Michel Foucault

In der letzten Phase seines Schaffens hat sich Michel Foucault mit Passion und Akribie dem Studium antiker Texte gewidmet und die klassischen Modelle einer lebenspraktischen "Sorge um sich" und "Ästhetik der Existenz" der historischen Vergessenheit entrissen. In den kleinen Texten und Interviews derselben Zeit, die der Auswahlband versammelt, unternimmt Foucault den riskanten und faszinierenden Versuch einer Aktualisierung dieser antiken Denkfiguren. Die alles entscheidende Frage für Foucault ist dabei: Kann es heute eine Lebensform geben, die nicht vom Wissen und von der Norm bestimmt wird, sondern die ein Experiment ist und das Leben als Kunst versteht?

Michel Foucaults Vorlesung ? Hermeneutik des Subjekts?, die er 1981/82 am Coll?ge de France hielt, war ein so umstrittenes wie einflußreiches Ereignis. Foucault bestimmte hier die historischen wie theoretischen Voraussetzungen eines seiner wirkmächtigsten Konzepte: der Sorge um sich. Der Entwurf einer Ästhetik der Existenz gewinnt in Foucaults subtiler Interpretation klassischer antiker Texte seine Konturen. Seine Lektüre kanonischer Texte von Platon, Mark Aurel, Epikur und Seneca zielt dabei auf eine neue Theorie des Subjekts, die sich nicht auf eine historische Rekonstruktion beschränkt, sondern versucht, eine andere - historische - Perspektive auf die Konstitution des modernen Subjekts zu gewinnen: auf die Art und Weise, wie wir uns als Subjekte zu uns selbst verhalten. Dadurch eröffnet sich zugleich eine neue Sicht auf die politischen Kämpfe der Gegenwart, die sich nun als ein Aufbegehren gegen das Verschwinden der Identität begreifen lassen.

This lecture, given by Michel Foucault at the Coll ge de France, launches an inquiry into the notion of parresia and continues his rereading of ancient philosophy. Through the study of this notion of truth-telling, of speaking out freely, Foucault re-examines Greek citizenship, showing how the courage of the truth forms the forgotten ethical basis of Athenian democracy. The figure of the philosopher king, the condemnation of writing, and Socrates' rejection of political involvement are some of the many topics of ancient philosophy revisited here.

Michel Foucault's first exploration of insanity as a social construct--and his debut work of criticism, published nearly a decade before Madness and Civilization--Madness offers an invaluable lens through which to observe the seminal social critic's philosophical evolution. Previously published as Mental Illness and Psychology, this exciting and accessible new edition offers unique insight into both Foucault's early engagement with the psychoanalytic tradition and his critical break from Freud, giving readers a crucial look at the thinking that prefigured The History of Sexuality, The Archeology of Knowledge, and more.

Säkerhet, territorium, befolkning, Michel Foucaults föreläsningsserie på Collège de France 1978, markerar en vändning i hans tänkande. Med utgångspunkt i frågan om biomakten, som introducerades i slutet av 1976 års föreläsningar, Samhället måste försvaras, undersöker Foucault här den nya maktteknologi som inrättas under 1700-talet och som strävar efter att administrera befolkningen med utgångspunkt i en kunskap om dess specifika kännetecken. Föreläsningarnas originella tes är att denna säkerhetsteknologi är oskiljbar från liberalismen, uppfattad som en regeringsrationalitet vars grund finns i principen att låta saker ha sin gång. I denna analys blir begreppet regerande centralt. Från och med årets fjärde föreläsning väljer Foucault därför att placera sin frågeställning inom ramen för en regerandekomplexets historia. Med denna plötsliga förskjutning får undersökningen en delvis ny riktning: det handlar inte längre i första hand om att skriva säkerhetsdispositivens historia, utan snarare om att spåra den moderna statens genealogi. I de följande föreläsningarna kommer Foucault att studera ett antal av de olika procedurer som i västerlandet har använts för att regera människorna, från den kristna herdemakten, som tar ansvar för alla och envar och leder dem mot frälsning, till 1500- och 1600-talets politiska regerandekomplex, där individernas beteende blir ett ämne för den suveräna makten. På så vis avtecknar sig den politiska rationalitet som ligger till grund för den moderna statens uppkomst.

Michel Foucault är en central gestalt i den europeiska intellektuella diskussionen genom sina framställningar av vansinnets, fängelsets och sexualitetens historia. Hans första stora arbete var just Vansinnets historia (Histoire de la folie à l'âge classique). Det franska originalet publicerades 1961 och boken är nu tillgänglig i en sjätte svensk ombruten och översedd upplaga. Foucault vill visa hur uppfattningen om vansinne och vad som är "normalt" beteende har förändrats över tiden liksom samhällets sätt att hantera vansinnet i olika institutioner. Han sammanbinder dessa förändringar med de grundläggande civilisationsuppfattningar som format det europeiska tänkandet sedan medeltiden. Sune Sunesson ger i sin inledning en insiktsfull presentation av Foucaults arbeten och utveckling.

Picador is proud to publish the sixth volume in Foucault's prestigious, groundbreaking series of lectures at the Coll ge de France from 1970 to 1984 The Birth of Biopolitics continues to pursue the themes of Foucault's lectures from Security, Territory, Population. Having shown how eighteenth-century political economy marks the birth of a new governmental rationality--seeking maximum effectiveness by governing less and in accordance with the naturalness of the phenomena to be governed--Michel Foucault undertakes a detailed analysis of the forms of this liberal governmentality. In a direct and conversational tone, this book raises questions of political philosophy and social policy that are at the heart of current debates about the role and status of neo-liberalism in twentieth century politics.

Biopolitikkens fødsel er en række forelæsninger, som Michel Foucault holdt ved Collège de France i 1979. Bogen ligger i forlængelse af hans forelæsninger fra året før, Sikkerhed, territorium, befolkning, og giver en uddybning af begrebet biopolitik – et af de vigtigste og mest epokegørende begreber i Foucaults forfatterskab. Biopolitik betegner en form for politisk styring, der på en uformel måde præger alle dele af livet. Foucault analyserer, hvordan der med opblomstringen af liberalismen i 1700-tallet bliver etableret en sådan form for gennemtrængende politisk styring eller guvernementalitet, der ikke arbejder med eksplicit håndhævelse af regler, men til gengæld bliver så meget desto mere effektiv ved at kategorisere visse forhold og fænomener som ”naturlige”. Ud over at analysere de principper, der kendetegner biopolitikken, ser Foucault nærmere på en række mere nutidige former for liberalisme, hvor man genfinder denne form for uformel politisk styring – f.eks. hos nyliberalistiske tænkere som Friedrich von Hayek og Milton Friedman. Oversat fra fransk efter Naissance de la biopolitique af Peer F. Bundgård.

When it was first published in France in 1961 as Folie et Déraison: Histoire de la Folie à l'âge Classique, few had heard of a thirty-four year old philosopher by the name of Michel Foucault. By the time an abridged English edition was published in 1967 as Madness and Civilization, Michel Foucault had shaken the intellectual world. This translation is the first English edition of the complete French texts of the first and second edition, including all prefaces and appendices, some of them unavailable in the existing French edition. History of Madness begins in the Middle Ages with vivid descriptions of the exclusion and confinement of lepers. Why, Foucault asks, when the leper houses were emptied at the end of the Middle Ages, were they turned into places of confinement for the mad? Why, within the space of several months in 1656, was one out of every hundred people in Paris confined? Shifting brilliantly from Descartes and early Enlightenment thought to the founding of the Hôpital Général in Paris and the work of early psychiatrists Philippe Pinel and Samuel Tuke, Foucault focuses throughout, not only on scientific and medical analyses of madness, but also on the philosophical and cultural values attached to the mad. He also urges us to recognize the creative and liberating forces that madness represents, brilliantly drawing on examples from Goya, Nietzsche, Van Gogh and Artaud. The History of Madness is an inspiring and classic work that challenges us to understand madness, reason and power and the forces that shape them.

Diese Vorlesungen Michel Foucaults am Coll?ge de France stehen am Anfang eines der wirkmächtigsten Konzepte der modernen Sozialwissenschaften und Politischen Philosophie - der "Gouvernementalität". Foucaults zweibändige Geschichte der Gouvernementalität entwickelt diesen Begriff und seine theoretischen Implikationen anhand einer materialreichen Analyse der Genese des modernen Liberalismus und seines Schattens: der Biomacht. Während der erste Band den Akzent auf die Beziehungen zwischen der Regierungskunst, der Normalisierung und der Subjektivierung legt, konzentriert sich Die Geburt der Biopolitik auf den Neoliberalismus und die komplexen Relationen, die er mit dem Staat unterhält. Hinter allen historischen, soziologischen, politischen und ökonomischen Untersuchungen steht aber das, was für Foucault das eigentliche Interesse des Philosophen ausmacht: die "Politik der Wahrheit".

Diese Vorlesungen Michel Foucaults am Coll?ge de France stehen am Anfang eines der wirkmächtigsten Konzepte der modernen Sozialwissenschaften und Politischen Philosophie - der "Gouvernementalität". Foucaults zweibändige Geschichte der Gouvernementalität entwickelt diesen Begriff und seine theoretischen Implikationen anhand einer materialreichen Analyse der Genese des modernen Liberalismus und seines Schattens: der Biomacht. Während der erste Band den Akzent auf die Beziehungen zwischen der Regierungskunst, der Normalisierung und der Subjektivierung legt, konzentriert sich Die Geburt der Biopolitik auf den Neoliberalismus und die komplexen Relationen, die er mit dem Staat unterhält. Hinter allen historischen, soziologischen, politischen und ökonomischen Untersuchungen steht aber das, was für Foucault das eigentliche Interesse des Philosophen ausmacht: die "Politik der Wahrheit".

Marking a major development in Michel Foucault's thinking, Security, Territory, Population takes as its starting point the notion of "biopower," studying the foundations of this new technology of power over populations. Distinct from punitive disciplinary systems, the mechanisms of power are here finely entwined with the technologies of security. In this volume, though, Foucault begins to turn his attention to the history of "governmentality," from the first centuries of the Christian era to the emergence of the modern nation state--shifting the center of gravity of the lectures from the question of biopower to that of government. In light of Foucault's later work, these lectures illustrate a radical turning point at which the transition to the problematic of the "government of self and others" would begin.

Michel Foucault räknas till 1900-talets mest betydande filosofer. Genom sina originella analyser av hur olika maktförhållanden ständigt verkar i samhällets alla dimensioner har han haft en omvälvande inverkan på filosofin och samhällsvetenskapen. I »Samhället måste försvaras«, en volym som inleder den svenska utgivningen av Foucaults föreläsningsserier vid Collège de France mellan åren 1970-84, tar han sig an krigets och rasismens problem i den västerländska historien. Foucault visar hur det vid sidan av den teoretiska figur enligt vilken samhällsordningen har sin grund i ett idealt »samhällskontrakt« mellan suveränen och hans undersåtar, från 1600-talet och framåt också har vuxit fram en alternativ »historisk-politisk« modell. Enligt denna andra tolkning är den civila ordningens lugn blott skenbart. Under samhällets lagar och institutioner rasar i själva verket en våldsam kamp mellan motsatta styrkor där varje neutral eller objektiv position är utesluten. Genom krigets prisma analyserar Foucault hur den moderna suveränitetsmodellens »disciplinära makt«, vilken huvudsakligen utövades mot individer, successivt har kommit att samexistera med en form av biomakt som riktar sig mot befolkningen som helhet. Från 1900-talets fascism och stalinism till dagens liberala demokratier är det spelet mellan dessa varierande teknologier för att styra individer och befolkningar som alltjämt sätter sin prägel på samhällsordningen. »Hur har kriget kommit att betraktas som fredens underliggande, osynliga drivkraft? Vilka har sökt ordningens, institutionernas och historiens princip i slagets lera och krigets larm och förvirring? Vem var den förste att tänka politiken som krigets fortsättning med andra medel?«