Evelina Johansson Wilén

Samhällskriser som pandemin, inflationschocker, en alltmer ansträngd välfärd och geopolitiska spänningar har under de senaste åren omförhandlat relationen mellan staten och andra samhällsaktörer. Nyliberalismen ifrågasätts och statliga interventioner ökar, men inte genom utbyggd välfärd. I stället växer den repressiva statsapparaten och satsningar på försvar, polis och gränskontroll expanderar snabbt. Globaliseringens tillbakagång och stormakters omfattande stöd till inhemska företag markerar samtidigt nationalstatens återkomst. Internationella institutioner som FN och WTO försvagas, medan tech- och finanssektorns politiska inflytande snarare har stärkts. Dagens politiska konflikter handlar därför allt mindre om valet mellan offentligt och privat. I stället har motsättningarna flyttat in i staten själv: det råder bred samsyn om att staten bör spela en stark roll, men oenighet om vad denna roll ska innebära. Frågan är inte längre om staten ska vara stark, utan hur. I Fronesis nummer 90–91 riktas blicken mot denna utveckling och mot de motsägelsefulla riktningar den tar. Statens förändrade roller undersöks ur två övergripande perspektiv. Det ena rör statens kapacitet att organisera, kontrollera och forma vardagslivet. Det andra gäller statens natur och relation till kapitalismen. Sedan den globala finanskrisen 2008 har intresset för statens roll, kapacitet och begränsningar vuxit inom såväl samhällsdebatt som forskning. Med detta nummer vill Fronesis bidra till den pågående renässansen för diskussioner om staten och kapitalet genom texter som ur historiska och samtida perspektiv utforskar statens räckvidd, dess gränser och dess relation till ekonomi, lag och folk. Den serbisk-amerikanske ekonomen Branko Milanovic analyserar övergången från nyliberal globalisering till en mer merkantilistisk världsordning. De amerikanska statsvetarna Margaret Pearson, Meg Rithmire och Kellee S. Tsai undersöker Kinas politiska ekonomi som en auktoritär form av statskapitalism. Förvaltningsforskaren Andreas Asplén Lundstedt analyserar folkbokföringens historia som både välfärdsinstrument och kontrollverktyg i den moderna staten. Genusvetaren Evelina Johansson Wilén undersöker hur samtidens debatt om låga födelsetal präglas av moral, skuld och politiska konflikter kring reproduktion. Juristen Hugo Lundberg diskuterar staten som en historiskt specifik form för kapitalismens sociala relationer. I numret medverkar även James C. Scott, Mikael Omstedt, Ilias Alami, Adam D. Dixon, Vanja Carlsson och Philip Abrams.

Utifrån övertygelsen om att det personliga och det politiska inte går att separera har feminister insisterat på att frågor som tidigare har placerats utanför politikens offentliga sfär i själva verket är djupt politiska. Förutom att utvidga vad som definieras som politiskt relevant har parollen om att det personliga är politiskt även resulterat i att det enskilda jagets beteende och handlande är föremål för feministisk reflektion och förändring. Mellan jaget och världen – Feminism och etik under nyliberala villkor undersöker hur det etiska aktualiseras inom feministisk praktik idag genom att analysera dess relation till den nyliberala politiska, ekonomiska och ideologiska hegemoni som präglar vår samtid. Med avstamp i teoretiker som Wendy Brown, Nancy Fraser och Chantal Mouffe studerar boken brott och fogytor mellan feminism och nyliberalism utifrån en analys av självdefinierade feministers berättelser om feministisk identitet och politik. Evelina Johansson Wilén (f.1985) är doktorand i genusvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Mellan jaget och världen – Feminism och etik under nyliberala villkor är hennes doktorsavhandling.