Bengt Brülde

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden. I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet. Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling. Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.

Denna bok handlar om de etiska problem som kan uppstå i samband med folkhälsoarbete och om hur de bör hanteras. Dessa problem är huvudsakligen av tre slag. Det första problemet handlar om folkhälsoarbetets yttersta mål, både om vad man ska försöka förbättra för befolkningen och om vilket slags fördelning (av hälsa eller liknande) som bör eftersträvas. Det andra problemet handlar om hur de knappa resurser man har tillgång till ska fördelas, till exempel om man ska använda dessa resurser så kostnadseffektivt som möjligt eller om man snarare ska satsa på att förbättra hälsan hos de mest utsatta grupperna. Det tredje problemet är vilka medel som det är moraliskt acceptabelt att använda sig av i arbetet för en bättre (och mer jämlik) folkhälsa. När är det exempelvis tillåtet att utöva tvång mot en person för att främja hennes egen eller andras hälsa? Och när, om någonsin, är det tillåtet att använda sig av manipulativa marknadsföringsknep för att få människor att göra mer hälsosamma val? Detta är den första boken om folkhälsoarbetets etik som ges ut på svenska, och den riktar sig till dem som läser de olika högskoleutbildningarna i folkhälsovetenskap, hälsopromotion eller hälsopedagogik som finns runt om i landet, och där etik ofta ingår som ett moment. Tanken är att boken ska kunna användas på många olika nivåer, allt från grundnivå till forskarnivå. Boken kan också vara till nytta för dem som redan arbetar inom fältet.

Behöver vi en särskild etik för våra kärleksrelationer – det som traditionellt var äktenskap mellan två personer av motsatt kön, men som numera kan se ut på många olika sätt? Enligt den här boken är svaret ja. Etik handlar om hur vi bör handla och förhålla oss i olika situationer. En sida hos detta bör handlar om moral. Vad har vi rätt att förvänta oss av varandra i olika skeden av en relation? Vad har vi för plikter och rättigheter gentemot varandra, och vad grundas dessa på? Den sexuella och relationella friheten är omfattande i dagens Sverige, och vår moraluppfattning är på vissa sätt mer tillåtande när det gäller kärleksrelationer än på andra områden. Men vilka är frihetens gränser? Vilka skäl och principer kan neka oss att göra det vi har lust med? Och vilka är de moraliska principer som skyddar vår sexuella och relationella frihet? Men etiken har även en annan sida, som inte handlar om moral utan om vad som klokt och omdömesgillt att göra. När är det klokt att gå in i en relation och när är det klokt att lämna den? Och hur kan vi väga moralen och klokheten mot varandra när de kommer i konflikt? Detta är en filosofibok, skriven av en yrkesfilosof, men den knyter också an till empirisk forskning och nutida debatt om relationer. Det är ingen självhjälpsbok, men den är skriven för den som vill ha hjälp att reflektera över egna och andras relationer. Särskild vikt läggs vid kommunikationens stora betydelse och behovet av en samtalsetik. Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han har bland annat skrivit böcker om lycka, klimatetik, kärlek, rättvisa och det goda åldrandet.

Vilka liberala fri- och rättigheter är att betrakta som okränkbara? Har vi en universell rätt till grundläggande välfärd? Och hur stor ojämlikhet kan vi tolerera? Det klassiska rättvisetänkandet har omfattat frågor om det rättvisa samhället. Men under det gångna seklet har rättvisefrågornas fält utvidgats, från samhällets formella till informella normer, från jämlikhet till jämställdhet, från nationella till globala perspektiv. Vi tvingas idag konfronteras med de frågor som en alltmer åldrande befolkning, ökande migration och klimatkris medför. I en sällsynt heltäckande sammanställning, som passar både som introduktion och fördjupning, ledsagar filosofen Bengt Brülde läsaren genom vår tids stora rättvisefrågor.

Jag närmar mig 60 med stormsteg, vilket ger upphov till både positiva och negativa tankar. Å ena sidan tänker jag att det snart kommer en tid då möjligheterna till ett rikt och stimulerande liv är mycket stora. Å andra sidan inser jag att kroppens förfall redan har börjat så smått, och att min oundvikliga död antagligen kommer att föregås av en tid som präglas av sjukdom, allmän skröplighet och ett ökat behov av vård och hjälp. Hur ska vi tänka när vi börjar komma upp i åren och försöker komma fram till hur återstoden av livet ska levas? Hur ska vi göra det bästa av de år vi har kvar? I Lev hela livet bjuder filosofen Bengt Brülde (född 1959) in till en dialog med läsaren om hur vi kan och borde förhålla oss till vårt eget åldrande. Förändringarna som sker under årens lopp kan vara dramatiska och kräver kanske ett nytt sätt att förhålla sig till livet. Med handfasta råd och tydliga exempel vägleder Brülde läsaren genom pensioneringen, våra nära relationer, hälsan, hur vi bäst ska förvalta våra möjligheter samt meningen med livet. Oavsett om du börjar närma dig femtio, har passerat åttio eller har större delen av livet framför dig är det rätt tid att tänka över hur du lever ditt liv.

Detta är en bok om kärlekens och vänskapens filosofi. Vad är kärlek och hur skiljer sig kärlek från vänskap? Är kärlek alltid bra eller kan den vara skadlig för oss och göra våra liv mindre värda? Den romantiska kärleken får stort utrymme. Vad är det för skillnad på kärlek och förälskelse? Men boken handlar även om andra former av kärlek? Vad innebär den människokärlek och det kärleksfulla förhållningssätt som olika religioner lägger så stor vikt vid, och är det verkligen den högsta formen av kärlek? Vad är äkta vänskap och hur viktigt är det för oss att ha nära vänner? Boken anknyter till den filosofiska diskussion som förts från antiken till modern tid, men även till psykologi, sociologi, historia och religion. Syftet är att hjälpa oss att tänka klarare över kärlek och vänskap, hela tiden med ett öga på vad som kan ha praktisk betydelse i våra liv. Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han har bland annat skrivit böcker om lyckoforskning, livskvalitet och klimatetik. För många är han även känd från Moraltestet i radioprogrammet Christer.

Utsläppen av växthusgaser håller på att förändra livsbetingelserna på jorden på ett omvälvande sätt. Den här boken handlar om de etiska utmaningar som klimathotet ger upphov till. Att tänka klart kring den globala uppvärmningen kräver inte bara att vi vet vad problemen beror på och hur de kan lösas, utan även att vi bestämmer vad som bör göras, och vem som bör göra vad. Hur stora uppoffringar måste vi vara beredda till för att bromsa klimatförändringarna och dämpa deras negativa effekter? Hur ska ansvaret delas mellan världens länder? Och vilket ansvar har individer som du och jag att själva göra något? Klimatetik rättvisa, politik och individens ansvar presenterar och bidrar till den internationella etiska och politisk-filosofiska diskussionen av dessa frågor. Boken kräver inga förkunskaper i vare sig internationell politik eller moralfilosofi. Den riktar sig till var och en som vill fördjupa sina kunskaper och sitt tänkande kring mänsklighetens kanske största utmaning och lämpar sig även som kurslitteratur. Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. För många är han bekant som radiofilosofen i P3-programmet Christer. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat Lyckans och lidandets etik (Thales 2009). Göran Duus-Otterström är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har mångårig erfarenhet av forskning och undervisning om klimatetik och klimatpolitik.

Handelns utveckling och globalisering under de senaste årtiondena har inte bara inneburit välståndsökningar för många människor, utan den har också gett upphov till ett antal svåra moraliska utmaningar: de skenande ojämlikheterna mellan rika och fattiga länder, den globala miljöförstöringen och klimatförändringarna samt vad många upplever som en allt mer utbredd respektlöshet för både människor, djur och natur. Vilket ansvar har vi som konsumenter för att göra något åt detta? Är det till exempel moraliskt fel av oss att inte köpa rättvisemärkt och ekologiskt varje gång vi handlar i livsmedelsaffären? Är det moraliskt fel att äta kött? Vilket ansvar har de kommersiella företagen? Kan de fortsätta att enbart fokusera på marknadsandelar och vinster, eller har alla företag en moralisk skyldighet att arbeta aktivt med etik- och miljöfrågor? Och vilket ansvar vilar på våra folkvalda politiker och de internationella politiska institutionerna för att försöka vända den negativa trenden? Denna bok ger en introduktion till aktuella etiska och politiska diskussioner kring fenomenen rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt. Den är framför allt riktad till dem som vill bidra till att göra världen bättre, och ger därför många råd och tips på hur man kan engagera sig aktivt och mer effektivt. Men boken introducerar också de djupare moralfilosofiska diskussioner som ligger bakom ett sådant engagemang. Hur långtgående skyldigheter har vi i den rika världen egentligen att hjälpa de fattiga och utsatta i det globala Syd? Har djur lika stort moraliskt värde som människor? Och har naturen ett egenvärde, eller är den bara värdefull i kraft av vad den kan ge oss människor?