Nils Karlson

I Frihetens grundvalar presenterar F. A. Hayek ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället. Han utforskar frihetsbegreppets utveckling, välfärdsstatens framväxt och utvecklar den banbrytande teorin om den spontana ordning som uppstår när individer fritt får konkurrera med sina idéer. Boken är en ymnig källa till argument för frihet och mot förtryck för det småskaliga och spontana framför det storskaligt planerade. Den fungerar som en ständig påminnelse om politikens begränsningar och uppmaning att värna individens frioch rättigheter. Frihetens grundvalar är Hayeks magnum opus. Verket publicerades första gången 1960 och fick sin första svenska översättning 1983. Denna utgåva innehåller ett nyskrivet förord av Nils Karlson.

DET öppna samhället måste försvaras. Populistiska politiker och partier hotar idag friheten, rättsstaten och demokratin i Sverige, Europa, USA och resten av världen. Hur kan vi förklara denna utveckling och vad kan vi göra åt den? Vilket är det liberala svaret? I Ett liberalt försvar mot populismen undersöker Nils Karlson vänster- och högerpopulisters maktstrategier och de idéer dessa grundas i. Med grund i forskning förklarar han hur samhällsutvecklingen successivt drivs i auktoritär riktning genom populisters medvetna polarisering av samhället och en kollektivistisk identitetspolitik. Det liberala svaret finns i ett återupplivande av liberalismens egna idéer och nya lösningar på viktiga samhällsproblem. Men rationella argument och reformer kommer inte att räcka. Liberaler måste också bli bättre på att använda argument baserade på känslor och moral, på det liberala samhällets ethos och på bättre liberala berättelser. Den liberala statskonsten behöver utvecklas. NILS KARLSON är grundare av forskningsinstitutet Ratio och har tidigare bland annat varit adjungerad professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, docent vid Uppsala universitet och gästforskare vid Stanford University i Kalifornien.

Det svenska konfliktreglerna är mycket generösa. Hotet om arbetsmarknadskonflikter såsom strejker, lockouter och blockader är en integrerad del i den svenska arbetsmarknadsmodellens metod för att genom kollektivavtal fastställa löner och andra anställningsvillkor. Samtidigt är kollektivavtalet också ett fredspliktsinstrument avsett att skapa arbetsfred mellan de parter som ingått avtalet. Fredsplikten är kollektiv och binder motparten och dess medlemmar att inte vidta stridsåtgärder när kollektivavtal väl har ingåtts – med ett viktigt undantag i form av sympatiåtgärder. Fredsplikten gäller inte stridsåtgärder till stöd för annan part som får genomföra stridsåtgärd, det vill säga sympatiåtgärder. Den svenska kollektivavtalsmodellen har många fördelar och fungerar i huvudsak väl (Stern, Karlson och Uddén Sonnegård 2021; Karlson och Lindberg 2008/2013). Men sympatiåtgärder är omstridda företeelser, såväl principiellt som praktiskt. Vissa menar att sympatiåtgärder bidrar positivt till att Sverige internationellt sett har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter och få förlorade arbetsdagar på grund av strejker på arbetsmarknaden. De menar också ofta att sympatiåtgärder används omdömesgillt eller proportionerligt och vid behov. Andra hävdar det motsatta. Kritiker av sympatiåtgärder menar att rätten att vidta sympatiåtgärder tillkom i en historisk kontext som har förändrats väsentligt. Med nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens menar kritiker att redan varsel och hot om sympatiåtgärder kan få allvarliga konsekvenser för både företag och anställda. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt. I flera länder i vår omvärld är sympatiåtgärder förbjudna eller inskränkta. Syftet med denna studie är att göra en systematisk kartläggning av sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning – för användaren, för motståndaren, för tredje man och för samhället i stort? Finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Och i så fall hur? Fokus kommer att ligga på sympatistrejker, då sympatilockouter knappt förekommer. Det är med andra ord en stridsåtgärd som i dag nästan enbart används av de fackliga organisationerna.

This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. It presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society. It traces the ideational roots of the core populist ideas and shows that these ideas form a collectivistic identity politics. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book also presents and discusses an extensive list of counterstrategies against populism. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.

This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. It presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society. It traces the ideational roots of the core populist ideas and shows that these ideas form a collectivistic identity politics. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book also presents and discusses an extensive list of counterstrategies against populism. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.

Välfärdsdebatten har i decennier handlat om mer pengar till kommuner och regioner. Samtidigt är Sverige redan ett av de länder i världen som lägger mest pengar på vård, skola och omsorg. Välfärdslabyrinten vill ge inspiration åt en borgerlighet som kört fast i gamla hjulspår. I boken medverkar Mårten Blix, Kajsa Dovstad, Gustaf Drougge, Warda Fatih, Nils Karlson, Mats Svegfors, Alice Teodorescu Måwe, Markus Uvell, Oskar Qvarfort, skribenter med olika perspektiv och reformförslag inom ämnen som sjukvård, högskola, förskola och äldreomsorg. OM REDAKTÖREN BENJAMIN DOUSA, är vd på Timbro. Han är utbildad ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och har en bakgrund inom Moderaterna. Han har tidigare givit ut böckerna Snöflingorna faller över Husby(2018) och Masssintegration (2022).

Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna. Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten. Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig. I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme. I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen. I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.

Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras. I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande. En alltför stark producent- eller funktionsorientering har gjort att ett patientfokus saknas i svensk vård och omsorg, trots vårdgarantier, kömiljarder och andra åtgärder. Detta är ett svenskt systemfel som kan lösas genom att stärka rätten att välja. Mattias Lundbäck är hälsoekonom och doktor i nationalekonomi. Tidigare har han bland annat varit tjänsteman i Regeringskansliet, ekonom vid Svenskt Näringsliv och handläggare vid Sveriges Kommuner och Regioner. Nils Karlson är grundare av forskningsinstitutet Ratio, professor i statsvetenskap samt visiting fellow vid Stanford University, Hoover Institution.

Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig beskrivning över Sjukronorsreformen, över reformens mål, samt över den politiska och ideologiska kontext som föranledde reformen och hur den tog sig uttryck i den samtida politiska debatten. Vi kommer även att diskutera konsekvenserna. Studien baseras på sammanställningar av tidigare forskning, på riksdagsdebatten som ägde rum vid godkännandet av reformen och på betänkanden från de offentliga utredningar som publicerats före och efter reformen, samt på delar av den debatt som följt.

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft. I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet. Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av. I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Del ett i Ratioakademiens forskningsprojekt Framtidens sjukvård och omsorg som pågår 2020–2022 undersöks hur ökad effektivitet, kvalitet och tillgänglighet samt stärkt innovationsförmåga kan uppnås inom vården och omsorgen. I projektet görs internationella jämförelser med hjälp flera index som mäter sjukvårdssystems kvalitet och servicenivå och ett antal fallstudier av vård- och omsorgssystemen i ett antal intressanta länder. Projektets resultat redovisas i rapporter och en sammanfattande slutrapport som presenteras på öppna seminarier och konferenser. För mer information, se www.ratio.se

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019. Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, rättspraxis med mera. Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen. Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.

I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

How can innovation best be promoted? Based on a major interdisciplinary research program with a special focus on Sweden, paired with international research, this book shows that targeted interventions and firm subsidies do not have the intended effects but instead creates policy failures, government waste and rent-seeking. Instead, innovation policy should focus on supplying the right competencies and on improving the institutions of the market economy and the general conditions for enterprise. Markets rather than bureaucrats are decisive for innovation, industrial development and growth.

Danmark liknar på många sätt Sverige på arbetsmarknadens område. Båda länderna har starka partsorganisationer, täckande kollektivavtal utan allmängiltigförklaring, och avtal snarare än lag som grund för reglering av arbetsmarknaden. Av det skälet blir det intressant att studera de fall där länderna skiljer sig åt och har valt olika sätt att hantera ett gemensamt problem. Konfliktreglerna är ett sådant exempel, där Danmark tillämpar en proportionalitetsprincip för att bedöma arbetskonflikters lovlighet, medan Sverige inte gör det. Denna rapport studerar hur proportionalitetsprincipen ser ut och fungerar i dansk konflikträtt. Rapporten studerar principens olika dimensioner och bedömningar samt dess utveckling genom praxis. Det danska fallet relateras till och jämförs med Sverige och svenska förhållanden.

This book explains how advanced democracies and welfare states can achieve welfare-enhancing, liberal institutional reform. It develops a general theory based on an extended comparative case study of Sweden and Australia over the last 25 years, and offers an in-depth contribution to the field of institutional change, explaining how to govern a country well and how to overcome different barriers to reform, such as special interests, negativity biases and media logic. It develops the concepts of the ‘reform cycle’, ‘reform strategies’ and ‘polycentric experiential’ learning in order to explain successful reforms, and the key role of policy entrepreneurs, who introduce and develop new ideas. The book further examines why these reforms came to an end. Karlson also applies the ideas of Popperian, Kuhnian and Machiavellian reform strategies, and explains why they are needed for reform to come about. The theory of modern statecraft presented here involves a combination of knowing what and knowing how. It has the potential to be generally applicable in any advanced democracy with the ambition to improve its economy and society. This book is of interest for anyone who is concerned about budget deficits, slow growth, over regulation, lack of structural reforms and the rise of populism. It will appeal to scholars of political science, public policy and political economy.

This book explains how advanced democracies and welfare states can achieve welfare-enhancing, liberal institutional reform. It develops a general theory based on an extended comparative case study of Sweden and Australia over the last 25 years, and offers an in-depth contribution to the field of institutional change, explaining how to govern a country well and how to overcome different barriers to reform, such as special interests, negativity biases and media logic. It develops the concepts of the ‘reform cycle’, ‘reform strategies’ and ‘polycentric experiential’ learning in order to explain successful reforms, and the key role of policy entrepreneurs, who introduce and develop new ideas. The book further examines why these reforms came to an end. Karlson also applies the ideas of Popperian, Kuhnian and Machiavellian reform strategies, and explains why they are needed for reform to come about. The theory of modern statecraft presented here involves a combination of knowing what and knowing how. It has the potential to be generally applicable in any advanced democracy with the ambition to improve its economy and society. This book is of interest for anyone who is concerned about budget deficits, slow growth, over regulation, lack of structural reforms and the rise of populism. It will appeal to scholars of political science, public policy and political economy.

Digitaliseringen stöper om vårt samhälle och våra livsvillkor. Nya marknader skapas, andra försvinner. Nya kompetenser efterfrågas, andra blir mindre värda. Allt går i en rasande takt, i en globalt allt mer sammankopplad värld. Företagens värdeskapande är den drivande kraften i denna utveckling, men även individer och samhälle påverkas. Med utgångspunkt i forskning vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut beskriver och förklarar författarna digitaliseringens konsekvenser och möjligheter. Hur påverkas företagandet, arbetsmarknaden, jobben, kompetensbehoven och politiken? Hur kan digitaliseringens möjligheter tillvaratas?

Företagandets villkor avgör framtiden. Men vilka är de kritiska villkoren för företagande i Sverige? Var är förbättringspotentialen störst? I denna skrift presenteras en systematisk kartläggning av internationella jämförelser, svenska undersökningar, tidigare forskning, bransch- och arbetsgivarförbunds prioriteringar samt ledande företagsledare bedömningar – tillsammans representerande tiotusentals svenska företag. Slutsatsen är att sju övergripande områden är kritiska: företagens kompetensförsörjning; arbetsmarknadens flexibilitet; skatter på företagande och individer; myndighetsutövning och regeltillämpning; offentlig upphandling; bostäder och infrastruktur; samt synen på företagens samhällsroll. På dessa områden är förbättringspotentialen störst. För Sveriges välstånd, jobbskapande och långsiktiga välfärd är det kritiskt att villkoren för att starta, driva och expandera företag utvecklas och förbättras.