Sergej Lebedev

Romanens dramatiske begivenheder udspiller sig i et historisk landskab med skjulte lag og spor af tidligere tiders vold og forbrydelser. Handlingen sættes i gang af en virkelig hændelse, nedskydningen af et Malaysisk passagerfly på vej fra Amsterdam til Kuala Lumpur over Ukraine, i 2014. Juli 2014, Donbas. Studenten Zjanna er vender fra Kharkiv hjem til mineområdet for at tage sig af sin døende mor der passede minens vaskeri, deraf titlen "Hvid dame". På samme tid ankommer også to mænd fra Moskva; deres unge nabo med tilnavnet Knægten og en ældre sikkerhedsagent som kaldes Kongen – begge udsendt af den russiske militærkommando. Noget frygteligt og uigenkaldeligt er på vej til at ske. Men det er ikke første gang at den lille by bliver centrum for den store historie. Alle indbyggere har i mange år vidst – og tiet om – de frygtelige ting der skete halvfjerds år tidligere. "En billedrig parabel over Ruslands voldsomme fortid -- og nutid." Neue Zürcher Zeitung.

Juli 2014, Donbas. Studenten Zjanna återvänder från Charkiv till sin hemby i gruvarbetardistriktet för att ta hand om sin döende mor. Samtidigt anländer två män från Moskva: den unge grannen med smeknamnet Knekt och en äldre säkerhetstjänsteman som kallas Kungen -- båda på uppdrag av den ryska militära ledningen. Något fruktansvärt och oåterkalleligt är på väg att hända. Men det är inte första gången den lilla byn blir en plats där den stora historien tar form. Till exempel har alla dess invånare i åratal vetat -- och tigit -- om de fasansfulla händelser som inträffade där för sjuttio år sedan.

Damen i hvittforteller om begynnelsen på Russlands krig mot Ukraina, fra innsiden og fra synsvinkelen til både ofre og overgripere. Med stor innlevelse og i et originalt litterært språk skildrer Sergej Lebedev noen vår tids mest dramatiske hendelser, i et historisk landskap fullt av skjulte lag og spor av vold og kriminalitet. I sentrum ligger gruvesjakten der morderiske regimer etter tur har dumpet likene av sine fiender. Gruvebyen Marat, 2014: Den 18 år gamle studenten Zjanna ser moren Marianna gå bort, herjet av en aggressiv kreftsykdom. Hun kan ikke fatte hvorfor Marianna må dø på en så forferdelig måte. Hun som alltid var så sterk og smidig, der hun omgitt av såpe og hvite lakener styrte gruveselskapets vaskeri. Det Zjanna ikke vet, er at Marianna er det første offeret til en fiende som i det stille holder på å ta over området. Valet vokste opp som Zjannas nabo. For seks år siden forsvant han plutselig, etter at Marianna kom på sporet av en forbrytelse han hadde begått. Nå er Valet tilbake, hevnlysten og på hemmelig oppdrag for Russlands militære styrker. Med Marianna borte ligger veien åpen til Zjanna, hans barndoms forelskelse. Men så tar Valets oppdrag en uventet og grusom retning.«En monumental bragd. Lebedev graver etter den svarteste malmen i Sovjetunionens fortid og Russlands nyere historie for å trylle fram en sjeldent kraftfull bok som avdekker de mørke kreftene som driver Putins Russland i dag.» – Catherine Belton, forfatter av Putin’s People

Ijul, 2014 god, Donbass. V rodnoj shakhterskij poselok iz Kharkova vozvraschaetsja studentka Zhanna, chtoby ukhazhivat za umirajuschej materju. V eto zhe vremja iz Moskvy priezzhaet ikh molodoj sosed po prozvischu Valet i pozhiloj spetssluzhbist po familii Korol - oba po zadaniju rossijskogo voennogo komandovanija. Vot-vot dolzhno sluchitsja chto-to strashnoe i nepopravimoe. No malenkij poselok ne vpervye stanovitsja mestom, gde razvorachivaetsja bolshaja istorija. K primeru, vse ego zhiteli godami znajut, no molchat o chudovischnykh sobytijakh 70-letnej davnosti. Pisatel Sergej Lebedev ("Predel zabvenija", "Gus Frits", "Debjutant") - odin iz samykh perevodimykh v Evrope sovremennykh russkojazychnykh prozaikov. Roman "Belaja dama" uzhe pereveden na anglijskij i polskij, gotovjatsja perevody na nemetskij, frantsuzskij, niderlandskij, ispanskij, norvezhskij i drugie jazyki.

I december i år har det gått trettio år sedan Boris ­ Jeltsin ­ beordrade rysk trupp mot den tjetjenska ­ huvudstadenGroznyj för att kväsa den tjetjenska delrepublikens själv- ständighets­ ambitioner. Det blev inledningen på det första av de två Tjetjenien­ krigen, som skulle ­ prägla den ryska samhällsutvecklingen på djupet och spela en helt central roll i Vladimir ­ Putins väg till makten. I och med att kla- nen Kadyrov installerades i ledningen för delrepubliken ett par år in på 2000-talet övergick den öppna militära konflikten i någonting annat, som man med ett samtida språkbruk frestas att kalla för en »hybridfred«. Det trauma som de tjetjenska krigen innebar både för det tjetjenska samhället och det omgivande ryska har förblivit obearbe- tat och krigsförbrytarna i stort sett ostraffade. Lana Estemirova är dotter till den tjetjenska människorättsaktivisten Natalja Estemirova, som mördades den 15 juli 1999. I detta samtal med den ryske historikern och prosaisten Sergej Lebedev försöker hon frilägga hur krigen inte bara förändrade det tjetjenska samhället i grunden, utan också pekar fram mot den ryska invasionen av Ukraina och övergreppen mot civilbefolkningen i Butja, Mariupol, Izium och otaliga andra platser i Ukraina. Samtalet ägde rum i april 2023.

»I grunden är det här en bok om totalitarismen, och på så vis är den besläktad med Aleksandr Solzjenitsyns GULAG-arkipelagen och Varlam Sjalamovs Berättelser från Kolyma. Skillnaden är att de dödsdömda här inte är lägerfångar utan sovjetiska soldater, och att de är dödsdömda, inte för att det pågår ett krig, utan på grund av hur den sovjetiska staten för krig.« Sergej Lebedev När Nazi­tyskland invaderade Sovjet­unionen i juni 1941 var Nikolaj Nikulin 18 år. Han inkallades redan de första dagarna och deltog i striderna ända fram till erövringen av Berlin i maj 1945. Under de fyra åren upplevde han östfrontens alla fasor och reagerade tidigt på de egna befälens absurda order, som skulle kosta miljontals sovjetsoldater livet. Han vittnar även om soldaternas våldtäkter och plundringar under framryckningen genom Tyskland. Efter kriget hemsöktes Nikulin av sina minnen. Den regniga sommaren 1975 bestämde han sig för att skriva ner dem i ett försök att lägga det förflutna bakom sig. Det blev en skoningslös skildring av det sovjetiska samhället och krigföring­en, i strid med dåtidens och dagens officiella historieskrivning. Minnen av kriget publicerades år 2007 på familjens begäran och väckte uppståndelse i Ryssland. »Vår seger i kriget har förvandlats till ett politiskt kapital som tjänar till att stärka och rättfärdiga den rådande ordningen i vårt land«, skrev Nikulin redan 1975. Nikolaj Nikulin (1923 2009, född i Jaroslavl), rysk soldat, sedermera konstvetare, författare och intendent på Eremitaget i Leningrad. KRITIKERRÖSTER»närmast jämförbar med Aleksandr Solzjenitsyns vittnesmål om Gulag, eller Vasilij Grossmans Liv och öde. Det totalitära systemets natur skildrad genom den enskilda människan. Men Nikulins skildringar går samtidigt längre. Här förekommer inga glorifieringar av den enskilde soldaten.« Martin Kragh, Svenska Dagbladet»Minnen av kriget ska läsas intill Gulagskildringar som Varlam Sjalamovs Berättelser från Kolyma och Schlögels The Soviet century Archeology of a lost world för att man ska förstå att vi inte har att göra med en anomali. Bolsjevikerna skapade ett system med ointresse för människan.« Hynek Pallas, GöteborgsPosten

Hur hänger den ryska arméns övergrepp i Butja, Izium, Cherson, Mariupol och andra ukrainska städer samman med rättegången mot den karelske historikern Jurij Dmitrijev, som kartlagt offren för den stalinistiska terrorn på trettiotalet? I sin nya essä beskriver Lebedev hur den ryska kolonialismen gått i arv från det tsaristiska Imperiet till Sovjetunionen och dagens Ryska federation. Det går en rak linje från försöken att utplåna de sovjetiska minoritetsfolken på trettiotalet till den ryska krigföringen i Tjetjenien i slutet av nittiotalet och vidare till det folk- mordskrig som nu bedrivs i Ukraina. Boken är försedd med ett efterord av den dagestanska författaren Alisa Ganijeva. Sergej Lebedev är född 1981 i Moskva och sedan några år tillbaka bosatt i Potsdam. Han är bokaktuell i Sverige med romanen Augustimänniskor (Nilsson förlag) och har tidigare i bokserien Gotlandssamtal givit ut Fallet Jurij Dmitrijev.

Kogda soversheno zlo, no zhivye molchat, nachinajut govorit mertvye - kak v zavjazke "Gamleta", kogda printsu javljaetsja na krepostnoj stene dukh otravlennogo ottsa. Potustoronnij mir, chto stuchitsja v posjustoronnij, igry prizrakov - oni est golos nechistoj sovesti minuvshikh pokolenij." Titan", pervyj sbornik rasskazov Sergeja Lebedeva - eto 11 istorij, razlichnykh po vremeni i mestu dejstvija, no obedinennykh misticheskoj topografiej, v kotoroj neupokoennoe proshloe, zloe nasledie totalitarnykh rezhimov, vsegda rjadom, za tonkoj granju, i pytaetsja svidetelstvovat golosami veschej, mest, zverej i ljudej, vzyskuja vozdajanija i spravedlivosti.

Ringa hem är en dokumentärdikt, som bygger på ryska soldaters telefonsamtal hem från frontlinjerna i Ukraina under den ryska invasionen 2022. Samtalen har avlyssnats, tran­skriberats och offentliggjorts på internet av den ukrainska underrättelse­tjänsten. De finns nu tillgängliga på flera språk och i flera olika sammanhang; merparten av dem har till exempel översatts av till engelska av Dmitri Masinski och publicerats på hans site www.wartranslated.com . I Ringa hem har ett urval av dessa ljudupptagningar översatts vidare till svenska, tolkats och varsamt redigerats till dokumentära dikter. Det rör sig om samtal till den närmaste familjen: soldaterna har ringt till mamma, till pappa, till mormor, till sin partner eller fru. I förordet till boken, »Ondskans uppriktighet«, sätter den ryske författaren Sergej Lebedev in den ryska krigföringen i Ukraina i ett längre politiskt sammanhang. Övergreppen i Ukraina – från massgravarna i Butja till förstörelsen av Mariupol – är, skriver han, ett eko av de krigsförbrytelser som begicks under de två Tjetjenienkrigen på nittio- och början av nollnolltalet, förbrytelser som förblivit ostraffade. Både Tjetjenienkrigen och Ukrainakriget hör hemma i den ryska kolonialismens historia. Samtalen från fronten utgör, skriver han »en våldets krönika, ett mycket viktigt tidsdokument detta år 2022 efter Kristi födelse - året då det nya europeiska storkriget bröt ut«. I efterordet »Offerharar i spegelsalen« följer Ida Börjel hack i häl den hare, som i mödrarnas samtal så ofta skymtar fram som smeknamn på sönerna vid fronten. Via haren i Velimir­ Chlebnikovs antikrigspoesi och haren som trickster­figur i folklore och kulturhistoria leder spåren fram till den moderna ryska propagandans metoder och språkbruk – ett språk som både möjliggjort och nu försvarar det pågående ryska folkmordet i Ukraina. Ett folkmord som vi enligt folkrätten är skyldiga att gripa in för att förhindra.

En vacker sommardag avlider en äldre man, en rysk emi­grant, på uteserveringen till en välbesökt restaurang i en europeisk småstad. Stamgästen Vyrin, eller herr Michalski enligt passet, har för vana att alltid sätta sig så att ingen lägger märke till honom, mitt bland alla andra restauranggäster och klirrande bestick. Men just den här dagen var serveringen nästan full och enda lediga platsen var längst ute vid kanten intill ett yvigt träd. Det plötsliga sticket, som från en geting, får Vyrin att reflexmässigt daska sig i nacken. När han vänder sig om får han syn på en man som hoppar in i en bil med främmande nummerplåt. Och mycket snart tvingas han inse det han befarat att den ryska underrättelsetjänstens långa arm, till slut, efter nästan trettio år, har hunnit ifatt den lands­flyktige förrädaren. Debutant är både en isande thriller och ett stycke nutidshistoria, skriven av en av vår tids mest intressanta ryska författare. "Stäng av teven och sätt igång och läs. Sergej Lebedev skriver inte om det förflutna, utan om i dag." Svetlana Aleksijevitj, Nobelpristagare i litteratur "En av Rysslands mest intressanta unga författare tar sig an Putin, gift och makt i denna unika roman; Lebedev ger en fascine­rande inblick i det moderna Ryssland." Anne Applebaum "En thriller doppad i gift ... Lebedev delar något av le Carrés fascination för hemliga världar och ondskans natur." New York Times "Lebedev genomskådar det de flesta sovjetiska och post-sovjetiska författarna inte ville se." Vladimir Sorokin "Det dödliga giftet skapat av den avhoppade kemisten är farligt eftersom det inte efter­lämnar några spår i dess offer. Avsaknaden av bevis gör skildringar från de levande, som denna modiga roman, desto viktigare." The Wall Street Journal "... så bra som rysk litteratur inte varit på mycket länge, realistisk, poetisk och spännande på gränsen till nervsammanbrott." Maxim Biller, Die Zeit

En anonym hjälte i tiden för mig var den man som klättrade upp på Dzerzjinskijstatyn för att surra fast en vajer som hängde ner från en lyftkran; han klättrade upp där, fäste vajern, klättrade ner och gick sin väg, försvann i folkhavet för att aldrig synas till igen; en av hundratals, tusentals, tiotusentals unga människor, augustimänniskor, som jag kallade oss då. Ryssland, augusti 1991: En kupp skakar landet, Gorbatjov avsätts och Jeltsin tar makten. Landet splittras och ingenting är längre som det varit under årtionden tidigare. Vissa tjänar pengar på utvinningen av jordens resurser, medan andra sjunker långt ner i fattigdom. Under denna tid av total omvälvning upptäcker bokens jagberättare sin farmors dagbok en samling anteckningar som avslöjar hemska sanningar om det förflutna och inser att tystnaden måste brytas om Ryssland ska ha en framtid. Sergej Lebedevs Augustimänniskor är den tredje romanen översatt till svenska, efter Vid glömskans rand och Debutant, som båda rosats av kritikerna. Översatt från ryskan av Nils Håkanson.

Handling:En dejlig sommerdag dør en ældre herre, en russisk emigrant, i en travl restaurant i en lille europæisk by. Den hyppige gæst, Vyrin, eller mr. Mikhalsky ifølge hans pas, har altid undgået steder hvor han ikke havde frit udsyn. Men denne dag var den eneste plads ved hækken. Den pludselige injektion føles som et bistik, men Vyrin vender sig og ser en mand stige ind i en bil med udenbys nummerplader. Han forstår at den russiske secret service’s hævnende sværd endelig har fundet den flygtede bedrager. (…) I de sidste øjeblikke hvor han er i live, har Vyrin held til at hviske til tjeneren: Det er et mord. De har forgiftet mig.” En spionroman der i sin handling minder om John le Carrés forfatterskab: Efter mange års søgen har Ruslands efterretningstjeneste endelig fundet en gammel afhopper som tidligere stod i spidsen for udvikling af landets farligste kemiske våben. Nu går de efter at dræbe ham med den samme gift som han selv udviklede for flere årtier siden. Man må dog endelig ikke reducere Lebedev til en slags Ruslands le Carré, understregede det britiske dagblad »The Times« der for nylig kårede Debutanten som månedens thriller: ”Han er en meget mere litterær forfatter, der kun bruger en spionromans grundlæggende plot som ramme for parallelle psykologiske undersøgelser og en kompliceret lignelse om sit hjemland,” skrev avisen. (Fra »Weekendavisen«)

En dramatisk episode i hovedpersonens barndom etablerer et hemmeligt bånd mellem ham og nabohusets Bedstefar To. Snakken går om den mystiske olding: Hvordan har han, modsat andre bedstefædre, overlevet krigens og GULag-lejrenes skæbne? Hovedpersonen begynder en efterforskning som bringer ham til de uendelige, blinde vidder i det nordlige Sibirien. Mellem forladte miner og barakker finder han en verden ved glemslens rand.

En vacker sommardag avlider en äldre man, en rysk emi­grant, på uteserveringen till en välbesökt restaurang i en europeisk småstad. Stamgästen Vyrin, eller herr Michalski enligt passet, har för vana att alltid sätta sig så att ingen lägger märke till honom, mitt bland alla andra restauranggäster och klirrande bestick. Men just den här dagen var serveringen nästan full och enda lediga platsen var längst ute vid kanten intill ett yvigt träd. Det plötsliga sticket, som från en geting, får Vyrin att reflexmässigt daska sig i nacken. När han vänder sig om får han syn på en man som hoppar in i en bil med främmande nummerplåt. Och mycket snart tvingas han inse det han befarat att den ryska underrättelsetjänstens långa arm, till slut, efter nästan trettio år, har hunnit ifatt den lands­flyktige förrädaren. Debutant är både en isande thriller och ett stycke nutidshistoria, skriven av en av vår tids mest intressanta ryska författare. "Stäng av teven och sätt igång och läs. Sergej Lebedev skriver inte om det förflutna, utan om i dag." Svetlana Aleksijevitj, Nobelpristagare i litteratur"En av Rysslands mest intressanta unga författare tar sig an Putin, gift och makt i denna unika roman; Lebedev ger en fascine­rande inblick i det moderna Ryssland." Anne Applebaum"En thriller doppad i gift Lebedev delar något av le Carrés fascination för hemliga världar och ondskans natur." New York Times"Lebedev genomskådar det de flesta sovjetiska och post-sovjetiska författarna inte ville se." Vladimir Sorokin"Det dödliga giftet skapat av den avhoppade kemisten är farligt eftersom det inte efter­lämnar några spår i dess offer. Avsaknaden av bevis gör skildringar från de levande, som denna modiga roman, desto viktigare." The Wall Street Journal"... så bra som rysk litteratur inte varit på mycket länge, realistisk, poetisk och spännande på gränsen till nervsammanbrott." Maxim Biller, Die Zeit

”Gennem min barndom var jeg den eneste der vidste at hun skrev på et eller andet, og jeg gættede på at det var erindringer. Men det fortsatte år efter år, til tider kunne der gå flere måneder hvor jeg ikke så hende sætte sig ved bordet og åbne hæftet; og jeg havde allerede vænnet mig til at hendes skriveri var uendeligt, antog at det var en slags indre samtale der ikke var beregnet for en udenforstående læser. I slutningen af firserne blev bedstemor så syg, den ene lidelse afløste den anden, og i nogle år forsvandt hæftet med hendes manuskript et eller andet sted. Og det forsvandt tilsvarende fra mine tanker, jeg glemte det med den forhastede lethed hos teenageren der sluger dagene, den ene efter den anden; at tænke på manuskriptet var som trække et illusorisk, helt ubegrundet håb i langdrag.” Rusland august 1991: Et kup får landet til at vakle, Gorbatjov bliver afsat, Jeltsin overtager magten, og på afstand aner man allerede omridset af Putin. Landet falder fra hinanden. Den ene halvdel sælger råstoffer og kampvogne og bliver mangemillionærer, den anden halvdel synker ned i bitter armod. I dette klima af total omkalfatring finder jegfortælleren sin bedstemors dagbog og erkender at tavsheden om fortiden må brydes hvis Rusland skal have en fremtid. En højaktuel og spændende roman om det land der indtil for få år siden var en verdensmagt. ”Måske en af den generations mest interessante forfattere.”?? ?? ?? ?? ?? Politiken ”Holder du af tankevækkende og underholdende litteratur, skal du læse Augustmennesker.”?????????? Berlingske

Rossija i Germanija. Navernoe, net dvukh drugikh stran, kotorye imeli by takie glubokie i tragicheskie svjazi. Russkie nemtsy - ljudi promezhutka, bolshe ne svoi tam, na rodine, i chuzhie zdes, v Rossii. Dve Mirovye vojny. Dve samye strashnye diktatury v istorii chelovechestva: Stalin i Gitler. Obraz vraga s Vostoka i obraz vraga s Zapada. I mezhdu zhernovami istorii, mezhdu dvumja totalitarnymi rezhimami, vynuzhdavshimi ljudej unichtozhat sobstvennoe proshloe, prinimat otchekanennye gosudarstvom politicheski vernye identichnosti, - istorija odnoj semi, chej predok pribyl v Rossiju iz Germanii kak apostol gomeopatii, ostaviv svoim potomkam zybkij mir na styke kultur, opasnoe nasledstvo nemetskogo proiskhozhdenija, nemetskoj krovi; istorija roka kak takovogo, dosjagajuschego ot XIX veka do nashikh dnej.

Den 13 december 2016 greps den karelske historikern Jurij Dmitrijev i sitt hem i Petrozavodsk. Dmitrijev är ordförande i den karelska avdelningen av människorättsorganisationen Memorial, vars främsta uppgift är att kartlägga de människorättsbrott som begicks av Sovjetregimen. I egenskap av lokalhistoriker har Dmitrijev upptäckt och kartlagt flera av de platser i Karelen där NKVD genomförde massavrättningar under trettiotalet. Hans främsta incitament har varit att identifiera offren, för att postumt återbörda deras namn till historieskrivningen, för att ge deras efterlevande släktingar visshet om vad som skedde med dem – och för att ge dem en människovärdig begravning. ? De anklagelser som riktades mot Dmitrijev hade formellt inget samband med hans verksamhet som historiker, men åtalets karaktär skvallrade om motsatsen: att Dmitrijev var måltavla för en skenprocess. Detta gjorde omedelbart fallet till något som berörde hela det ryska civilsamhället. Dmitrijev satt häktad i mer än ett år innan han i januari 2018 släpptes ur häktet, men med utreseförbud i avvaktan på den slutliga domen. I mars 2018 yrkade åklagaren på nio års fångläger med sträng regim och den 5 april avkunnades så till sist domen: Dmitrijev frikändes på åtalets huvudpunkter. I »Fallet Jurij Dmitrijev« beskriver författaren och geologen Sergej Lebedev närmare bestämt hur skenprocessen mot Dmitrijev hänger samman med trettiotalets terror och den karelske historikerns arbete. Häftet är det första i Ariel förlags skriftserie »Gotlandssamtal«, som belyser det fria ordets ställning i dagens Ryssland. Häftena produceras för hand i Malens bokverkstad. Projektet är ideellt, och alla intäkter går till att finansiera framtida häften. Läs mer om projektet på förlagets hemsida: www.ariel.nu/gotlandssamtal!