Vilhelm Ekelund

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små. En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år. Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August StrindbergMedverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Dithyramber i aftonglans, ursprungligen publicerad 1906, är Vilhelm Ekelunds sjunde och sista diktsamling. Här i ny utgåva i N/L:s poesibibliotek Vilhelm Ekelund [1880-1949] är en av de stora svenska författarna. Han debuterade med diktsamlingen Vårbris 1900. Utöver poesi skrev han även betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Ekelund tilldelades Samfundet De Nios Stora Pris två gånger och 1937 blev han hedersdoktor vid Lunds universitet. "Själen blir stundom en yttre gestalt som skiljs från jaget,den flyttar ut i det vilda och lämnar den talandes kropp. Det är en tröskelerfarenhet som möter läsaren, och till det mest berörande i Ekelunds poesi hör oviljan att finna enkla lösningar på livsproblemet. När diktjaget i natten söker tröst vänder han sig till den magiska dryck som kan ge såren svalka och hjärtat vila. Men i nästa dikt kommer en motreaktion som river upp såren på nytt, och där till och med läkedomen beklagas: 'Jag sörjer att hjärtat läks.'" (Ur Anders Olssons förord.)N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter att Ekelund hade lämnat poesin och funnit ett nytt uttryck i prosan, essäistiken och i en genom åren alltmer koncentrerad och fragmentarisk aforistik – blev han mer ifrågasatt av förläggare, kritiker och läsare. Detta motstånd tog dock Ekelund som en bekräftelse på sin relevans. “Att ha uttalat något som ej väcker ett motstånd är att icke ha uttalat något”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter att Ekelund hade lämnat poesin och funnit ett nytt uttryck i prosan, essäistiken och i en genom åren alltmer koncentrerad och fragmentarisk aforistik – blev han mer ifrågasatt av förläggare, kritiker och läsare. Detta motstånd tog dock Ekelund som en bekräftelse på sin relevans. “Att ha uttalat något som ej väcker ett motstånd är att icke ha uttalat något”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter att Ekelund hade lämnat poesin och funnit ett nytt uttryck i prosan, essäistiken och i en genom åren alltmer koncentrerad och fragmentarisk aforistik – blev han mer ifrågasatt av förläggare, kritiker och läsare. Detta motstånd tog dock Ekelund som en bekräftelse på sin relevans. “Att ha uttalat något som ej väcker ett motstånd är att icke ha uttalat något”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Levnadsstämning (1925) liknar Ekelund själv vid en diktsamling på prosa, med 365 aforismer – en för var och en av årets dagar. Levnadsstämning har kommit att betraktas som en lämplig ingång till Ekelunds författarskap och tankevärld. Att nalkas Ekelund fordrar mycket tålamod. Levnadsstämning är dock sannolikt det vackraste, mildaste han skrivit, samtidigt som det är en bok fylld av vishet.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. I de båda böckerna Veri similia, som utkom 1915, och Veri similia II (med undertiteln ”Nya meditation- er”), som utkom 1916, möts vi av flera olika typer av texter såsom essäer, aforismer och prosadikter. Delar av innehållet har sitt ursprung i dagboksanteckningar som Ekelund började föra 1913, efter en allvarlig sjukdomsperiod. Ekelund framträder i detta tudelade verk, som så ofta i sina böcker, som en bildad och insiktsfull samtalspartner som vill rikta vår blick mot sådant som annars kanske hade förblivit dolt – och kan därmed föra oss i en riktning mot ett rikare inre liv.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter att Ekelund hade lämnat poesin och funnit ett nytt uttryck i prosan, essäistiken och i en genom åren alltmer koncentrerad och fragmentarisk aforistik, blev han mer ifrågasatt av förläggare, kritiker och läsare. Detta motstånd tog dock Ekelund som en bekräftelse på sin relevans: “Att ha uttalat något som ej väcker ett motstånd är att icke ha uttalat något”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter att Ekelund hade lämnat poesin och funnit ett nytt uttryck i prosan, essäistiken och i en genom åren alltmer koncentrerad och fragmentarisk aforistik, blev han mer ifrågasatt av förläggare, kritiker och läsare. Detta motstånd tog dock Ekelund som en bekräftelse på sin relevans: “Att ha uttalat något som ej väcker ett motstånd är att icke ha uttalat något”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter att Ekelund hade lämnat poesin och funnit ett nytt uttryck i prosan, essäistiken och i en genom åren alltmer koncentrerad och fragmentarisk aforistik – blev han mer ifrågasatt av förläggare, kritiker och läsare. Detta motstånd tog dock Ekelund som en bekräftelse på sin relevans: “Att ha uttalat något som ej väcker ett motstånd är att icke ha uttalat något”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Nordiskt och klassiskt utgavs första gången 1914. Arbetsnamnet var ursprungligen ”Nordisk hellenism och andra essays” och författarens ambition hade varit att skapa en ny konstform, ”det stora poemet”. Det Ekelund såg framför sig var en förening av poemet, romanen och essän. Till följd av bl.a. bristande arbetsro blev inte verket det Ekelund hade avsett, dvs. en beskrivning av nordisk hellenism. Boken utgör dock ett viktigt steg i hans utvecklingskurva mot en mognare stil, som ur poetisk synpunkt blomstrar i Det andra ljuset (1935) Elpidi (1939) respektive Concordia animi (1942).

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Sak och sken utkom första gången 1922, efter att texterna i flera fall varit införda i olika tidningar. Ekelund presenterar här aforistiskt komponerade essäer, som bland annat analyserar förhållandet mellan kristen fromhet och världslig bildning. Sak och sken är ett slags självprövande uppbyggelsebok som i anslutning till Attiskt i fågelperspektiv (1919) ställer ”lögnen och skenet i motsats till sak och sanning (objektivitet)”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades Ekeund Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Efter en längre sejour i Tyskland, främst Berlin, samlar Ekelund sina tankar i Tyska utsikter (1913). Boken är en mångskiftande samling resebetraktelser, författarporträtt, dagboksskisser, prosadikter, essäer, kåserier och aforismer. Författaren fokuserar inte enbart på litterära frågor och idéernas inre värld, utan i lika hög utsträckning på den enkla människans sociala utsatthet.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Dithyramber i aftonglans, publicerad 1906, blev Ekelunds sjunde och sista diktsamling. Tillsammans med odet och hymnen hörde dithyramben (även ”dityramben”) för Ekelund till de stora lyriska formerna. Samlingen präglades av hans starka känslor för gifta Amelie Bjerre, både förälskad lycka och skymford. Hans intensiva naturupplevelser på Kullen i Skåne 1906 gjorde också avtryck här, liksom hans läsning av Pindaros, Bibeln och Nietzsche. Samlingen inrymmer även ett appendix, med dikter tillkomna 1906-07.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Med Antikt ideal (1909) lämnar Ekelund dikten för essäistiken och aforistiken. Han argumenterar på olika sätt för antikens storhet, inte minst i motsats till senare tiders melankoliska, översvallande romantik och till kristendomen. Språket som flyter ur hans penna har en poetisk grundton, även om formen är prosa. Essäerna kan på ett ytligt plan uppfattas som en form av recensioner, men det framgår att Ekelund talar i egen sak när han närmar sig olika författare, såsom Tegnér, Goethe och Nietzsche.he.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Känslointensiteten är påtaglig i Havets stjärna (1906); inte enbart i kärleksdikterna. Också den konflikt mellan verklighet och ideal, mellan kvalfull vardagstillvaro och en desperat hinsideslängtan – som är tongivande i samlingen – får här ett skarpare uttryck än tidigare. Det finns också symbolistiska referenser i Havets stjärna. Vid lanseringen av symbolismen talades det om ”dikten för dess egen skull”, en föreställning som Ekelund tangerar.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforism- samlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Ekelunds debutdiktsamling Vårbris gavs ut år 1900. Sex år och sju diktsamlingar senare lämnade han lyriken med Dithyramber i aftonglans (1906). Till denna nyutgåva av Vårbris har även fogats ett appendix innehållande dikter publicerade i spridda publikationer åren 1897-99.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Melodier i skymning, Vilhelm Ekelunds tredje diktsamling, fick ett positivt mottagande då den gavs ut 1902. Författaren och litteraturhistorikern Oscar Levertin menade att boken inte innehöll något ”sensationellt eller larmande” för en större publik och att de som blott förstrött tog del av dess innehåll lätt kunde förbise Ekelunds ”lågmälda men själfulla poetiska individualitet”, vilken framträder ”i dessa vers av soligt vårljus och vårtöcken”.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Elegier (1903) tillkom under Ekelunds första längre utlandsresa, till Berlin. Titeln gav samlingen en klassicerande klang, med sin inriktning mot antiken via Stagnelius, Hölderlin och Platen. Här finns återhållsam fri vers och sonetter, som vittnar om en sällsynt själfullhet och ett vitt lyriskt spektrum. Den unge poetens inre konflikt lämnar avtryck – en konflikt som skulle inta en allt större plats i det fortsatta skapandet.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 beviljades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. In Candidum (1905), vars latinska titel betyder ”Tillägnad Candidus”, tillkom i Venedig, där Ekelund vistades efter Berlin 1904. En del dikter är skissartade, men i denna cykel finns även utsökta strofer som för tanken till Shelley. Ekelund har en tydlig talang för den fria versen – sällsam melodisk i sitt nyckfulla flöde – och den ovanliga ordföljden har en poetisk och ofta suggestiv verkan. Till denna nyutgåva har även fogats ett appendix innehållande dikter publicerade i spridda publikationer åren 1901-05.