Martin Fritz

Tillichs fr he Religionsphilosophie wird insbesondere aufgrund ihrer kulturtheologischen Intentionen gesch tzt. Sie zielte indes zugleich auf den Entwurf einer zeitgem en Dogmatik. Im dogmatischen Zusammenhang modifiziert Tillich nun aber seinen Religionsbegriff, indem er ihm eine Theorie religionsaffiner Strukturen konkreter menschlicher Existenz unterlegt. Das Resultat ist die bedeutende Konzeption einer "anthropologischen Religionsphilosophie", die noch das sp te Hauptwerk mit seiner Korrelation von anthropologischen Fragen und theologischen Antworten pr gt. Nach einer Darstellung der Grundkoordinaten von Tillichs Religionsdenken nach dem Ersten Weltkrieg zeichnet Martin Fritz im Lichte der zeitgen ssischen Lebens- und Existenzphilosophie die Weichenstellungen der Marburger Prolegomena-Vorlesung (1925) nach, wo erstmals die ber hmte Wendung von "dem, was uns unbedingt angeht" als religionstheoretische Schl sselformel auf den Plan tritt. Tillichs neues Programm wird daraufhin in verschiedenen Ausbaustufen der sp ten deutschen und fr hen amerikanischen Zeit rekonstruiert. Damit gew hrt die Arbeit nicht nur wichtige Einblicke in eine bislang vernachl ssigte Phase der Tillich'schen Werkbiographie, sondern stellt zugleich eine Gestalt religionsphilosophischer Theoriebildung vor, die sich wiederzuentdecken lohnt.

Available open access digitally under CC-BY-NC-ND licence. Pathways to Sustainable Welfare critically examines how cities can address the dual challenges of climate change and sustainability while ensuring the welfare of their populations. Focused on three Swedish cities, it explores the integration of environmental and welfare concerns in local policies, urban movements and public opinions. Based on theories of inertia, emergence and transformation, it identifies factors driving or obstructing sustainable welfare advancements. This book is a crucial resource for scholars interested in sustainable transformation, urban governance and social policy. It offers frameworks and empirical evidence relevant to academics, policy makers and practitioners seeking to understand and engage in urban sustainable welfare development.

Makten över företagen flyttade från ägare till den verkställande direktören under senare delen av 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Att detta hände har intresserat ekonomihistoriker och det anses bero på att organisationernas alltmer komplexa karaktär krävde en högre kompetens i ledningen. Närmare kunskaper med exempel om detta förhållande saknas dock, vilket sannolikt beror på bristen på relevant källmaterial, då dokument från maktstrider på hög nivå sällan har bevarats i företagens arkiv. Denna bok utgör ett undantag tack vare just sådana bevarade dokument, och författaren har kunnat granska förhållandet mellan ägarmakt och direktörsmakt i två större industriföretag: SKF och AB Bofors, exemplifierat utifrån Sven Wingquists ställning som chef i olika roller i företagen under åren 1907-1936. Martin Fritz har fått tillgång till Bofors stora arkiv i Karlskoga och på detta sätt kunnat fördjupa kunskapen om bolagets problem och relationer, såsom samarbetet med den tyska firman Fried. Krupp och om Krupps delägarskap i Bofors, vilket under 1930-talet blev besvärande för den svenska regeringen. Sven Wingquist förde täta diskussioner med dåvarande statsministern Per Albin Hansson om en övergång av Krupps aktier till svenska ägare. I denna bok framgår hur viktigt det är att arbeta med klara, tydliga regler för att få ett företag att fungera. Under en period i SKF arbetade Wingquist som jourhavande styrelseledamot ett slags mellanting mellan direktörs- och styrelsemakt, där åsikterna mellan honom och ägaren gick isär. Wingquists synpunkter och förslag på SKF:s ledning var inte förenliga med ägarens uppfattning om företagets styrning. Missämja uppstod. SKF:s ägare Axel Carlander upplevde Wingquist som problematisk som direktör och nära samarbetspartner. Wingquist var dock ytterst viktig som symbolfigur för SKF. Hans prestige som tekniskt snille och skapare av SKF gjorde honom svår att undvara.

Die politische Landschaft Deutschlands hat sich stark verändert. Am deutlichsten zeigt sich dies durch die Etablierung einer neuen Partei. Wenig beachtet wurde bisher, dass in der Politik von rechts auch religiöse Impulse wirksam sind. Zudem hat dieses "Christentum von rechts" auch Sprecher, die zu einer intellektuell gehaltvollen Auseinandersetzung Anlass bieten, nämlich die "Neuen Rechten". Es genügt nicht, sie nur historisch, politologisch, soziologisch oder sozialpsychologisch zu untersuchen. Vielmehr sollte man sie auch theologisch deuten und beurteilen. Wer sich theologisch mit der Neuen Rechten beschäftigt, hat nicht nur die Chance, eine zumeist unbeachtete Tiefendimension auszuleuchten. Es bietet sich ihm auch die Gelegenheit zu einer Selbstprüfung. Denn die Neuen Rechten und ihre Theologien sind nicht einfach etwas "Anderes". Bei genauerem Hinsehen zeigt sich, dass manches mehr mit "uns" zu tun hat, als "uns" lieb sein mag. Deshalb ist es so wichtig, ihre Texte präzise zu untersuchen. Wer dies tut, dem begegnen Motive, die man aus der Theologiegeschichte kannte, aber längst für überwunden hielt. Doch handelt es sich hier um virulente Gegenwartsimpulse, auf die es eine konstruktive theologische Antwort bräuchte. Diese soll hier mit den bewährten Methoden einer historisch, politologisch und soziologisch informierten Systematischen und Praktischen Theologie gesucht werden. Dabei gehen die Autoren exemplarisch vor und untersuchen einzelne Hauptakteure und Leitmotive - aus unterschiedlichen Perspektiven. In dieser Offenheit möchten sie zu einer breiten theologischen Debatte anregen.

I början av 1800-talet försämrades livsvillkoren hastigt för den växande befolkningen i Göteborg. Detta var en följd av storpolitiska skeenden i Europa. För många ensamstående och familjer stod nöden för dörren. Fattigdomen medförde svält och usla boendeförhållanden, sjukdomar och barnadödlighet blev vanliga, tiggeriet bredde ut sig. Det var genom enskilda insatser och frivilliga gåvor och donationer som hjälp stod att få och år 1819 bildades Sällskapet De Fattiges Vänner. Detta sällskap är idag en stiftelse som verkar som en betydelsefull hjälporganisation. samtidigt som dess historia tecknas får läsaren av denna bok en konkret bild av samhälleliga förändringar och skiftande livsbetingelser under tvåhundra år.

"Prytz-telegrammet", avsänt från London den 17 juni 1940 till utrikesminister Christian Günther i Stockholm, berättade om möjligheterna att britterna skulle komma fram till en fredlig uppgörelse med Hitler. Detta kortfattade meddelande har ansetts utgöra ett centralt dokument för att bedöma den engelska utrikespolitiken sommaren 1940 och de motsättningar, som rådde mellan den nye men obändige premiärministern Winston Churchill och hans utrikesminister Lord Halifax. Den förre talade om en kamp in i det sista, medan Halifax är känd för sin sympati för eftergiftspolitiken och sin uppfattning, att Churchills politik inte var verklighets­förankrad. Halifax har därför ansetts höra till dem som var mer benägna att söka en kompromiss med Hitler och genom ett fredsavtal få slut på kriget. Telegrammets egentliga innebörd och effekter på svensk politik har väckt livlig diskussion i svenska historikerkretsar. Några forskare har menat, att effekten av detta telegram starkt bidrog till att svenska regeringen till slut gav upp sitt motstånd och tillät transitering av trupp och materiel per järnväg genom Sverige till Norge - det första och ett av Sveriges mer betydande brott mot den deklarerade neutralitetspolitiken. Andra har reducerat telegrammets betydelse till att det endast påskyndade ett beslut, som även telegrammet förutan skulle ha fattats. Tack var tillgång till tidigare okänt material har Martin Fritz givits möjlighet att komplettera och nyansera kunskaperna om svensk utrikespolitik och Björn Prytz arbete som svensk representant i London under själva krigsåren, de frågor han arbetade med, hans problem och svårigheter. Men här redovisas också vilka ställningstaganden han gjorde under skiftande skeden av kriget, både utifrån sin grundsyn, som präglades av lojalitet med Storbritannien och avsky för nazism och kommunism och sin fasta lojalitet med den svenska utrikespolitiken. Hur var det att arbeta i en krigförande stormakt under de speciella förutsättningar som förelåg för ett sändebud från ett neutralt land? Hur argumenterade han för Sveriges intressen hos denna stormakt, som dessutom inte alltid uppskattade den form av neutralitet som Sverige uppvisade? Vad rapporterade han hem till utrikesminister, kabinettssekreterare och andra tjänstemän på Utrikesdepartementet i Stockholm, och vad berättade han för sina vänner? Man kan se denna bok som en redovisning av samtida iakttagelser av andra världskriget utifrån Prytz position i London med hans kommentarer, reflektioner och synpunkter. Redovisningen skiljer sig därmed från många andra framställningar - inte bara i memoarlitteraturen utan också i mer seriösa historiska arbeten - där författaren skrivit med facit i hand och har tillrättalagt sin framställning, ibland även med moraliska förtecken.

Postwar employment standards are being undermined and 'non-standard' employment is becoming more common. While scholars have pointed to negative consequences of this development, this volume also discusses the evidence for a new and socially inclusive European employment standard.

Postwar employment standards are being undermined and 'non-standard' employment is becoming more common. While scholars have pointed to negative consequences of this development, this volume also discusses the evidence for a new and socially inclusive European employment standard.

Studienarbeit aus dem Jahr 2012 im Fachbereich Deutsch - Er rterungen und Aufs tze, Note: 15, Sprache: Deutsch, Abstract: Wie muss ein Gesicht sein, so dass wir es sch n nennen? Zuerst w rde man sagen gro e Augen, reine Haut und so weiter, aber der Kern der Sch nheit ist Symmetrie. Wenn das eine Auge oben links und das anderen unten rechts im Gesicht platziert w re, w rden wir so etwas nicht als sch n bezeichnen. Genau mit dieser Vorstellung der Sch nheit haben die Physiker die Welt beschrieben. Symmetrisch m ssen die Naturgesetze sein, nur dann glauben die Wissenschaftler, dass sie richtig sind und tats chlich l sst sich die Welt so beschreiben, doch es gibt auch kleine Ausnahmen. Diese Thematik wird in dieser Arbeit genauer erl utert und der Sch nheit der Physik wird auf den Grund gegangen.

Das Erhabene beschreibt eine ästhetische Erfahrung besonderer Intensität und Tiefe. Martin Fritz fördert die ethischen und metaphysischen Komponenten des antiken Begriffs zutage und zeichnet das religiöse Gepräge nach, das er bei seiner neuzeitlichen Wiederentdeckung gewonnen hat. Dabei erweist sich das Erhabene als religionstheologische Schlüsselidee. Seit N. Boileau fasziniert die Theoretiker an Pseudo-Longins Schrift vor allem das Moment der 'Erhebung der Seele'. Mehr und mehr assoziieren sie mit dem Erhabenen religiöse Vorstellungen und fromme Empfindungen. So avanciert der Begriffim Umkreis von A. G. Baumgarten, in der Bibelpoetik von R. Lowth und in F. G. Klopstocks Programm der 'Heiligen Poesie' zur Leitidee einer Ästhetik des Religiösen, die wenig später von Herder, Kant und Hegel weiterentwickelt wird.