Vilhelm Ekelund

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. Grekisk bukett (1906) utgörs till huvuddelen av en samling epigram från antiken, tolkade av Ekelund. Epigrammet är en kort dikt, som i sin pregnans beskriver exempelvis något idylliskt i naturen, en reflexion kring människans dödlighet, eller utgör, som Ekelund hävdade, ett förmildrat uttryck för poetiska stämningslägen, en vilopunkt för själen. När författaren 1921 sammanställde tre volymer valda dikter lät han till Grekisk bukett föra ett antal översättningar, vilka publicerats i skilda källor. Dessa översättningar – med undantag av de som hämtats från Böcker och vandringar (1910) och som i denna serie återförts till sin ursprungliga placering – har här medtagits i bokens appendix.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Aforismsamlingen Båge och lyra skriver Ekelund i Berlin åren 1908-12, där han kämpar för sin existens som social outsider. Verket befinner sig, med sin fragmentariska form och de expressiva utfallen, nära modernismen. Ekelund är under inflytande av Nietzsche och boken leder tankarna till de litterära manifest som skrevs i Europa vid den här tiden. Denna utgåva, först utgiven 1912, skall inte förväxlas med innehållet i Båge och lyra 1932, som avser en ”fullständigt omarbetad upplaga”, där ”fullständigt” skall tolkas bokstavligt.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Ekelund betraktade Metron (1918) som ett centralt verk i sin produktion. Här inleds hans ”attiska” skede, präglat av en strävan efter sinneslugn och jämvikt. Metron manifesterar sig genom fromhet, som taktsinne, som insikt att det modiga och starka kan vara bedrägligt medan det svaga och räddhågade kan vara klokt. Metron är ”stillhet, lågmäldhet, saktmod”. Bakom sig hade Ekelund sin livshotande lungsjukdom fem år tidigare...

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Ekelund ville att hans författarskap skulle uppfattas som ett sammanhängande helt, en utvecklingskurva. Metron (1918) och Attiskt i fågelperspektiv (1919) kan sägas inleda det ”attiska” skedet i hans författarskap. Aforismsamlingen Attiskt i fågelperspektiv kan ses som en uppföljare till, och fördjupning av temat i Metron, med fokuseringen på begrepp som jämvikt och lugn.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Ekelunds andra diktsamling, Syner, gavs ut år 1901 och den kom att bli hans till sidantalet mest omfångsrika diktsamling. Flera av dikterna tillkom under en resa till sydöstra Skåne. Här finns iakttagelser som kretsar kring syn, vision och dröm. Anknytningen till den kontinentala symbolismen framgår genom översättningar av och motton från Richard Dehmel och Paul Verlaine. Här framskymtar även influenser från Ola Hanssons 1880-talspoesi.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. I aforismsamlingen Väst-östligt (1925) söker Ekelund sammanlänka orientens antika visdom med den antik- grekiska – det han med egna ord väljer att benämna ”Metrik-Mystik”. Hans poetiska, enigmatiska prosa kan här liknas vid sofistikerade marginalanteckningar kring några av hans litterära inspirationskällor, såsom Nietzsche, Schopenhauer, Goethe och Comte. I Ekelunds fall handlar det dock inte bara om att läsa, lära och hylla. Det rör sig även om att låta sig påverkas av de stora litteratörernas och tänkarnas verk på ett djupare plan – att implementera lärdomarna i den egna livsföringen.

Vilhelm Ekelund (1880-1949) är en av det svenska 1900-talets viktigaste författare, dels som poet, dels som essäist och aforistiker. Han debuterade i bokform 1900 med landskapsdikter vilka anslöt sig till den skånska tradition som inletts av Ola Hansson. Ekelund är den fria versens och det intensiva själsuttryckets pionjär i Sverige och blev en inspirationskälla för modernismens författare. Med essäboken Antikt ideal (1909) tog han efter åtta diktböcker till synes avsked från poesin. Samlade dikter utgör den första kompletta utgåvan av Ekelunds lyriska författarskap från 1897 till 1943. Den visar att brytningen med poesin inte var definitiv eller entydig och utgör en värdig presentation av en stor och levande lyrisk insats. Introduktion av akademiledamoten Katarina Frostenson. Textredigering, kommentarer och ordförklaringar av Jonas Ellerström.

Vilhelm Ekelund (18801949) är en av det svenska 1900-talets viktigaste författare, dels som poet, dels som essäist och aforistiker. Han debuterade i bokform 1900 med landskapsdikter vilka anslöt sig till den skånska tradition som inletts av Ola Hansson. Ekelund är den fria versens och det intensiva själsuttryckets pionjär i Sverige och blev en inspirationskälla för modernismens författare. Med essäboken Antikt ideal (1909) tog han efter åtta diktböcker till synes avsked från poesin. Samlade dikter utgör den första kompletta utgåvan av Ekelunds lyriska författarskap från 1897 till 1943. Den visar att brytningen med poesin inte var definitiv eller entydig och utgör en värdig presentation av en stor och levande lyrisk insats. Introduktion av akademiledamoten Katarina Frostenson. Textredigering, kommentarer och ordförklaringar av Jonas Ellerström.

Vilhelm Ekelund (1880 - 1949) är en av det svenska 1900-talets viktigaste författare, dels som poet, dels som essäist och aforistiker. Han debuterade i bokform 1900 med landskapsdikter vilka anslöt sig till den skånska tradition som inletts av Ola Hansson. Ekelund är den fria versens och det intensiva själsuttryckets pionjär i Sverige och blev en inspirationskälla för modernismens författare. Med essäboken Antikt ideal (1909) tog han efter åtta diktböcker till synes avsked från poesin. Samlade dikter utgör den första kompletta utgåvan av Ekelunds lyriska författarskap från 1897 till 1943. Den visar att brytningen med poesin inte var definitiv eller entydig och utgör en värdig presentation av en stor och levande lyrisk insats. Introduktion av akademiledamoten Katarina Frostenson. Textredigering, kommentarer och ordförklaringar av Jonas Ellerström.

Vilhelm Ekelunds författarskap utgörs till stor del av en ensam läsares och tänkares ständigt utvidgade och fördjupade kommentarer till världslitteraturen. Detta personregister, som omfattar över tusen namn med biografiska uppgifter och täcker samtliga Ekelunds böcker, ger möjlighet att orientera sig i verket, att följa Ekelunds tanke, hans levande och spänningsfyllda förhållande till andra författare och filosofer genom decennierna.