Roberto Scaramuzzino

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige i det lokala och regionala sammanhanget? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i en tydlig relation till nutida forskning och konkreta exempel. En av den demokratiska rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera skyddet av mänskliga rättigheter som dessa definieras i lagar och konventioner. Regeringsformen, liksom flera internationella instrument, tillförsäkrar medborgarna ett på många områden starkt rättighetsskydd. Detta är ett uttryck för vad som brukar kallas rättssäkerhet. Den enskilde ska bland annat åtnjuta skydd mot det offentliga styrets maktutövning. Grundläggande principer är allas likhet inför lagen och möjligheten att få sin sak prövad i rättvis rättegång. Ur förordet av Anne Ramberg

Vem styr det civila samhället i Sverige? Denna viktiga gemensamma del av samhället, skild från staten och marknaden, framställs ofta som en motvikt till den maktordning som gäller i politik och näringsliv. I rörelser som idrottsföreningar, intressegrupper och trossamfund kan strukturerna tyckas mer tillåtande och inkluderande. Men vad vet vi egentligen om det civila samhällets interna hierarkiska ordning eller dess elitskikt? Bokens författare argumenterar för att det skapats en maktkoncentration till ett fåtal aktörer i föreningsliv och organisationer. Tecken finns på att ledarna också tillsätts i urvalsprocesser som inte tryggar representation och mångfald. Skribenterna synar maktstrukturer genom att analysera sammansättningar, karriärstrukturer och elitmobilitet. I fallstudier belyser de hur nätverk, historiska skeenden och ledarideal formar elitskiktet. Kan det civila samhället existera utan påverkan från strukturer där redan privilegierade premieras? Med ett rikt empiriskt material lämnar boken ett viktigt bidrag till förståelsen av det civila samhällets roll för att främja solidaritet, tillit och demokrati.