Ljudmila Ulitskaja

Dva pervykh goda vojny v Moskve vykhodil "Sobesednik", pisavshij o Rossii pravdu. Potom byl objavlen inoagentom i zakrylsja. Eti dva goda - pered vami. Khronika padenija strany v bezdnu i odnovremenno - istorija lichnogo muzhestva kazhdogo sotrudnika gazety, sokhranivshego dostoinstvo i professionalnuju chest. Predislovie Dmitrija Bykova Avtory: Baunov, Belkovskij, Venediktov, Grebenschikov, Glukhovskij, Lazareva, Makarevich, Kuraev, Manskij, Romanova, Ulitskaja, Shenderovich i dr.

V antologiju voshli rasskazy trinadtsati russkikh pisatelej vtoroj poloviny XX stoletija, gde deti ne prosto vystupajut v kachestve personazhej, a vosprinimajut mir osobym obrazom, ne pokhozhim na videnie okruzhajuschej dejstvitelnosti vzroslymi gerojami. Sledom za rasskazami, soderzhaschimi zagadku rebjonka, pomescheny ikh interpretatsii. Avtory pojasnenij pytajutsja najti razgadku ili, po krajnej mere, nametit puti k ejo nakhozhdeniju. Jurij Kazakov. Vo sne ty gorko plakalLjudmila Ulitskaja. Perlovyj supJurij Koval. VystrelTatjana Tolstaja. Svidanie s ptitsejViktor Dragunskij. Pojut koljosa - tra-ta-taViktor Goljavkin. PremijaFridrikh Gorenshtejn. Dom s bashenkojAndrej Bitov. No-gaFazil Iskander. Mucheniki stsenyVasilij Aksjonov. Zavtraki sorok tretego godaJurij Nagibin. Zimnij dubValentin Rasputin. Uroki frantsuzskogoLjudmila Petrushevskaja. Novye Robinzony

"Medeja i ee deti" Ljudmily Ulitskoj - odin iz samykh interesnykh opytov postroenija novogo "semejnogo romana". Zdes soshlos vsjo: i neprevzojdennoe umenie avtora rasskazyvat istorii chastnogo cheloveka, i svobodnoe vladenie mifologicheskimi plastami, i aktualnost, i dazhe idejnost. Glavnaja geroinja - bezdetnaja Medeja Sinopli, tezka antichnoj Medei, - tozhe svoego roda bozhestvo dlja vsej bolshoj razvetvlennoj semi. Tolko ona ne ubivaet, a sobiraet, soedinjaet, skleivaet svoej krovju khrupkie vnutrisemejnye svjazi.

Geroj romana "Iskrenne vash Shurik" - jarkij personazh v galeree portretov Ljudmily Ulitskoj. Zdes "lokalnaja problema vzaimootnoshenij syna i materi, podchinenie cheloveka chuvstvu dolga i svjazannye s etim poteri. Ottenki ljubvi -egoisticheskoj materinskoj, beskorystnoj synovnej, svoego roda intsest na dukhovnom urovne, a takzhe tselaja galereja chuvstv raznoobraznykh zhenschin - odinokikh, neschastnykh, legkomyslennykh, chasto agressivnykh k geroju, kotoryj polon dobrozhelatelnosti i samykh luchshikh namerenij, no nikogo ne mozhet sdelat schastlivymi. I dazhe naprotiv".

Ljudmilu Ulitskuju ne raz nazyvali ochen vnimatelnym svidetelem epokhi, ee tsepkim nabljudatelem i interpretatorom. Pozhaluj, bolee vsego eto otnositsja k romanu "Zelenyj shater". Romanu o pokolenii tekh, komu vypalo vzroslet vo vremena ottepeli, vybirat sudbu v shestidesjatye, platit po schetam v semidesjatye i dalee... kak poluchitsja, u vsekh po-raznomu. Kalejdoskop sudeb ot smerti Stalina do smerti Brodskogo, khor golosov i solnye partii, perepletenie istoricheskikh realij i khudozhestvennogo vymysla...

Det store grønne teltet er en roman om Sovjetunionens siste 30 år og om dissidentene, det vil si gruppen av samfunnskritiske kunstnere og intellektuelle som ble holdt nede av KGB med alle midler. Vi følger de tre hovedpersonene Ilja, Sanja og Mikha fra de møtes som skolegutter. Ilja fotograferer, Sanja er en lovende pianist, mens Mikha har talent for poesi. Som voksne velger de å følge kunstnerkallet, hvilket skal vise seg å få store kostnader for både dem selv og deres nærmeste. Gjennom et mylder av stemmer og skjebner, og med en enestående fortellerkraft, risser Ljudmila Ulitskaja opp et dyptloddende portrett av den sene sovjetiske epoken. Det store grønne teltet er en beretning om å realisere sine ambisjoner og talenter, om seirer og nederlag, forelskelser og oppbrudd, litteratur og kunst, undertrykkelse og emigrasjon. Ljudmila Ulitskaja (f. 1943) regnes som et av de store navnene i russisk 2000-tallslitteratur, og nevnes ofte som kandidat til Nobelprisen. Hennes hovedverk Det store grønne teltet utkommer nå på norsk for første gang, med et spesialskrevet forord fra forfatteren.«De siste to tiårene har Ljudmila Ulitskaja gjort russisk litteratur interessant og viktig for den vanlige leser igjen. For meg har hun alltid vært forfatter nummer én.» Guzel Jakhina, forfatter av Zulejkha åpner øynene«En virtuost komponert saga der vi følger tre venners motstridende skjebner i Sovjetunionen. En storslagen roman om trofasthet og totalitarisme.» Le Monde

Roman Ljudmily Ulitskoj "Daniel Shtajn, perevodchik" - literaturnaja sensatsija nachala XXI veka. Ogromnye tirazhi, gromkie spory, nakonets, premija "Bolshaja kniga". Daniel Shtajn (geroj imeet konkretnogo prototipa) s riskom dlja zhizni spasaet vo vremja Vtoroj mirovoj vojny okolo trekhsot uznikov getto. V kontse vojny on, prinjav kreschenie, stanovitsja katolicheskim svjaschennikom i uezzhaet v Izrail, gde prodolzhaet sluzhenie ljudjam - imenno tak on ponimaet svoju missiju...

Det store grønne teltet er en roman om Sovjetunionens siste 30 år og om dissidentene, det vil si gruppen av samfunnskritiske kunstnere og intellektuelle som ble holdt nede av KGB med alle midler. Vi følger de tre hovedpersonene Ilja, Sanja og Mikha fra de møtes som skolegutter. Ilja fotograferer, Sanja er en lovende pianist, mens Mikha har talent for poesi. Som voksne velger de å følge kunstnerkallet, hvilket skal vise seg å få store kostnader for både dem selv og deres nærmeste. Gjennom et mylder av stemmer og skjebner, og med en enestående fortellerkraft, risser Ljudmila Ulitskaja opp et dyptloddende portrett av den sene sovjetiske epoken. Det store grønne teltet er en beretning om å realisere sine ambisjoner og talenter, om seirer og nederlag, forelskelser og oppbrudd, litteratur og kunst, undertrykkelse og emigrasjon. Ljudmila Ulitskaja (f. 1943) regnes som et av de store navnene i russisk 2000-tallslitteratur, og nevnes ofte som kandidat til Nobelprisen. Hennes hovedverk Det store grønne teltet utkommer nå på norsk for første gang, med et spesialskrevet forord fra forfatteren.«De siste to tiårene har Ljudmila Ulitskaja gjort russisk litteratur interessant og viktig for den vanlige leser igjen. For meg har hun alltid vært forfatter nummer én.» Guzel Jakhina, forfatter av Zulejkha åpner øynene«En virtuost komponert saga der vi følger tre venners motstridende skjebner i Sovjetunionen. En storslagen roman om trofasthet og totalitarisme.» Le Monde

Novaja kniga avtobiograficheskoj prozy Ljudmily Ulitskoj - eto lichnyj, gluboko intimnyj otchet o vstreche cheloveka s samim soboj. Vremja, ogranichennoe nastojaschim, poskolku sam fakt buduschego podvergaetsja somneniju. Mir, szhavshijsja do razmerov komnaty, gde perechityvajutsja knigi, listajutsja stranitsy dnevnika, perezhivajutsja starye ljubovi i druzhby. Emotsionalnaja pamjat vkljuchaet v sebja mnogoe, v tom chisle i chernye dyry na meste dorogikh ljudej, ushedshikh navsegda. I vsjo eto material, iz kotorogo sozdany rasskazy i memuarnye ocherki, sostavivshie etu knigu." Svoe podlinnoe imja cheloveku dano uznat tolko posle smerti, kogda angel vkladyvaet emu v ruku belyj kamen s ego nastojaschim imenem". Ljudmila Ulitskaja Samaja lichnaja kniga Ljudmily Ulitskoj: memuarnye ocherki i biograficheskie zarisovki, ispovedalnye poemy i sokrovennye razmyshlenija. Kalejdoskop zhanrov: poezija i proza, skazki i pritchi, rasskazy i vospominanija. Galereja obrazov: v knigu voshli teksty o zhivykh i ushedshikh sovremennikakh, znamenitykh i neizvestnykh shirokomu krugu. Palitra stilej: ot meditativnoj liriki do absurda v dukhe Vvedenskogo i Kharmsa. Kniga o vstreche cheloveka s samim soboj: Ljudmila Ulitskaja delitsja sobstvennym opytom zhizni navstrechu "nastojaschemu imeni".

"Lestnitsa Jakova" - eto roman-pritcha, prichudlivo razvetvlennaja semejnaja khronika s mnozhestvom geroev i filigranno vystroennym sjuzhetom. V tsentre romana - parallelnye sudby Jakova Osetskogo, cheloveka knigi i intellektuala, rozhdennogo v kontse XIX veka, i ego vnuchki Nory - teatralnogo khudozhnika, lichnosti svoevolnoj i dejatelnoj. Ikh "znakomstvo" sostojalos v nachale XXI veka, kogda Nora prochla perepisku Jakova i babushki Marii i poluchila v arkhive KGB dostup k ego lichnomu delu... V osnovu romana legli pisma iz lichnogo arkhiva avtora.

Ljudmilu Ulitskuju ne raz nazyvali ochen vnimatelnym svidetelem epokhi, ee tsepkim nabljudatelem i interpretatorom. Pozhaluj, bolee vsego eto otnositsja k romanu "Zelenyj shater". Romanu o pokolenii tekh, komu vypalo vzroslet vo vremena ottepeli, vybirat sudbu v shestidesjatye, platit po schetam v semidesjatye i dalee... kak poluchitsja, u vsekh po-raznomu. Kalejdoskop sudeb ot smerti Stalina do smerti Brodskogo, khor golosov i solnye partii, perepletenie istoricheskikh realij i khudozhestvennogo vymysla...

Kniga avtobiograficheskoj prozy i esseistiki pisalas-sobiralas Ljudmiloj Ulitskoj v obschej slozhnosti bolee dvadtsati let, parallelno s "Sonechkoj", "Kazusom Kukotskogo", "Danielem Shtajnom...", "Zelenym shatrom". Tem interesnee uvidet, kak iz "musora zhizni" vyplavljaetsja literatura i kak on stanovitsja dlja avtora "svjaschennym", i uzhe nevozmozhno vybrosit nichego - ni oskolki i cherepki proshlogo, ni mysli, opyt, znanija, dogadki, priobretenija, utraty... Eta kniga - besstrashnaja v svoej otkrovennosti i doveritelnosti. Ulitskaja vpervye puskaet v svoj mir chitatelja, vstupaet s nim v dialog ne tolko posredstvom khudozhestvennykh obrazov, a prjamo i doverchivo - glaza v glaza.

Pisatel rabotaet s chastnym sluchaem: zhizn daet povod - i rozhdaetsja sjuzhet. No odnazhdy avtor obnaruzhivaet, chto etot sjuzhet "razbit na tysjachi kuskov i u kazhdogo kuska svoj glaz, nos, ukho - v kazhdom oskolke svoja kartinka". V knige "Ljudi nashego tsarja" takie raznye i strannye geroi - pisatelskie dochki, obremenennye svoim proiskhozhdeniem, krasavitsy, utomlennye sobstvennoj krasotoj, mechtatelnyj slesar, uvlekshijsja ucheniem Shtajnera, i chudak Ljonja, vospityvajuschij detej ljubimoj zhenschiny...

Moskva, vintern 1939. En vaccinforskare råkar bli smittad under arbetet i laboratoriet och insjuknar på ett hotell i huvudstaden, dit han kallats för att avlägga en rapport. Myndigheterna beslutar att alla han träffat på vägen måste sättas i karantän. På nätterna dyker säkerhetstjänstens svarta major upp på gatorna och stannar utanför bostadshusen. Skräckslagna människor förs bort. Pesten har kommit till staden. Romanen bygger på en sann historia. Ljudmila Ulitskaja (f. 1943 i Moskva) är flerfaldigt prisbelönt och översatt till ett stort antal språk. Sedan mars i år lever hon i exil i Berlin efter att i många år varit en frispråkig motståndare till Putins regim.

»Jag vill tacka alla som gör sig mödan att begrunda denna ödmjuka människas stora liv.« Ljudmila Ulitskaja Daniel Stein föddes i en judisk familj i en polsk shtetl 1922 och avled som katolsk munk i Haifa i Israel 1995. Däremellan var han ofrivillig krigsförbrytare, krigshjälte, själasörjare och brobyggare mellan människor av olika härkomster och trostillhörigheter. Sin sanna livsuppgift fann han i återuppbyggnaden av Jakobs kyrka i Heliga landet Jerusalemförsamlingen som bildades innan judendomen och kristendomen gick skilda vägar. Romanen bygger på Oswald Rufeisens livshistoria och är ett collage av brev, dagboksanteckningar, intervjuer och andra dokument, både verkliga och fiktiva. Här möter läsaren ett myller av trosfrågor, människor och livsöden som hamnat mellan kuggarna i historiens maskineri. LJUDMILA ULITSKAJA, född 1943 i Moskva, är en av Rysslands största författare. I Sverige har hennes senaste romaner, Det gröna tältet (2015) och Jakobs stege (2017), rosats av såväl kritiker som läsare. Ulitskaja har bl.a. tilldelats Prix Médicis, ryska Bookerpriset och Simone de Beauvoir-priset. KRITIKERRÖSTER»Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands stora berättare, i spåren av Tolstoj och Dostojevskij. Hon vårdar de eviga frågorna, kärlek och svek, synd och försoning.« Ulrika Knutson, Expressen»... det är genom alla dessa oerhört starka och levande personporträtt som bokens komplexa frågeställningar blir synliga. Det är dessutom oerhört befriande att läsa en resonerande skönlitterär text som inte kommer med förnumstiga svar på svåra spörsmål. Ulitskaja skriver med hela tyngden av sin erfarenhet från ett förtryckande och dogmatiskt samhälle.« Kaj Schueler, Svenska Dagbladet»Det är ett allvarligt och angeläget samtal hon har startat.« Maria Schottenius, Dagens Nyheter»I Dostojevskijs och Tolstojs anda verkar Ljudmila Ulitskaja. ... Istället för intrig skriver hon sin roman som ett lapptäcke, vars mönster framträder långsamt, men när det väl gjorts synligt är det oförglömligt.« Björn Kohlström (Bernur)»Det är en mäktig och livfull bok om människoöden i det sena nittonhundratalet. Att nu få läsa den på svenska är något av en händelse.« Kristina Rotkirch, Hufvidstadsbladet»Vi vågar hävda att boken har skrivit en ny sida i världslitteraturens historia... Detta är inte en bok om Gud, det är en bok om kärlek.« Moskovskije Novosti

Geroj "Kazusa Kukotskogo" - genialnyj vrach, to, chto nazyvaetsja, milostju Bozhej. Eto otkryvaet dlja avtora ogromnye romannye vozmozhnosti, ved chelovek etoj professii kazhdyj den smotrit v bezdnu: granitsa mezhdu zdorovem i nezdorovem - ta zhe granitsa mezhdu zhiznju i smertju, svobodoj i nesvobodoj. Vremja dejstvija v romane - sorokovye-shestidesjatye: izlet stalinskoj epokhi, razgrom genetiki, smert tirana, ottepel, pervye dzhazmeny. Telesnost i, kazalos by, samaja grubaja fiziologija (zdes avtor ne boitsja podojti k samomu kraju) tesno spletajutsja s temoj sudby - v vysokom, pochti drevnegrecheskom ee ponimanii.

"The big green tent" in Russian language'The Big Green Tent' by Ludmila Ulitskaya is an epic family saga spanning decades. This powerful novel delves into the lives of three friends, exploring their personal struggles against the backdrop of Soviet Russia's political and social transformations. With its rich character development and insightful narrative, 'The Big Green Tent' captures both the complexities of human relationships and the broader movements shaping Russian history.

»Jag vill tacka alla som gör sig mödan att begrunda denna ödmjuka människas stora liv.« Ljudmila Ulitskaja Daniel Stein föddes i en judisk familj i en polsk shtetl 1922 och avled som katolsk munk i Haifa i Israel 1995. Däremellan var han ofrivillig krigsförbrytare, krigshjälte, själasörjare och brobyggare mellan människor av olika härkomster och trostillhörigheter. Sin sanna livsuppgift fann han i återuppbyggnaden av Jakobs kyrka i Heliga landet Jerusalemförsamlingen som bildades innan judendomen och kristendomen gick skilda vägar. Romanen bygger på Oswald Rufeisens livshistoria och är ett collage av brev, dagboksanteckningar, intervjuer och andra dokument, både verkliga och fiktiva. Här möter läsaren ett myller av trosfrågor, människor och livsöden som hamnat mellan kuggarna i historiens maskineri. »Vi vågar hävda att boken har skrivit en ny sida i världslitteraturens historia Detta är inte en bok om Gud, det är en bok om kärlek.« Moskovskije Novosti LJUDMILA ULITSKAJA, född 1943 i Moskva, är en av Rysslands största författare. I Sverige har hennes senaste romaner, Det gröna tältet (2015) och Jakobs stege (2017), rosats av såväl kritiker som läsare. Ulitskaja har bl.a. tilldelats Prix Médicis, ryska Bookerpriset och Simone de Beauvoir-priset.

Ljudmila Ulitskajan uusi kertomuskokoelma koostuu kahdesta sikermästä. Runokavalkadilla alkava Ystävättäriä-osasto tutkii sitä, miten ihminen valitsee tietyn elämäntien ja omat uskomuksensa, ja mihin ne häntä vievät. Myös Sielun ruumis -osaston avaa runo, illuusioton hyvästijättö elämälle, ja sikermän keskeinen teema onkin kuoleman kohtaaminen.” Ulitskajan proosalle tyypillistä on, että naisten yksityiselämä kasvaa kirjan edetessä yleisemmiksi kysymyksiksi ajasta, paikasta ja yhteiskunnasta, lopulta ideologioista ja uskonnoistakin. (--)Ulitskaja jättää totuudet ja ratkaisut lukijan harteille, täysin avoimiksi. Aivan kuten Anton Tšehov, johon Ulitskajaa usein verrataan – ja aiheesta.” Tomi Huttunen,Helsingin Sanomat