Thomas Johansson

Trots att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder ökar antalet antisemitiska hatbrott kraftigt varje gång Israel-Palestinakonflikten tilltar i intensitet. Även om öppna och tydliga antisemitiska utsagor är svåraccepterade i Sverige har det visat sig att urgamla fördomar om judar kan aktiveras snabbt. Hur ska vi förstå detta fenomen och hur hanterar vi det inom skola och undervisning? Antisemitism handlar inte om judar. Antisemitism handlar om antisemiters fantasier om judar och dessa fantasier får negativa, ibland förödande, konsekvenser för judar och samhället i stort. Fördomar finns bevarade i tankestrukturer, språkliga uttryck, symboler och andra kulturella markörer utan att den enskilde individen nödvändigtvis är medveten om det. Implicita antisemitiska föreställningar, vad som här benämns som strukturell antisemitism, kan aktiveras både snabbt och omedvetet. Boken ger kunskaper om antisemitismens historiska rötter och bidrar med socialpsykologiska och pedagogiska perspektiv på antisemitism. Den är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och med sitt tydliga fokus på skola och undervisning är den särskilt relevant för lärarutbildningen.

I denna antologi ges en teoretisk och praktisk ram för hur man kan bedriva stödjande samtal vid klientmöten i socialt arbete. Antologin fokuserar på hur stödjande samtal, klientmöten och relationsbaserat socialt arbete hänger samman. Kunskaper inom samtalsmetodik, behandlingsmöten och klientrelationer i socialt arbete har uppmärksammats alltmer inom professionen och den här boken ger en god introduktion till området. Kapitelbidragen är skrivna av nationellt och internationellt erfarna forskare och utbildare inom socialt arbete. Antologin vänder sig till socialarbetare men även till andra professioner som på olika sätt bedriver stödjande klientsamtal. Antologin är en väsentligt omarbetad och utvidgad version av Counselling – stödsamtal i socialt arbete, utgiven av Gothia förlag 2010.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area. There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond. This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

Love lingers. Ghosts whisper. Reflections rebel. Nephews crawl like demons. Corpses grin from autopsy tables. And sometimes, two friends fall in love under carnival lights - only to be torn apart by fate. In this debut collection, Thomas blends emotional realism with supernatural dread, horror-comedy, and philosophical musings. These stories traverse haunted houses, broken hearts, eerie dates, and terrifying autopsies - each tale revealing the strange beauty and quiet horror of being human. Some stories will make you think. Others will make you feel. And a few might just make your skin crawl.

This book provides a rich, multidimensional analysis of how prostate cancer is lived, treated, and perceived by different actors through the stages of care, rehabilitation, and recovery. Furthermore, it focuses on how side effects, such as urinary leakage and impotence, affects the construction of masculinity. Though the book foregrounds men treated for prostate cancer, it also includes the voices of partners and health care professionals, such as urologists, contact nurses, and sexual health counsellors. The focus is on both phenomenological aspects of prostate cancer—how the disease affects men’s self-perception and lifestyle—and on sociological aspects—that is, how gender and masculinity are understood and negotiated in social situations/interactions. Situated within the field of critical studies on men and masculinity the book engages in an intersectional analysis of the relationship between prostate cancer, class, and ageing masculinities, as well as providing an analysis of the complex relational triad created when voices of treated men, their partners, and health care professionals are brought together.

Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold. Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet. De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten. Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden. Christer Mattsson är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.

Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssätt? I den här boken får du en inblick i vad som menas med vetenskapligt tänkande och hur det vetenskapliga hantverket kan utföras. På ett översiktligt och lättillgängligt sätt beskrivs hur datamaterial kan samlas in, bearbetas och analyseras med olika kvantitativa, kvalitativa och internetbaserade metoder. Med hjälp av konkreta exempel redogör författarna för de styrkor och begränsningar som utmärker olika vetenskapliga metoder. Men detta är inte enbart en metodbok, utan också en bok som tar ett vidare grepp om det vetenskapliga arbetet och dess grunder - med diskussioner om vilka kvalitetskrav som ställs på vetenskapliga studier, forskningsetik och vad det egentligen innebär att ha ett kritiskt tänkande. Det vetenskapliga arbetets grunder är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, samt för lärarutbildningen.

Hur är det att drabbas av prostatacancer? Vilka förändringar i vardagsliv och nära relationer för sjukdomen med sig? Genom att lyssna till drabbade män, deras partner och hälso- och sjukvårdspersonal har författarna till denna bok satt människors erfarenheter av att diagnostiseras, behandlas för och genomgå rehabilitering efter prostatacancer i centrum. Ett centralt tema i boken är manlighet. Behandling för prostatacancer för nästan alltid med sig kroppsliga biverkningar såsom urininkontinens och impotens. Dessa biverkningar påverkar sociala och intima relationer och upplevelsen av just manlighet. Strategierna för att hantera den nya livssituationen kan variera stort. För vissa män är effekterna av biverkningarna helt avgörande för deras självuppfattning. För andra utgör de en drivkraft för att hitta nya vägar i livet. Om författarna:Jesper Andreasson och Thomas Johansson har tillsammans varit involverade i flera forskningsprojekt som binds samman av ett intresse för män, maskulinitet och kroppsliga omvandlingar. Bland annat har familjeliv och faderskap, extremidrottare, pojkars våld i skolan och bodybuilders studerats. Intresset för hur prostatacancer påverkar män och deras förståelse för kropp och sexualitet har utvecklats i linje med detta akademiska intresse för frågor kring manlighet. Carina Danemalm Jägervall arbetar som sexualrådgivare inom prostatacancervården och har genom åren haft ett stort akademiskt intresse för dessa frågor. I sitt arbete möter hon män och deras partner, som med olika förutsättningar och på olika sätt sökt stöd för att få samlivet att fungera efter en prostatacancerbehandling. Cecilia Rindhagen har en bakgrund inom idrottsvetenskap och kom in i projektet som doktorand. Tidigt intresserade hon sig för en grupp av män som sällan förekommer i forskningssammanhang, nämligen de som genomgått hormonbehandling.

This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area. There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond. This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

Vetenskapsteoretisk reflektion utgör en grundförutsättning för vetenskapligt arbete. I varje forskningsprocess aktualiseras frågor kring vetenskapsteori. Den här boken introducerar de mest centrala vetenskapsteoretiska perspektiven och diskussionerna inom samhälls- och utbildningsvetenskap, såsom positivism, hermeneutik, feministisk vetenskapsteori och socialkonstruktionism. De olika perspektiven åskådliggörs med hjälp av tydliga exempel från forskningspraktiken, vilket skapar en brygga mellan abstrakta teoretiska resonemang och praktiskt forskningsarbete.

This book provides a rich, multidimensional analysis of how prostate cancer is lived, treated, and perceived by different actors through the stages of care, rehabilitation, and recovery. Furthermore, it focuses on how side effects, such as urinary leakage and impotence, affects the construction of masculinity. Though the book foregrounds men treated for prostate cancer, it also includes the voices of partners and health care professionals, such as urologists, contact nurses, and sexual health counsellors. The focus is on both phenomenological aspects of prostate cancer—how the disease affects men’s self-perception and lifestyle—and on sociological aspects—that is, how gender and masculinity are understood and negotiated in social situations/interactions. Situated within the field of critical studies on men and masculinity the book engages in an intersectional analysis of the relationship between prostate cancer, class, and ageing masculinities, as well as providing an analysis of the complex relational triad created when voices of treated men, their partners, and health care professionals are brought together.

Uppsatsskrivande kan upplevas som krävande och kvävande, men också lustfyllt och kreativt. Att genomföra en vetenskaplig undersökning och presentera sina resultat i en uppsats innebär att ta ställning till en rad olika frågor. Vilken kunskapslucka ska studien bemöta? Hur ska studien designas för att kunna besvara dess syfte på bästa sätt? Andra frågor kan gälla kunskapsanspråk, val av teori och analysmetod och hur uppsatsen bör struktureras. Att skriva en uppsats handlar med andra ord om att göra välgrundade och genomtänkta vägval – val som är helt avgörande för hur studiens vetenskapliga kvalitet kommer att bedömas. I den här boken erbjuds du som student olika redskap och stöd för att systematiskt kunna genomföra en egen vetenskaplig studie. Med hjälp av konkreta exempel och tips beskrivs uppsatsens olika delar och vad dessa behöver innehålla – allt från problemformulering till analys av ett datamaterial. En handbok för stora och små val längs vägen.

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation. Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas. Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar. Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.

Den här boken tar sin utgångspunkt i hur det detaljerade och omfattande diagnos­system som utvecklats inom västerländsk internationell psykiatri successivt kommit att förändra vårt sätt att se på oss själva, våra identiteter och vår samtid. Psykiatriska diagnoser genomsyrar i allt högre utsträckning våra vardags­liv. Inte sällan talas det i dagligt tal om psykiatriska diagnoser som om de existerade bortom det samhälle de speglar, den politik som förs och de intressen som för tillfället dominerar samtidsdebatten. Normalitetens gränser under­söker hur uppfattningar av subjektet och människan utvecklas och förändras i skärnings­punkterna mellan psykiatriska diagnoser, uppfattningar av identitet och sub­jek­t­ivitet, samtidsdiagnoser och samhällsutvecklingen i stort. Boken tar avstamp i introduktionen av den första DSM-manualen på 1950-talet i USA och fokuserar hur psykiatriska diagnoser utvecklats i USA och Europa. Det är främst denna utveckling som kommit att påverka synen på psykiatriska diagnoser i Sverige. Normalitetens gränser vänder sig till psykologer, läkare och psykiatriker, liksom till skolpersonal, socialarbetare, kriminalvårdsanställda och personal inom vården, som i allt större utsträckning både påverkas av och påverkar diagnos­ticeringen av de människor som de möter i sitt arbete.

Vetenskapsteori kan ibland uppfattas som abstrakt och komplicerat. Samtidigt utgör den vetenskapsteoretiska reflektionen en grundförutsättning för akademiskt arbete. Vetenskapsteoretiska frågor aktualiseras i varje forskningsprocess, oavsett om skribenten är medveten om det eller inte. Denna bok handlar inte bara om vetenskapsteori i sig och om olika sätt att se på kunskap, utan den är snarare tänkt som ett redskap för att läsaren ska kunna omsätta en vetenskapsteoretisk reflektion i arbetet med att genomföra en studie. Ambitionen är att erbjuda konkreta exempel på diskussioner som kan uppkomma i till exempel handledningssituationer, och med hjälp av dessa visa hur det är möjligt att förstå relationen mellan vetenskapsteori och det vetenskapliga skrivandet. Boken kan erbjuda ett stöd för såväl studenter och doktorander som för handledare. Den riktar sig främst till det samhällsvetenskapliga fältet i stort och fungerar utmärkt som en introduktion till vetenskapligt tänkande och skrivande på till exempel lärarutbildningar, socionomprogrammet, psykologutbildningen samt kurser i sociologi, socialpsykologi, kulturstudier och andra samhällsvetenskapliga ämnen.

This book offers an in-depth study of personal accounts of men and women who have at one time entered, participated in and ultimately exited the neo-Nazi movement, with a focus on advanced Western states. Through detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, coupled with narratives of the individuals’ life plans and dreams when entering the movement and reintegrating into society, the work provides knowledge, hope and new directions for readers to better understand and react to a reinvigorated extreme right across Western nations. The book provides innovative research on the relationship between the life trajectories of neo-Nazis and their significant others, enabling better and more evidence-based strategies for preventing radicalization and promoting deradicalization. The extensive case studies include the voices of those who returned to the movement, or never left at all, providing a rare opportunity to compare active, former and returned right-wing extremists. The main contribution of the book is to provide an innovative approach to the oral history of young men and women who have participated in different national and local neo-Nazi movements in Western countries, namely Sweden and the United States. In order to understand the current trends within the movement and their relationship to the surrounding society, this shift calls for in-depth analyses based on social-psychological and sociological perspectives. Stressing the importance of having a gender theory, sociocultural, historical and both a national and contextual perspective on the neo-Nazi movement, this book contributes new knowledge to this field of research. This book will be of much interest to students of political extremism, radicalization, terrorism studies and social psychology.

Förenklade föreställningar om manlighet och mäns kroppar är vanligt förekommande i såväl den offentliga debatten som i forskningssammanhang. Män beskrivs som dominerande, disciplinerande och våldsamma. De sägs också ha svårt att söka hjälp för psykiska och somatiska problem, att tala om känslor och att fullt ut eftersträva jämställdhet. De vill inte dela ansvar för hemmet eller vara fysiskt nära sina barn. Men stämmer dessa stereotypa bilder in på den samtida vardagsmannen? I denna bok erbjuds en nyanserad, men också kritisk bild av manlighetens olika ansikten. Genom att analysera manlighet utifrån dels kritisk forskning om män och maskuliniteter, dels kroppsstudier, närmar sig författarna denna komplexa fråga. Boken diskuterar mäns relation till muskler, våld, faderskap, kroppslig estetisering, åldrande och sjukdom liksom en rad andra frågor. Den perfekta mannen? utgör ett bidrag till den akademiska forskningen om män, maskulinitet och manlighetens förkroppsligande men riktar sig också till alla som är intresserade av genus- och identitetsfrågor. Jesper Andreasson är fil. dr. i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskning rör sig främst inom områden sa som gym-/fitnesskultur, extremidrott och maskulinitetsforskning. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning barn- och ungdomsvetenskap verksam vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör ett brett fält av sociologiska, socialpsykologiska och kulturteoretiska perspektiv på faderskap, ungdomskultur, gymkultur, mäns hälsa samt rekrytering till högerextremism. Tillsamman har Jesper Andreasson och Thomas Johansson skrivit bland annat böckerna Fitness-revolutionen (2015), Fatherhood in Transition (2017) och Extreme Sports, Extreme Bodies (2018).

This book offers an in-depth study of personal accounts of men and women who have at one time entered, participated in and ultimately exited the neo-Nazi movement, with a focus on advanced Western states. Through detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, coupled with narratives of the individuals’ life plans and dreams when entering the movement and reintegrating into society, the work provides knowledge, hope and new directions for readers to better understand and react to a reinvigorated extreme right across Western nations. The book provides innovative research on the relationship between the life trajectories of neo-Nazis and their significant others, enabling better and more evidence-based strategies for preventing radicalization and promoting deradicalization. The extensive case studies include the voices of those who returned to the movement, or never left at all, providing a rare opportunity to compare active, former and returned right-wing extremists. The main contribution of the book is to provide an innovative approach to the oral history of young men and women who have participated in different national and local neo-Nazi movements in Western countries, namely Sweden and the United States. In order to understand the current trends within the movement and their relationship to the surrounding society, this shift calls for in-depth analyses based on social-psychological and sociological perspectives. Stressing the importance of having a gender theory, sociocultural, historical and both a national and contextual perspective on the neo-Nazi movement, this book contributes new knowledge to this field of research. This book will be of much interest to students of political extremism, radicalization, terrorism studies and social psychology.

Dikter och sånt 2.0 innehåller dikter och texter från min resa i livet. Känslor och tankar tas upp på mitt helt egna sätt. Följer inte speciella regler utan skriver direkt från hjärtat.