Leïla Slimani

»Det är en våldsam och vacker roman, väl översatt till svenska av Maria Björkman. Mest imponerad är jag av personporträtten, som är psykologiskt djuplodande och långt ifrån svartvita.«Jenny Högström, Sydsvenskan»Ett familjeepos som berör på djupet.«Matilda Arborelius, Skånska Dagbladet»en magnifik berättelse om kolonialism, frihet och underkastelse i 1940-talets Marocko … Leila Slimani är en stark berättarröst, som både förmår gestalta komplexa relationer och samhällsskeden, på ett vidunderligt vackert språk.«Ulla Strängberg, Jönköpings-Posten»Likt en Alice Munro rör sig Slimani ständigt i närheten av katastrofen, den som i sista stund uteblir. Romanen breda anslag markerar en delvis ny väg i författarskapet, väl värd att följa vidare. Inte minst för Aïchas skull, parets dotter, vars egensinne och utsatthet Slimani skildrar med lyhörd skärpa.«Therese Eriksson, Tidningen Vi................................................................. Första delen i en storslagen romantrilogi om Marocko efter kriget. Amine Belhaj är en stilig marockan som strider i den franska armén. Mathilde är en envis kvinna från Alsace som längtar bort. Kriget för dem samman. Ett omaka par, löjliga i vissas ögon: hon är ett huvud längre än honom, romanläsare, frisinnad. Han bär på en hederskultur och en blind ilska. De älskar varandra, men olikheterna ska göra deras liv tillsammans mycket svårt. När paret 1947 återförenas i Rabat, Marocko, väntar livet på ”kullen” – den landplätt utanför Mèknes där de ska bygga sitt liv genom att bruka jorden och där deras barn Aïcha och Selim ska växa upp. Men marken är torr, inkomsterna små och livet betydligt hårdare än någon av dem kunnat ana. Samtidigt som vi följer familjens umbäranden, och Mathildes främlingskap inför sitt nya liv stiger den poli­tiska temperaturen i landet. Spänningarna mellan kolonis­terna och nationalisterna eskalerar och ska 1956 mynna ut i Marockos självständighetsförklaring. På en sinnlig, omsorgsfull prosa tecknar Slimani en fascinerande bild av mänskligt liv mitt i en av historiens kokpunkter. Alla vi möter i romanen tycks leva i någon annans land: marock­anerna i fransmännens, kvinnorna i männens. Och alla längtar de intensivt och skräckslaget efter att få bryta sig loss, men också förbli trygga. Marockansk-franska Leïla Slimani blev känd för svenska läsaren med Vaggvisa, som gav henne Frankrikes främ­sta litteraturpris Goncourt 2016 och gjorde henne till ett världsnamn. På svenska finns också hennes reportagebok Sex och lögner, om marockanska kvinnors livsvillkor..................................................................» Slimani skriver i De andras land fram komplexa karaktärer i en kaotisk tid med ett vackert språk som berör på djupet. Det bästa av allt är förstås att det kommer två böcker till i detta familjeepos.«Matilda Arborelius, Skånska Dagbladet»I den här vackra och uppslukande boken, som bygger på Slimanis familjehistoria, möter vi fransyskan Mathilde som förälskar sig i en marockansk soldat och emigrerar till makens hemland efter andra världskriget.«MMMM - Jenny Lindh, M-magasin»Ambitionen är uppenbar: detta är tänkt att bli den stora berättelsen om Marocko, en nordafrikansk "Vredens druvor" eller "Utvandrarna" … Romanens teman är sorgligt aktuella - nyanländas dubbla hemlöshet, systematiskt könsvåld, grannars ovilja som blossar upp i grymhet och våld. … Även om "Vaggvisa" förmådde leta sig in under huden tycker jag nog att Slimani kommer bättre till sin rätt i det större formatet. Särskilt hennes förmåga att gestalta bägge sidor i en konflikt blir intressant i skildringen av ett långt äktenskap«Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet"Mot en fond av ett Marocko som börjar vilja kasta av sig kolonialismens bojor tecknar Slimani ett komplext relationsdrama. ... den som följt Slimani kommer att känna igen intresset för skildringar av att leva i dubbla kulturer, av klassresor, av oförblommerad erotik och av utanförskap." Helena Lindblad, Dagens Nyheter»En originell släkthistoria man vill ha mer av«Johanna Frändén, Aftonbladet

The rebellions within an interracial family play out against the countercultural rebellions of the 1960s in this sexy, stylish, sophisticated new novel by the award-winning, internationally bestselling author of The Perfect Nanny and In the Country of Others. It's the 1960s, and the air is electric. On the cusp of adulthood, two biracial siblings--their father is Moroccan, their mother French--search for their place in a newly independent Morocco brimming with both possibility and peril. Aicha, strong-willed and strait-laced, aspires to become a doctor and spends most of her time studying. Her free-spirited younger brother, Selim, falls in with the American and European hippies descending en masse on Tangier and Casablanca and Essaouira to do drugs and practice free love. Children of the revolution, now dreaming of a radiant future and experiencing the ecstatic first flush of desire against the backdrop of a country intoxicated by its own sense of freedom, Aicha and Selim soon find the ideals of their youth colliding with the realities of racism and corruption, as Moroccans once united against their colonizer make a grab for wealth and influence, and the national spirit of communal celebration gives way to elites telling everyone else to "watch us dance." In her latest international bestseller, Leila Slimani draws on her family's inspiring story to deliver a tense, provocative, page-turning novel about one family's, and one country's, coming of age in the face of the seductions of power and privilege.

As she stands at the window, the spring sunshine streaming in, Mathilde reflects on the opportunities before her: it's April 1968 and Morocco is changing. Looking out at her garden, the roses - brought in from Marrakech - have bloomed and their sweet, fresh scent pervades the garden.

'Engrossing' The Times'Beautifully atmospheric. . . a panoramic, classic quality' Financial TimesThe seductive, vibrant new novel from international bestselling author Leïla Slimani. Morocco, 1968. As she stands at the window, Mathilde reflects on the opportunities before her, and all she has achieved. Looking out at her elegant - not to say expensive - garden, the roses, brought in from Marrakech, have bloomed and their sweet, fresh scent pervades the air. Anything feels possible, and she is determined to celebrate it. Don't they have the right to enjoy life, after dedicating their best years to the war and then to this farm? Mathilde is blissfully unaware of what a new chapter of Moroccan history means for her family, the country and its future. Her babies are now grown up, and they are all about to learn that life can take wild and unexpected turns. Acclaim for The Country of Others:'A panoramic, ambitious tale.' The Times'Exceptional.' SALMAN RUSHDIE 'Captivating.' Elle' I loved it and didn't want it to end.' CLAIRE MESSUD'As wild and lush as a wildflower meadow.' Observer'A powerful and compelling family saga.' CHRISTINE MANGAN

'A revelation' KATY HESSEL'Brilliant' OBSERVEROver one night, alone in the Punta della Dogana Museum in Venice, Leïla Slimani grapples with the self as it is revealed in solitude. In a place of old and new, she confronts her past and her present, through her life as a Moroccan woman, as a writer, and as a daughter. Surrounded by art, she explores what it means to behold and clasp beauty; enveloped by night, she confronts the meaning of life and death. Translated from the French by Sam Taylor

Kiitetyn kirjailijan voimallinen jatko perhesaagalle. Leïla Slimanin suvun naisten tarinaan perustuvan trilogian toinen osa kertoo kaunistelematta elämästä Marokossa 1960- ja 1970-luvulla. Itsenäinen Marokko etsii uutta identiteettiään länsimaisen modernin elämäntavan ja oman kulttuurinsa välillä. Muutokset tapahtuvat hitaasti, ja erityisesti naisten nouseminen tasa-arvoisiksi kansalaisiksi tuntuu vielä kaukaiselta unelmalta. Aminen ja Mathilden lapset ovat aikuistuneet; heidän silmäteränsä Aïcha opiskelee lääketiedettä Strasbourgissa, Aïchan veljeä Selimiä taas ei opiskelu kiinnosta. Uuden sukupolven on tehtävä valintoja, jotka määräävät heidän – ja heidän jälkeläistensä – elämän suunnan. Ranskalais-marokkolainen kirjailija ja toimittaja Leïla Slimani (s. 1981) syntyi Rabatissa ja muutti seitsemäntoistavuotiaana Pariisiin opiskelemaan. Hän on tullut tunnetuksi taiturimaisilla, hätkähdyttävillä teoksillaan, jotka ovat herättäneet paljon keskustelua. Esikoisromaani Adèle (WSOY 2019; alkuteos Dans le jardin de l'ogre, Gallimard 2014) toi vuonna 2015 Leïla Slimanille Marokon suurimman kirjallisuuspalkinnon La Mamounian. Vuonna 2018 Slimanista tuli Ranskan luetuin kirjailija, kun toinen romaani Kehtolaulu (WSOY 2018; alkuteos Chanson douce, Gallimard 2016) palkittiin Goncourtilla, Ranskan arvostetuimmalla kirjallisuuspalkinnolla. Presidentti Macron nimitti Slimanin Ranskan kulttuurin ja kielen lähettilääksi vuonna 2017.

'Striking.' ELLE France 'Brave.' iNews 'Powerful.' TLS 'Urgent.' Evening Standard 'Original.' CosmopolitanIn these essays, Leïla Slimani gives voice to young Moroccan women who are grappling with a conservative Arab culture that at once condemns and commodifies sex. In a country where the law punishes and outlaws all forms of sex outside marriage, as well as homosexuality and prostitution, women have only two options for their sexual identities: virgin or wife. Sex and Lies is an essential confrontation with Morocco's intimate demons and a vibrant appeal for the universal freedom to be, to love and to desire.'Leïla Slimani has a knack for breaking taboos. . . Sex and Lies is well executed: the novelist paints vivid portraits of her interviewees.' The Times'Slimani trusts in her outrage, in the force of her own voice, and the voices of the women she listens to.' Guardian

Medrivende og sanselig slægtsroman om kvindeskæbner, kultursammenstød og kampen for frihed i Marokko. Om at finde sin egen identitet, både som ungt menneske og som land. Se os danse er andet bind i Leïla Slimanis slægtstrilogi, De andres land, som er baseret på Leïla Slimanis egen familiehistorie. Bogen er oversat af Karsten Nielsen.

Se oss danse er andre bok i Leïla Slimanis romantrilogi som ble innledet med De andres land. De andres land utkom på norsk i 2021 og ble omtalt av Aftenposten som «fargerik», «sensuell» og «obligatorisk lesning». Hele trilogien er inspirert av Slimanis egen fransk-marokkanske familiehistorie. I Se oss danse er vi kommet frem til det viktige året 1968. Mens moren Mathilde var hovedperson i De andres land, handler det nå mest om datteren Aïcha – som returnerer til Marokko etter fire års medisinstudier i Strasbourg. I Frankrike står studentene på barrikadene og krever samfunnsendringer, hjemme i Marokko møter Aïcha et stokk konservativt samfunn. Den samme kvelden som amerikanske astronauter lander på månen, blir Aïcha kjent med en gruppe unge intellektuelle som vil fornye Marokko. Er det sammen med dem hun skal prøve å finne sin plass i dette landet som blir styrt av en autoritær konge og der alle leger frem til nå har vært menn? Se oss danse er en frodig og oppslukende historie om frigjøring – fra både familiens og samfunnets krav og forventninger. Det er også en roman som kaster lys over mange viktige problemstillinger i Europa i dag, for eksempel hvordan manglende jevnbyrdighet skaper fiendskap mellom befolkningsgrupper.

Posle shumnogo uspekha romana "Idealnaja njanja" molodaja frantsuzskaja pisatelnitsa marokkanskogo proiskhozhdenija Lejla Slimani, laureat Gonkurovskoj premii, vzjalas za grandioznuju epopeju - semejnuju sagu v trekh tomakh pod nazvaniem "Strana drugikh", osnovannuju na realnykh sobytijakh." Rozhdestvo pod kiparisami" - pervaja kniga etoj trilogii. Dejstvie razvorachivaetsja posle Vtoroj mirovoj vojny. Dvadtsatiletnjaja Matilda, frantsuzhenka iz Elzasa, bez pamjati vljubilas v ofitsera kolonialnykh vojsk, uchastvovavshikh v osvobozhdenii Frantsii v 1944 godu. Ni minuty ne razdumyvaja, ona vyshlaza nego zamuzh i otpravilas zhit s nim v Marokko. Voznikshee vskore po pribytii ostroe zhelanie vernutsja na rodinu ej prikhoditsja podavit: beremennaja, bez grosha v karmane, ona okazyvaetsja zalozhnitsej svoego podchinennogo polozhenija v strane, gde zhizn zhenschiny ogranichena zhestkimi pravilami islama. K tomu zhe v Marokko nespokojno, terakty natsionalistov sledujut odin za drugim. Odnako Matilda ne iz tekh, kto sdaetsja. Nesmotrja na razocharovanija, bednost i unizhenija, ona otchajanno boretsja za svoju semju i svoju ljubov. Kniga prinesla Lejle Slimani Gran-pri zhurnala "Madam Figaro" za luchshij zhenskij personazh.

Dazhe esli ves mir pokhozh na absurd, khoroshaja kniga ne dast vam sojti s uma. Ljudi rasskazyvajut istorii s samogo nachala vremen. Rasskazyvajut o tom, chto videli i o chem slyshali. Rasskazyvajut o tom, chto bylo i chto moglo by byt. Rasskazyvajut, chtoby otvlechsja, skorotat vremja ili perezhit neprostye vremena. Inogda takie istorii prevraschajutsja v khroniki, letopisi, pamjatniki otdelnym periodam i epokham. Tak pojavilis "Skazki tysjachi i odnoj nochi", "Kenterberijskie rasskazy" i "Dekameron" Bokkachcho. "Novyj Dekameron" - eto tozhe svoeobraznyj pamjatnik epokhe, kotoraja sovershenno tochno vojdet v istoriju. Redaktory The New York Times Magazine sobrali 29 novell, esse, skazok, krokhotnykh zarisovok i razvernutykh rassuzhdenij. V nikh samye izvestnye sovremennye pisateli popytalis zapechatlet i osmyslit sobytija, okhvativshie kazhdyj ugolok mira. V sbornik voshli novelly Margaret Etvud, Kolma Tojbina, Lejly Slimani, Rejchel Kushner, Etgara Kereta, Devida Mitchella, Mony Avad i mnogikh drugikh.