsreform i Sverige: Förslag till ändrade mervärdesskatteregler nationellt och på EU-nivå, från november 2016; och II., Särskilda regler om momsskyldighet, från februari 2018. Boken berör vad som åtminstone bör ändras i ML angående de allmänna och de särskilda reglerna om rättigheter och skyldigheter och vissa formella regler, redovisningsregler och förfaranderegler, för att göra ML konform med mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Regeringen tillsatte den 22 juni 2016, genom kommittédirektivet 2016:58, Översyn av mervärdesskattelagstiftningen, en särskild utredare som senast den 1 april 2019 skulle genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen, vilket har förlängts till senast den 1 april 2020 (Dir. 2018:112). Översynen är således bara teknisk, medan denna bok avser de materiella reglerna. I sin doktorsavhandling 2013, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier, behandlade författaren den särskilda regeln om skattskyldighet i sådana verksamheter, dvs. för rättsliga figurer som inte är rättssubjekt, 6 kap. 2 § ML och 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). I 1 kap. 2 § sista st. ML anges att det i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap. finns särskilda regler om vem som är skattskyldig. Dessa och hur de förhåller sig till EU-rätten på området behandlas inte i Regeringens utredning. Författaren konstaterar att det även i tidigare utredningar har saknats intentioner från lagstiftarens sida att utreda om nämnda regler är EU-konforma. Han återknyter till 6 kap. 2 §, och tar framför allt upp också den särskilda regel om skattskyldighet för mellanmän som återfinns i 6 kap. 7 § ML. Även de övriga reglerna i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap. berörs något. Med denna bok sammanfattar författaren i avdelning I. respektive avdelning II. de viktigaste materiella ändringarna som bör genomföras beträffande de allmänna materiella momsbestämmelserna, m.m. respektive de särskilda materiella momsbestämmelserna, för att ML ska bli konform med i första hand EU:s mervärdesskattedirektiv. De särskilda reglerna behandlas samlat i avdelning II., men berörs i viss mån även i avdelning I.. Dessutom lämnas förslag om vissa ändringar på EU-nivå, vilka bör genomföras för att lagstiftningen ska bli förutsebar och effektiv över tid. Boken ger sålunda redan idag de praktiskt verksamma juristerna och ekonomerna viktiga rättssäkerhetsmässiga argument avseende momsen med beaktande av det nationella regelverket, ML, och det EU-rättsliga regelverket, dvs. i första hand mervärdesskattedirektivet. Boken avslutas med en Epilog, som består i: - schematiska översikter av vilka lagrum som berörs i respektive avdelning, - en genomgång av ett urval av de av momsfrågorna i boken som författaren anser bör behandlas av lagstiftaren eller EU och vilka passar väl för att beforskas, varför denne också lämnar idéer för att forskningen ska stimulera det arbetet. I bilaga till avdelning I. berörs något 2017 års regler om momsbefrielse av beskattningsbara personer med låg omsättning. För mer bokinfo: se Pedagogiskt Forum Skatt (PFS), www.forssen.com. Björn Forssén är juris doktor och advokat samt medlem i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. Han nominerades till CH Witts pris 2018 för bästa artikel i Tidningen Balans

I denna bok ges en introduktion till det strikta produktansvaret som gäller i Sverige sedan 1993 och bygger på EU:s produktansvarsdirektiv (85/374/EEG). Lydelserna av produktansvarslagen 1992:18) och direktivet återges till fullo. I boken berörs lagens förhållande till direktivet och till andra skadeståndsrättsliga regler. Genomgående anges, vid redogörelsen för innebörden av respektive lagrum, om det har en motsvarande bestämmelse i direktivet. Mål från EU-domstolen som berör regler eller begrepp i lagen nämns också - samt vissa avgöranden i Högsta domstolen. Annat som nämns i denna introduktionsbok är bl.a. också CE-märket och EU-miljömärket, och hur dessa ska utformas. Björn Forssén är advokat och juris doktor.

I Företrädaransvar – för juridiska personers skatteskulder ges en introduktion av reglerna om betalningsskyldighet på skatteområdet för en företrädare för en juridisk person, beträffande den juridiska personens skatteskulder. Boken innehåller en historisk genomgång av företrädaransvarsinstitutets utveckling sedan det infördes på källskatteområdet 1968. Sedan dess har ett skattekontosystem introducerats, där bl.a. reglerna om uppkomsten av ansvaret i fråga infördes i 12 kap. 6 och 6 a §§ skattebetalningslagen. Den 8 september 2011 överlämnade Regeringen propositionen 2010/11:165 (Skatteförfarandet) till Riksdagen. En ny lag, skatteförfarandelagen, föreslås för i stort sett hela skatteförfarandet, och om den lagen tas av Riksdagen återfinns företrädaransvarsreglerna i 59 kap. i den nya lagen från och med den 1 januari 2012.* Reglernas innehåll behålls dock oförändrade, förutom att förslaget innebär att ansvaret för företrädaren knyts till skyldigheten att anmäla i stället för skyldigheten att betala när den juridiska personen inte har gjort anmälan om F-skatt i ett uppenbart anställningsförhållande. I denna bok behandlas först de materiella reglerna om företrädaransvaret och sedan förfarandebestämmelserna. En utförlig genomgång av rättspraxis beträffande företrädarbegreppet, de subjektiva rekvisiten för ansvar och särskilda skäl för befrielse från betalningsskyldighet vidtar därefter. Avslutande synpunkter ges på företrädaransvarsinstitutet och huruvida det behöver revideras, varvid flera förslag till forskning på området lämnas eller att institutet tas upp i samband med forskning på näraliggande områden. [*Under arbetet med tryckningen av denna bok har lagförslaget hunnit antas av Riksdagen genom beslut om skatteförfarandelagen (2011:1244).] Björn Forssén är advokat med egen verksamhet i Stockholm inriktad på affärs- och skatterätt.

Företagare eller konsument? Det är den frågeställning som utgör huvudfrågan i denna bok. I första hand behandlas huvudregeln för bestämningen av skattesubjektet enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Analysen gäller huruvida den bestämningen är EU-konform. Problemet som föreligger därvidlag är att mervärdesskattelagen och huvudregeln, 4 kap. 1 §, hänvisar för bestämningen av yrkesmässig verksamhet till begreppet näringsverksamhet i inkomstskattelagen (1999:1229). Är det förenligt med innehållet i huvudregeln i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) för bestämningen av beskattningsbar person, artikel 9.1 första stycket? Inom ramen för denna huvudfråga förekommer två underfrågor angående begreppet verksamhet och angående eventuell påverkan för huvudfrågan från regler om bestämningen av skatteobjektet. Två bifrågor berörs också, vilka sätter huvudfrågan i ett bredare perspektiv, nämligen beträffande begreppet skattskyldighet. Yrkesmässig verksamhet korresponderar med mervärdesskattedirektivets beskattningsbar person, medan skattskyldighet förutsätter att det har konstaterats att skattepliktiga transaktioner företagits. De båda bifrågorna behandlar frågeställningarna huruvida det är EU-konformt att skattskyldighet används i mervärdesskattelagen för bestämningen av uppkomsten av avdragsrätt för ingående moms och för bestämningen av skyldigheten att momsregistrera sig, medan mervärdesskattedirektivet i dessa hänseenden använder beskattningsbar person i huvudregeln för avdragsrättens uppkomst och räckvidd, artikel 168 a), och i artiklarna 213-216 angående registrering i stället för betalningsskyldighet (vilket skulle utgöra motsvarigheten till skattskyldighet). Den senare av de båda bifrågorna undersöks i första hand avseende kontrollproblem orsakade av att det svenska skattesystemet använder det allmänna skatteregistret eller momsregistret för beskattningsbara personer, beroende på om deras transaktioner är beskattningsbara eller inte mervärdesskatterättsligt sett. Författaren är advokat och boken är en akademisk avhandling för erhållande av juris licentiatexamen vid Örebro universitet.

I Handbok om taxering och skatteprocess ges en introduktion av reglerna om deklarationsskyldigheten och om begäran om omprövning och överklagande av skattebeslut, m.m. Detta verk ger strukturen till reglerna och till själva skattesystemet med skattekontot etc. Genom att kunna sätta sig in i grunderna har läsaren lättare att gå vidare och skaffa sig mera rättsinformation på området, t.ex. på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se). Framställningen fokuserar på den årliga taxeringen, men sätter den även i förhållande till förfarandet avseende företagens redovisning i skattedeklarationer under året. Därmed eftersträvas en samordning för läsaren av skatte- och avgiftsslagen. Kopplingar görs också mellan taxeringsprocessen, pålagan skattetillägg och skattebrottsproblematiken, som berörs översiktligt. Vissa EU-rättsliga aspekter ges också, och den s.k. skatteförfarandeutredningen, SOU 2009:58, där tanken är att skapa en gemensam skatteförfarandelag, nämns också kort. Annars är det reglerna per den 1 april 2011, dvs. vad som gäller allmänt sett vid 2011 och, om inte SOU 2009:58 blir lag dessförinnan, 2012 års taxeringar, som beskrivs översiktligt i denna bok. I denna bok ges avslutningsvis en översikt över företrädaransvarsfrågor angående skatt. För den som vill fördjupa sig i den problematiken kan Jure Förlag AB erbjuda Företrädaransvar – för juridiska personers skatteskulder, av författaren till förevarande bok. Björn Forssén är advokat med egen verksamhet i Stockholm inriktad på affärs- och skatterätt.

Momskartan är ett oerhört praktiskt arbetsredskap för den som behöver identifiera mervärdesskatterättsliga problem. Genom sitt utförande som s.k. altarskåp ger den en överlägsen överblick och underlättar arbetet med momsfrågor. Momskartan har tagits fram av Björn Forssén, och den innehåller en del allmänna användartips på sidan I. På den för Momskartan centrala sidan II hittar Du också de centrala begreppen i mervärdesskattelagen, näringsidkare och skattskyldig, hur de förhåller sig till de EU-rättsliga motsvarande begreppen beskattningsbar person och betalningsskyldig samt till avdrags- eller återbetalningsrätten, faktureringsskyldigheten och momsregistreringen. På sidan II finns ett schema som visar hur de materiella rättigheterna och skyldigheterna i momssystemet hänger ihop. Du kan vika ut sidorna V och VI vid sidan av sidan II, och Du får en god överblick på vilka omsättningar av varor eller tjänster som är skattepliktiga eller undantagna från skatteplikt samt vilka av undantagen som är kvalificerade och kan ge rätt att lyfta moms i likhet med de skattepliktiga omsättningarna. På sidan VI finner Du också vilka omsättningar av varor eller tjänster som undantas från skatteplikt och vilka måste anges i fakturan till kund med lagrum i mervärdesskattelagen, bestämmelse i mervärdesskattedirektivet eller annan uppgift. Vänd på bladet och sidan VII kan vikas upp vid sidan av sidan II, varvid Du får samma momsperspektiv på de internationella affärerna. Beträffande de formella reglerna återfinns redovisningsreglerna och reglerna om faktureringsskyldigheten på sidorna III och IV. På sidan VIII hittar Du vissa frågor om moms, t.ex. om bygg och personbilar. De regler som återges i Momskartan är de som gällde per den 1 januari 2011. Björn Forssén är advokat och arbetar med bl.a. skatterättsliga frågor.

I "Momsens faktureringsregler, m.m." får läsaren det titeln uttrycker. En grundlig genomgång ges av de särskilda faktureringsregler som gäller för momsen. Dessutom berörs även i viss mån för sammanhanget bl.a. redovisningsreglerna för momsen, periodisk sammanställning, bokföringslagen och kraven på att ha kassaregister. Frågor som i första hand behandlas i denna skrift är: vem som är faktureringsskyldig, när faktureringsskyldighet inträder, vad fakturan skall innehålla och hur faktureringsskyldigheten skall fullgöras. Innehållsförteckningen ger i sig denna överblick. Läsaren hittar därför mycket lätt till sitt problem om fakturan och momsen via innehållsförteckningen, där nyss nämnda frågor är rubrikerna till de centrala kapitlen 2-5. En särskilt matnyttig del i boken är avsnitten under 4.4, där det finns en genomgång av alla punkter som mervärdesskattelagen ställer upp för att en faktura över huvud taget skall anses föreligga enligt mervärdesskattelagen. Det är något annat än vad som vanligen benämns faktura enligt bokföringslagen. Dessutom tar denna bok upp bl.a. tillämpningsproblem och de momsmässiga faktureringsreglernas förhållande till andra begrepp inom mervärdesskattelagstiftningen än det för dem gällande näringsidkare, såsom skattskyldig och registreringsskyldig, samt förhållandet till bokföringslagens regler om verifikation av affärshändelsen. Särskilda frågor för sammanhanget om mellanmän och factoring behandlas också. Reglerna som berörs är de som gällde per den 1 januari 2010. Björn Forssén är advokat och arbetar med bl.a. skatterättsliga frågor.

Reglerna om skattskyldighet i särskilda fall i 6 kap. mervärdesskattelagen (ML) – som rör bl.a. enkla bolag, partrederier, konkursbon, dödsbon och kommissionärer – har ändrats en del sedan de introducerades när mervärdesskatten infördes i Sverige 1969. Det har också tillkommit många nya regler i ML som är av betydelse för kapitlets funktion och ändamålsenlighet. Reglerna i 6 kap. är på flera sätt problematiska och dessutom knapphändigt uppmärksammade i doktrin och praxis. I boken görs en genomgång av dessa reglers förhållande till regler som har införts i mervärdesskattelagen efter Sveriges EU-inträde 1995; framför allt till registrering av s.k. mervärdesskattegrupper och till regler i det mervärdesskattedirektiv som ska vägleda tolkning och tillämpning av alla regler i mervärdesskattelagen. Vidare undersöks också reglernas förhållande till den nya kommissionslagen från 2009 och till annan relevant lagstiftning, bl.a. bokföringslagen och lagen om handelsbolag och enkla bolag. Reglerna problematiseras och olika tolkningar diskuteras. Ett viktigt inslag i framställningen är diskussionen de lege ferenda. En ambition är här att renodla ML genom att rensa i en oansad samling regler från olika tidsperioder – i stället för att bygga på ytterligare fler lager av komplexitet. En fråga som, i linje med nämnda ambition, diskuteras ingående är om det överhuvudtaget finns anledning att ha kvar de särskilda bestämmelserna 6 kap. ML. Här förordas att flera regler helt utmönstras och att de återstående överförs till 4 kap. ML och omformuleras under yrkesmässighetsbegreppet. Självfallet är också EU-rättskonformitet ett viktigt mål för analysen, inte minst då vissa av bestämmelserna i 6 kap. faktiskt är av så tidigt datum att de har överförts till den svenska momslagstiftningen från 1960 års regler om allmän varuskatt. Därutöver beaktas naturligtvis olika praktiska och bevismässiga/processuella faktorer. Slutsatsen är att 6 kap. ML inte bör finnas kvar. Boken bör vara av intresse för alla med teoretiska eller praktiska intressen för mervärdesskatten. Inte minst bör den kunna komma till nytta för den pågående reformeringen av den svenska momsen.