Ivar Lo-Johansson

Med skärpa skildrar Ivar Lo-Johansson förändringen som sker inom den statarpojke - nyss en hunsad skolelev - som plötsligt utropas till den lokala lantbrukarfackföreningens ordförande. Samtidigt är Den nya skolan en betraktelse av ett skifte i samhället, ett skifte där de gamla invanda mönstren tvingas ge plats för nya tankar och strömningar. Holger gick bävande upp mot katedern, började. Snart satt han där som berusad. För första gången i sitt liv hade han av en samlad menighet fått sin myndighetsförklaring. Efter detta skulle hela hans liv komma att te sig annorlunda. Här uppifrån såg han framför sig statarna, bland dem sin egen far. Själv var han den utsedde ledaren.

Denna kärleksroman, som Ivar Lo-Johansson betraktade som sin egentliga skönlitterära debut som författare, skrevs redan 1929, men gavs av privata hänsyn inte ut förrän tre år senare. Först då avslutades det verkliga kärleksförhållande som tar en sådan fiktiv ände med förskräckelse i romanen. Höstens klassiker från Albert Bonniers klassikerserie rymmer fyra svenska genombrottsromaner från 1900-talet.

/LÄTTLÄST/Adrian vet inte vad han ska göra med sitt liv. Han tar olika slags arbeten och läser mycket. Adrian kommer från landet. Men i mötet med staden förändras han. I klassikern Kungsgatan beskriver Ivar Lo-Johansson livet i Stockholm på 1920-talet och vad människorna gör för att kunna bo kvar i staden. Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson är bearbetad till lättläst av Johan Werkmäster. Susanna Alakoski har skrivit förord. Lättlästnivå: 4(1 är lättast och 6 svårast)

När Ivar Lo-Johansson 1931 gav ut pamfletten Jag tvivlar på idrotten väckte den stor uppmärksamhet. Ivar Lo var upprörd över en rad negativa tendenser inom den snabbt framväxande idrottsrörelsen. Många betraktade därför författaren som idrottshatare. Men enligt Ivar Lo var det inte en bok om idrott utan en bok om kultur. Bokens huvudperson den desillusionerade idrottsmannen Kvickenberg för en dialog med en vän om idrottens nackdelar. De diskuterar idrottens kommersialisering, växande huliganism, och dopning. Viktiga frågor som även i dag är mycket aktuella i idrottsdebatten Boken är försedd med ett förord av fil. dr. Torbjörn Andersson, fotbollshistoriker och lektor vid Malmö högskola. Kutte Jönsson, filosof och fil. dr., också han vid Malmö högskola, ställer i ett efterord de frågor som utgör dagens idrottskritik.

Karl Hatt och Rakel kommer till Öland för att skapa. De har beslutat sig för att leva i celibat för Konstens skull – ingenting ska störa det lugn och den andlighet som skapandet av Det stora mästerverket behöver. Men det blir inte som de har tänkt sig, Verkligheten tränger sig på och det upphöjda lugnet infinner sig inte. Tillvaron på det som först verkade vara Lycksalighetens ö blir mer och mer frustrerande och deras dröm alltmer svår att förverkliga. Ironiskt och bitskt skildrar Ivar Lo hur den jordnära vardagen skjuter undan andligheten. Handlingen är, liksom i många andra böcker av Ivar Lo, på många sätt självbiografisk. Under slutet av 1950-talet tog hand kärleksförhållande med en kvinnlig författare slut och Ivar Lo gick samtidigt igenom en författarkris. Upplevelserna och känslorna från denna tid samlades i romanen Blå Jungfrun som handlar om "den osinnliga objektivitetens ouppnåelighet". Blå Jungfrun visar Ivar Lo-Johanssons romantiska sida. Han såg romantiken i livets nödtorft men samtidigt det torftiga i romantiken. I sitt efterord skriver Ivar Lo att romanen leder fram till insikten att den riktiga konsten tas från livet självt med all dess lidelse, smärta och lycka.

Vid 80 års ålder återupptog Ivar Lo-Johansson ett kärt men sedan länge åsidolagt tema. Han sammanställde då sina dikter och kompletterade dem med en essä om poesiskrivandets vedermödor. Resultatet blev en i flera avseenden unik bok. Här ingår debutsamlingen Ur klyvnadens tid, i dag en raritet på antikvariaten, tillsammans med rader av okända huggskott och kärlekspoem från författarens genombrottsperiod.

Tröskeln är den tredje av fyra delar av Ivar Lo-Johanssons memoarer. I denna del skildrar Ivar Lo-Johannson arbetarlitteraturens framväxt under 1930-talet och sin flytt till Stockholm. Några porträtt av tidens författare och konstnärer ges, bland annat skildras Moa Martinson och Harry Martinson. Tröskeln publicerades ursprungligen år 1982.

Till en författare är Ivar Lo-Johanssons sista bok och består av en samling essäer. Essäerna riktar sig till en yngre, blivande författare, till vilken Lo-Johansson berättar om sina erfarenheter som författare. Till en författare publicerades ursprungligen år 1988.

Asfalt är den andra delen av fyra av Ivar Lo-Johanssons memoarer. Lo-Johansson blir stenhuggare i Stockholm och drömmer om att bli "något stort". Han reser till Frankrike och England och förälskar sig i Macka. Asfalt publicerades ursprungligen år 1979.

Pubertet är en självbiografisk bok som gav Ivar Lo-Johansson Nordiska rådets litteraturpris 1979. Här skildrar Lo-Johansson sin barndom och uppväxt i sina föräldrars torp. Pubertet publicerades ursprungligen år 1978.

I Ordets makt skildrar Ivar Lo-Johansson i tio avsnitt ordets makt att härska, bilda, väcka och skapa. Boken sträcker sig över primaterna, jägaren, bonden, filosoferna i Athen och fram till vår tid. Ordets makt publicerades ursprungligen år 1973.

Lastbara berättelser innehåller tjugotvå noveller, majoriteten av dem skrivna under 30-talet. I novellerna skildras bland annat sodomi, skamliga lustar och skendöd. Lastbara berättelser publicerades ursprungligen år 1974.

Vishetslärarna är den sjätte delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Vishetslärarna publicerades ursprungligen år 1972.

Lögnhalsarna är den sjätte delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Lögnhalsarna publicerades ursprungligen år 1971.

Vällustingarna är den femte delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Vällustingarna publicerades ursprungligen år 1970.

Karriäristerna är den fjärde delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Karriäristerna publicerades ursprungligen år 1969.

Girigbukarna är den tredje delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Girigbukarna publicerades ursprungligen år 1969.

Martyrerna är den andra delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Martyrerna publicerades ursprungligen år 1968.

Passionerna är den första delen av sju fristående delar i Ivar Lo-Johanssons novellepos Passionssviten. Novelleposet har frestat kritiker till att göra jämförelser med Boccaccio och Balzac och leder tankarna till föreställningen om de sju dödssynderna. Det är ett myller av passionerade och lidelsefulla människor som visar sig vara drivkraften i historien. Passionerna publicerades ursprungligen år 1968.

Astronomens hus är en roman om kärleken och äran. Boken är en fortsättning på Måna är död som publicerades 32 år före sin uppföljare. Ivar Lo-Johansson förvandlar Astronomens hus till Minnets hus, där söker han efter sina stjärnor Kärlek och Ära. Och han tror att minnet av Måna finns därute någonstans. Ivar Lo-Johanssons Astronomens hus publicerades ursprungligen år 1966.