Leif Runefelt

Beteckningen Det svenska begäret avser att visa att fenomenet lyx vinner på att betraktas som ett dynamiskt element i sitt historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang. 1600-, 1700- resp. 1800-talen har haft olika välbeställda grupperingar som skilt ut sig genom olika typer av lyx: slottsbyggen, lyxig klädsel och heminredning; stora egendomar och nybyggnation. I boken utforskas lyxens svenska historia från nya infallsvinklar med utgångspunkt i aktuell forskning av historiker, konst- och modevetare. Här skrivs om manlig resp. kvinnlig lyx i förordningar och modeartiklar; hur svensk aristokrati beställde lyxartiklar som kalescher och karosser; hur spetsar – den vita lyxen – demonstrerade välstånd; hur indigoblått markerade god ekonomi; hur borgerliga värderingar och ideal tar sig uttryck i lyxens tjänst. Hur lyx och begär demonstrerades i svensk film på 1910–1940-talen; hur medelvägens lyx i form av franska hantverkstraditioner passade in i det svenska folkhemmet etc. Paula von Wachenfeldt, docent, modevetare, litteraturvetare universitetslektor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet, redaktör och författare i boken. Klas Nyberg, modevetare och professor i nationalekonomi vid Södertörns Högskola. Professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och professor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. redaktör och författare i boken.

1800-talets underhållningsmarknad är en märklig värld som rymmer inslag som vi idag uppfattar som egendomliga, komiska och kanske inte särskilt underhållande. Vari låg nöjet, till exempel, att titta på människor iförda snäva hudfärgade kläder som iscensatte sig själva som antika konstverk, stående på en långsamt roterande scen? Hur kom det sig att akrobater som härmade apor gjorde succé i Sverige, och i hela Europa? Och hur ska vi se dem i relation till de underhållare som omvänt lät apor imitera människor på scen? I Artister i marginalen tar Leif Runefelt upp fyra udda genrer på denna underhållningsmarknad: levande bilder, apimitatörer, armlösa personer samt nordafrikanska akrobater. Alla dessa ägnade sig åt kroppskonster och deras gemensamma ansats är att de förevisade skolade kroppar på något sätt. Att de samtidigt behärskade en hög grad av överlevnadskonst är uppenbart eftersom de bör betraktas som entreprenörer på en konkurrensutsatt marknad. En marknad som dock gav friheter och möjligheter till konstnärskap för personer med avvikande karaktär i 1800-talets samhälle.

När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hon reflekterar i sin resedagbok över de många bodarnas rikedom av varor. Somliga bodar saluför endast pennor och papper, en annan bara käppar, ytterligare en specialiserar sig på strumpor och så vidare. Hon noterar att engelsmännen exponerar sina varor på ett sätt som narrar folk att handla . Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit? I den rikt illustrerade antologin Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 får vi veta mer om Anna Johanna Grill, men även om Årstafrun Märta Helena Reenstierna; nipperhandlaren Peter Wahnberg; friherren Axel von Fersen; drottning Hedvig Elisabeth Charlotte och hennes kammarjungfru; sidenhandlaren Herman Grewesmühl; skådespelerskorna Lisette Stenberg och Sophia Wäström; kramhandlare Jeremias Sandborg; perukmakare Carl Gustaf Lindström med många fler. De elva artikelförfattarna är forskare från skilda discipliner och vetenskapliga traditioner. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.

Vad har döden haft för betydelse för den skrivande människan? Vad kan världens första råvarukris lära oss om den globala ekonomin och kriser idag? Hur gick det till när den tyska matematikern Emmy Noether förändrade den moderna fysiken i grunden men sedan blev i princip bortglömd? Vad har 1800-talets akrobatikkonst att säga om kapitalismens verkningar och människans gränser? Och hur kan bilden av Onkel Tom i Harriett Beecher Stowes klassiker förklara debatten om rasism i dagens USA? I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar naturvetenskap, samhällsvetenskap, historia, ekonomi och litteratur men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt. Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

Ben Raphilo var en man som kunde vika ihop sig själv och stoppa in sig i en påse. Han var en av hundratals personer som åkte runt i 1800-talets svenska städer och erbjöd några ögonblicks förundran ett magiskt avbrott i det vanliga livet. Underhållarkulturen som han var en del av hade särskilda förutsättningar. Vi kan i boken bekanta oss med underhållningsgenrer såsom magi, menagerier, panoramor, vaxkabinett och akrobatik och får en överblick över den förunderliga värld som var 1800-talets underhållning. Med utgångspunkt i annonser i svensk press undersöker Leif Runefelt hur marknaden för förundran såg ut i Sverige. Han vill visa att aktörerna stundom kunde åtnjuta en ganska hög status och uppskattas, inte bara av marknadspubliken utan också av städernas borgerskap. De här konstutövarna var oftast verksamma på marknader men de var inga enkla marknadsgycklare utan skickliga yrkesmän och yrkeskvinnor som lika gärna kunde uppträda i rådhusen. Genom sin förmåga att med sina egna kroppar, djur eller föremål visa upp företeelser som gick långt bortom småstädernas vardag lyckades de locka både hög och låg i ett land på tröskeln till det moderna.

Vid sekelskiftet 1900 lades grunden för ett självklart inslag i vårt moderna liv: reklambilden. Industrialismens otaliga produkter skulle säljas med en teckning eller ett foto cyklar, blusar, tvålar, tidningar, underkläder och allt möjligt som skulle säljas i mängd. I Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid. Han analyserar det första skedet av vår egen kapitalistiska konsumtionskultur, där valen mellan olika varor står i centrum för hur vi skapar oss själva som individer. Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal. Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden vår tid.

A basic assumption in the thesis is that every economic as well as political and ethical doctrine contains a conception of man, and, thus, that this conception needs to be scrutinised in order to achieve deeper understanding of the doctrine. The purposes of the thesis is (1) to account for conceptions of man within the rarely studied Swedish seventeenth-century economic thought, (2) to examine how conceptions of man and of society influence and shape this thought, and (3) to do this from a synchronous approach, by which emphasis is laid on economic thought as an integral part of the intellectual culture of the epoch. In chapter 2 is explored the conception of man as expressed in economic thought. Man is conceived as selfish and irrational. In chapter 3, this conception is explained as it is placed within a wider context, the most common psychological theory of the epoch, the theory of the passions, which is thoroughly examined. Chapter 4 consists of an analysis of the theory of householding, as it was expressed in the literature of the epoch. It is shown that this theory, not focused on by earlier research, to a large extent is a part of ethics and a prolongation of the theory of passions. The householder or "house-father" is obliged to control his own as well as the other household-member's passions, and to maintain the hierarchical order within the household. Chapters 5 to 8 deal with the central areas within economic thought. These areas are domestic production and trade (ch. 5), the sumptuary laws and attitudes towards luxury (ch. 6), the use of the concept of free trade (ch. 7) and the issues of idleness and employment (ch. 8). It is shown that the king or government is viewed as the "house-father" of the realm, and that the core of the theory of the passions, the taming of the passions through reason and virtue, is vital also within economic thought, in which four virtues were central: justice, diligence, temperance and frugality; the same virtues as in the theory of householding.

Under 1700-talet och tidigt 1800-tal förändrades inköpsvanorna drastiskt i Sverige: ett konsumtionssamhälle började ta form. En rad nya varor som kaffe, te, porslin, bomull och exotiska textilfärger gjorde succé. Ett urbant mode och sällskapsliv växte fram och krävde både tid och pengar. Gradvis fick nymodigheterna människorna, och därmed även samhället, att ändras. I Att hasta mot undergången analyserar idéhistorikern Leif Runefelt debatten om konsumtion 17301830. Han belyser hur de nya varorna och beteendena uppfattades som hot mot samhällsordningen eftersom de ofta bröt mot ståndssamhällets regler. Ordningen var hierarkisk och skillnader skulle vara tydliga: man skulle klä och bete sig i enlighet med sin sociala ställning. Det rådde starka uppfattningar om vad som var lämpligt eller olämpligt för olika individer. Genom nymodigheterna kunde människor iscensätta sig själva på sätt som inte svarade mot de förväntningar som fanns på dem. Därmed uppkom en moralisk fråga: vad var rätt, och vad var fel? Frågan fick också en politisk dimension eftersom överträdelser var ett potentiellt hot mot sam häller. Den nya konsumtionsivern innebar kanske att hela samhället gick mot sin undergång? I boken får vi följa den intensiva debatt som fördes på era olika arenor. Pressen och litteraturen befolkades plötsligt av härmapor, fjollor, sprätthökar, kaffedrickare, götiska bönder och andra typkaraktärer. Figurerna hade specifika retoriska funktioner i kritiken av konsumtionen, och i centrum stod människans förställning som det avgörande problemet.