Vivian Gornick

Etsitkö jännitystä, uusia näkökulmia tai rentouttavaa lukuelämystä? Tutustu kirjakategorioihimme ja löydä seuraava suosikkikirjasi.

»Som de flesta läsare tänker jag ibland att jag föddes läsande. Jag kan inte minnas en tid när jag inte hade en bok i händerna och tankarna i en annan värld. När jag är på semester med släkt eller vänner kan jag mycket väl slå mig ner med en bok i soffan i vardagsrummet i ett vack­ert hus på landet och knappt sätta en fot i det underbara gröna som vi alla har kommit dit för [ … ] Vilka följeslagare dessa böcker har varit! Alla böcker. Det finns inget som går upp mot det. Den längtan efter begriplighet som finns inskriven i verket – den makalösa strävan att med hjälp av orden ge form åt det ofullgångna – bringar frid och spänning, ro och lisa. Men framför allt erbjuder läsningen en flykt undan kaoset i mitt huvud. Ibland tänker jag att läsningen ensam har utrustat mig med det mod som krävs för att leva, och det sedan de tidigaste barnaåren.«Vad kan samma text betyda när man är tjugo och förälskad, fyrtio och frånskild eller åttio plus och i ett tillstånd där man blickar tillbaka på livet? Helt olika saker, visar det sig. Vivian Gornick återvänder till böckerna som påverkat henne mest och följer sig själv som läsare genom åldrarna. I den föränderliga blicken på verken hon läser på nytt framträder hennes egen livshistoria: arbetarklasstjejen från Bronx som blev feminist, journalist och författare, som alltid drivits av att ifrågasätta och ompröva givna sanningar. På ålderns höst återkommer Gornick ofta i sina läsningar till människors kamp med kluvenheten inom dem: att vilja men inte kunna, att sitta fast, att vara avstängd från de känslor som ska hjälpa oss att uppleva livet fullt ut. I Gornicks bibliotek finns Marguerite Duras och Natalia Ginzburg, D. H. Lawrence och Colette, Elizabeth Bowen och Doris Lessing, J. L. Carr och Pat Barker. Med Aldrig färdig avslutar Vivian Gornick den löst sammanhållna trilogi om hennes eget liv som inleddes med Starka band och fortsatte med Den udda kvinnan och staden." För den som, precis som Gornick själv, ser litteraturen som en del av livet är detta förstås omistlig läsning. Men storheten ligger än mer i Gornicks förmåga att låta böckerna och hennes egen resa spegla varandra. Titeln är träffsäker; Aldrig färdig betyder både att den stora litteraturen tål att läsas om (och om igen), men kanske framför allt att man aldrig blir färdig med den personliga utvecklingen. Det är mästerligt fångat och förmedlat."- 5 av 5, BTJ

In her introduction to this year’s The Best American Essays, guest editor Vivian Gornick states that her selections “contribute materially to the long and honorable history of the personal essay by way of the value they place on lived experience.” Provocative, daring, and honest at a time when many writers are deliberately silencing themselves in the face of authoritarian and populist censorship movements, the twenty-one essays collected here reflect their authors’ unapologetic observations of the world around them. From an inmate struggling to find purpose during his prison sentence to a doctor coping with the unpredictable nature of her patient, to a widow wishing for just a little more time with her late husband, these narratives—and the others featured in this anthology—celebrate the endurance of the human spirit. The Best American Essays 2023 includes Ciara Alfaro • Jillian Barnet • Sylvie Baumgartel • Eric Borsuk • Chris Dennis • Xujun Eberlein • Sandra Hager Eliason • George Estreich • Merrill Joan Gerber • Debra Gwartney • Edward Hoagland • Laura Kipnis • Phillip Lopate • Celeste Marcus • Sam Meekings • Sigrid Nunez • Kathryn Schulz • Anthony Siegel • Scott Spencer • Angelique Stevens • David Treuer

Den bästa memoar som skrivits de senaste 50 åren, enligt kritiker i New York Times.” Svidande ärlig och burdus, rolig och förkrossande.” Borås tidning”I sin memoar skildrar hon det snåriga förhållandet till modern och de egna svårigheterna med att få ihop arbete, kärlek och relationer. Och hon gör det med enastående klarsyn och briljans.” Ingalill Mosander, Aftonbladet”Det här är en sällsamt levande skildring av en komplicerad mor-dotterrelation.” Vi LäserJag har inget gott förhållande till min mor, och när våra liv hopar sig över oss tycks det ofta försämras ytterligare. Vi är fångna i en trång sfär av intensiv och oavvislig förtrolighet. Under en följd av år sker en utmattning, ett slags uppmjukning mellan oss. Sen väller vreden fram igen, hetsig och otvetydig, rent erotisk i sin förmåga att pocka på uppmärksamhet. Med Starka band inleder vi en större satsning på amerikanska Vivian Gornicks författarskap. Berättelsen om Vivian och hennes åldrade mor som promenerar runt Manhattan, grälar och surar, skrattar och minns, är bländande litteratur. Tillsammans återvänder de ofta i sina samtal till Bronx på 40- och 50-talet, där Vivian växer upp i ett hyreshus fullt av kvinnor, mestadels judisk arbetarklass med rötter i Östeuropa. Modern är intelligent och politiskt sinnad. Tidigare har hon organiserat för kommunistpartiet, nu är hon hemmafru. Inför dottern sjunger hon kärlekens och äktenskapets lov och talar ofta om vilken tur hon haft; samtidigt framstår hon som en stympad människa som domderar, fördömer och kritiserar. Moderns dominanta sätt präglar Vivian starkt, och långt efter att hon utbildat sig, blivit författare och kommit bort från sitt ursprung, ska hon leva i denna omöjliga relation, någonstans mellan hat och kärlek.”trollbindande läsning. På en knivskarp och klar prosa genomlyser Gornick förhållandet till sin mor och ger minnesglimtar från barndomen i de judiska kvarteren i Bronx på 1950-talet. … Gornicks humoristiska och själv-rannsakande blick på sig själv, sin mor och livet de levt bär texten framåt.” Oline Stig – Tidningen Vi”En påminnelse om det självklara - kvinnors rätt att välja sitt eget liv - behövs. Gornick säger det bättre än de flesta.” Barometern”En utomordentligt rolig och skarpsynt självbiografi som även omfattar livet i de judiska kvarteren i New York och det besvärliga med att vara kvinna.” Helhetsbetyg: 5. BTJ

Emma Goldman, the anarchist feminist political philosopher, was known throughout her lifetime as the "High Priestess of Anarchy." To the tabloids, she was "Red Emma, Queen of the Anarchists." Today, she is heralded as a founder of anarcha-feminism and remembered for her feminist credo: "If I can't dance, I don't want to be in your revolution." Over the course of an extraordinary revolutionary lifetime, Emma Goldman challenged a long list of towering adversaries: the police, the U. S. prison system, Anthony Comstock (champion of the anti-birth control Comstock laws), J. Edgar Hoover, and Vladimir Lenin. She was an early and outspoken critic of homophobia at a time when such a position was rare, including among anarchists, and mentored Margaret Sanger in the fight for birth control access. Her legacy has continued to inspire radical thinkers for a century. Historian Howard Zinn wrote a play about her life; artist Jenny Holzer used her writings in a searing print series. Though we tend to think of the history of radical political thought as overwhelmingly male, Goldman offers a fierce feminist intervention. This anthology organizes her most relevant writings, speeches, and interviews according to her perennial concerns, including marriage, prostitution, prisons and political violence. This new edition includes a foreword by Vivian Gornick, an interview of Goldman by pathbreaking journalist Nelly Bly, and a biographical timeline.

For nearly fifty years, Vivian Gornick's essays, written with her characteristic clarity of perception and vibrant prose, have explored feminism and writing, literature and culture, politics and personal experience. Drawing writing from the course of her career, Taking a Long Look illuminates one of the driving themes behind Gornick's work: that the painful process of understanding one's self is what binds us to the larger world. In these essays, Gornick explores the lives and literature of Alfred Kazin, Mary McCarthy, Diana Trilling, Philip Roth, Joan Didion, and Herman Melville; the cultural impact of Silent Spring and Uncle Tom's Cabin; and the characters you might only find in a New York barber shop or midtown bus terminal. Even more, All That Is Given brings back into print her incendiary essays, first published in the Village Voice, championing the emergence of the women's liberation movement of the 1970s. Alternately crackling with urgency or lucid with insight, the essays in Taking a Long Look demonstrate one of America's most beloved critics at her best.

Vivian Gornickin avoin ja koskettava muistelmateos Erikoisen naisen kaupunki pyörittelee kaikkia liikuttavia teemoja, ystävyyttä ja itsensä löytämistä. Yksi teoksen päähenkilöistä on ehdottomasti elävä New York. Itsenäistä elämää New Yorkissa viettävä Vivian Gornick pysähtyy huomaamaan, että vanhetessa hänen rinnallaan on kulkenut pisimpään henkevä Leonard, luotettu ystävä ja peili jo 20 vuoden ajalta. Sopiva annos Leonardia on kuitenkin vain kerran viikossa. Erikoisen naisen kaupunki on koskettava muistelma itsensä ja yhteyden löytämisestä. Gornick kuvaa totuudellisesti ja samastuttavasti ystävyyden eri puolia, sen historiaa sekä elämää alati uudistuvassa New Yorkissa. Muistelma on Toisissamme kiinni -teoksen jatkumoa ja uudempaa tuotantoa Gornickilta. Vuonna 2015 se valittiin National Book Critics Circle Award -finalistiksi.” Erikoisen naisen kaupunki saa ymmärtämään, kuinka syvästi Gornick pääsee käsiksi tunteisiin. Häntä parempaa ystävyyden kuvaajaa ei ole.” - The New York Times

1987 skrev Vivian Gornick den bländande memoaren Starka band. Då var hon kring femtio. När hon skriver den andra delen av sitt liv har det hunnit bli 2015, världen är en helt annan, och Vivian Gornick själv är 80. Den udda kvinnan och staden är hennes vidräkning med hur det blev. Livet som kvinna och intellektuell, vid en historisk tidpunkt då det blivit möjligt att välja bort barn och familjeliv och i stället välja autonomin, konsten – och ensamheten. I bästa vännen Leonard, en bög som lyckas få sin olycka att framstå som raffinerad genom att vara kvick och vältalig, ser hon sin spegelbild. Boken är en kärleksförklaring till den speciella livsform som bara finns i storstaden – att vara ensam i sällskap av främlingar – och ett fascinerande försök till självanalys. Varför är relationer så svåra? Hur lever man med andra människor, och med sig själv? Med New Yorks gatuliv som fond berättar hon om sina havererade äktenskap, sitt politiska uppvaknande, om vänskap, sex, skrivande och terapi – alltid med en stark känsla för sin plats i historien och vad hennes krav på att leva sant har kostat henne.

Den bästa memoar som skrivits de senaste 50 åren, enligt kritiker i New York Times.” Svidande ärlig och burdus, rolig och förkrossande.” Borås tidning”I sin memoar skildrar hon det snåriga förhållandet till modern och de egna svårigheterna med att få ihop arbete, kärlek och relationer. Och hon gör det med enastående klarsyn och briljans.” Ingalill Mosander, Aftonbladet”Det här är en sällsamt levande skildring av en komplicerad mor-dotterrelation.” Vi LäserJag har inget gott förhållande till min mor, och när våra liv hopar sig över oss tycks det ofta försämras ytterligare. Vi är fångna i en trång sfär av intensiv och oavvislig förtrolighet. Under en följd av år sker en utmattning, ett slags uppmjukning mellan oss. Sen väller vreden fram igen, hetsig och otvetydig, rent erotisk i sin förmåga att pocka på uppmärksamhet. Med Starka band inleder vi en större satsning på amerikanska Vivian Gornicks författarskap. Berättelsen om Vivian och hennes åldrade mor som promenerar runt Manhattan, grälar och surar, skrattar och minns, är bländande litteratur. Tillsammans återvänder de ofta i sina samtal till Bronx på 40- och 50-talet, där Vivian växer upp i ett hyreshus fullt av kvinnor, mestadels judisk arbetarklass med rötter i Östeuropa. Modern är intelligent och politiskt sinnad. Tidigare har hon organiserat för kommunistpartiet, nu är hon hemmafru. Inför dottern sjunger hon kärlekens och äktenskapets lov och talar ofta om vilken tur hon haft; samtidigt framstår hon som en stympad människa som domderar, fördömer och kritiserar. Moderns dominanta sätt präglar Vivian starkt, och långt efter att hon utbildat sig, blivit författare och kommit bort från sitt ursprung, ska hon leva i denna omöjliga relation, någonstans mellan hat och kärlek.”trollbindande läsning. På en knivskarp och klar prosa genomlyser Gornick förhållandet till sin mor och ger minnesglimtar från barndomen i de judiska kvarteren i Bronx på 1950-talet. … Gornicks humoristiska och själv-rannsakande blick på sig själv, sin mor och livet de levt bär texten framåt.” Oline Stig – Tidningen Vi”En påminnelse om det självklara - kvinnors rätt att välja sitt eget liv - behövs. Gornick säger det bättre än de flesta.” Barometern”En utomordentligt rolig och skarpsynt självbiografi som även omfattar livet i de judiska kvarteren i New York och det besvärliga med att vara kvinna.” Helhetsbetyg: 5. BTJ

For nearly fifty years, Vivian Gornick's essays, written with her characteristic clarity of perception and vibrant prose, have explored feminism and writing, literature and culture, politics and personal experience. Drawing writing from the course of her career, All That is Given illuminates one of the driving themes behind Gornick's work: that the painful process of understanding one's self is what binds us to the larger world. In these essays, Gornick explores the lives and literature of Alfred Kazin, Mary McCarthy, Diana Trilling, Philip Roth, Joan Didion, and Herman Melville; the cultural impact of Silent Spring and Uncle Tom's Cabin; and the characters you might only find in a New York barber shop or midtown bus terminal. Even more, All That Is Given brings back into print her incendiary essays, first published in the Village Voice, championing the emergence of the women's liberation movement of the 1970s. Alternately crackling with urgency or lucid with insight, the essays in All That Is Given demonstrate one of America's most beloved critics at her best.

Unfinished Business: Notes of a Chronic Re-reader is Vivian Gornick’s celebration of passionate reading, of returning again and again to the books that have shaped her at crucial points in her life. In nine essays that traverse literary criticism, memoir, and biography, one of our most celebrated critics writes about the importance of reading - and re-reading - as life progresses. Gornick finds herself in contradictory characters within D. H. Lawrence’s Sons and Lovers, assesses womanhood in Colette’s The Vagabond and The Shackle, and considers the veracity of memory in Marguerite Duras’s The Lover. She revisits Great War novels by J. L. Carr and Pat Barker, uncovers the psychological complexity of Elizabeth Bowen’s prose, and soaks in Natalia Ginzburg, “a writer whose work has often made me love life more.” After adopting two cats, whose erratic behavior she finds vexing, she discovers Doris Lessing’s Particularly Cats. Guided by Gornick’s trademark verve and insight, Unfinished Business is a masterful appreciation of literature’s power to illuminate our lives from a peerless writer and thinker who “still read[s] to feel the power of Life with a capital L.”

«Nå», begynner jeg. «Hvordan er livet for tiden?» «Som et kyllingbein jeg har satt i halsen», sier han. «Jeg klarer ikke å svelge det, og jeg klarer ikke å hoste det opp. Akkurat nå prøver jeg bare å ikke bli kvalt av det.» Vivian og Leonard har vært venner i mer enn tjue år. New York er byen deres, og én gang i uka møtes de til en spasertur, en middag, et kinobesøk. Han er homofil med et sofistikert forhold til sin egen ulykkelighet, hun er odd og intenst selvstendig, og det de snakker om, er det ulevde livet. Sammen diskuterer og dissekerer de hverdagene, valgene, vennskapene og båndene - de brutte og de bestandige. Fylt av disse samtalene går Vivian ut i byen og møter menneskene som strømmer igjennom den. Her, i New Yorks myldrende gater og avenyer, er Vivians mor, tidligere elskere og ektemenn; her er venner og bekjentskaper; her er naboer, gamle og nye. Og, fremfor alt, her er alle de fremmede som blir synlige for hverandre i tilfeldige og flyktige glimt, på gatehjørner og i overfylte busser. Vivian Gornick har levd et langt liv alene. I «Den odde kvinnen og byen» skriver hun vittig og bevegende om denne tilværelsens muligheter og begrensninger, om varige vennskap og om fellesskap i svermen av storbyboere. «en fryd å lese; skarp, vittig, klok og med en smittende kjærlighet til New York» CATHRINE KRØGER, DAGBLADET Terningkast 5 «Vivian Gornick har til min store fornøyelse ikke blitt noe klokere med årene ... visdommen, humoren og klagingen går opp i en høyere enhet» KENNETH MOE, AFTENPOSTEN «"stor skrivekunst og livskunst» ULLA SVALHEIM, VÅRT LAND «Hun flanerer, med smittende glede ... Teksten er pepret med gullkorn, kloke tanker, nøtter å tygge videre på» GERD ELIN STAVA SANDVE, DAGSAVISEN «morsom og elegisk og sann ... en liten bok med sterk etterklang» DWIGHT GARNER, THE NEW YORK TIMES

Vivian Gornick ja hänen äitinsä Bess käyvät tunteikkailla kävelyretkillä Manhattanilla. Samalla he muistelevat menneitä vuosikymmeniä naurun, oivallusten ja itsepetoksen täyttämässä Bronxin juutalaisessa yhteisössä. Toisissamme kiinni on intensiivinen kuvaus äidin ja tyttären ristiriitaisesta suhteesta, keskinäisestä riippuvuudesta ja molempien elinikäisestä itsenäistymispyrkimyksestä. Kirja käynnisti Yhdysvalloissa muistelmabuumin julkaisunsa jälkeen 1987. Se on yksi hienoimpia dokumentteja perhesuhteista kautta aikojen, ja vuonna 2019 NY Times valitsikin Gornickin teoksen parhaaksi muistelmaksi viimeisen 50 vuoden ajalta. Ilmiökirjan oikeudet on myyty 14 maahan.” Sanakirjassa on rajallinen määrä sanoja kuvaamaan, miten hieno tämä kirja on. Toisissamme kiinni ansaitsee ne kaikki.” - The Washington Post Book World”Vivian Gornickin proosa on niin viiltävää, että sitä on lähes kivuliasta lukea.” - Los Angeles Times

"Before I knew that I was Jewish or a girl I knew that I was a member of the working class." So begins Vivian Gornick's exploration of how the world of socialists, communists, and progressives in the 1940s and 1950s created a rich, diverse world where ordinary men and women felt their lives connected to a larger human project. Now back in print after its initial publication in 1977 and with a new introduction by the author, The Romance of American Communism is a landmark work of new journalism, profiling American Communist Party members and fellow travelers as they joined the Party, lived within its orbit, and left in disillusionment and disappointment as Stalin's crimes became public. From the immigrant Jewish enclaves of the Bronx and Brooklyn and the docks of Puget Sound to the mining towns of Kentucky and the suburbs of Cleveland, over a million Americans found a sense of belonging and an expanded sense of self through collective struggle. They also found social isolation, blacklisting, imprisonment, and shattered hopes. This is their story--an indisputably American story.