Linnéa Bruno

I denna bok presenteras feministiska teorier och begrepp tillsammans med fördjupande exempel på hur de kan tillämpas i forskning. Boken kan användas i diskussioner om kön, genus och feministiska perspektiv, men också som redskap då dessa frågor och perspektiv ska integreras med andra frågeställningar. I bokens första del beskrivs feminismens idéhistoriska och teoretiska utveckling. Här diskuteras begrepp som kön, genus och jämställdhet, vilken betydelse det materiella ges i olika teorier och varför kvinnliga teoretiker fått så lite plats i den sociologiska historieskrivningen. I bokens andra del läggs tyngdpunkten på tillämpning och empirisk forskning. Här ges exempel på hur begrepp och teorier har använts inom olika forskningsfält: sociala rörelser, kriminologi, arbetsliv, kropp och hälsa, familj, teknik- och vetenskapsstudier, emotioner samt migration. Feministiskt tänkande och sociologi ges här ut i en reviderad upplaga med nya exempel och hänvisningar till aktuell forskning och teori. Nya kapitel om kriminologi och våldtäkt samt sociala rörelser har också tillkommit. Boken vänder sig i första hand till studenter i sociologi och andra samhälls­vetenskapliga ämnen, men också till dem som vill sätta sig in i hur genusperspektiv och feministisk teori kan förstås och tillämpas.

Många ungas möjligheter att utforska gemenskaper och identiteter, utbilda sig, skapa och sprida sin musik och sina ord, är svindlande i jämförelse med tidigare generationers. Samtidigt präglas ungas liv och vuxenblivande av samspelande ojämlikheter. Klimatkrisen innebär att ålder som maktordning ställs på sin spets. I denna bok tas bland annat aktivism, brottsutsatthet, gängkriminalitet, berättelser om diagnoser, rasism och politisk subjektivitet i stad, landsbygd, fysiskt och på nätet upp. Den introducerar kritiska ungdomsstudier och kan användas som kurslitteratur i ämnen som barn- och ungdomsvetenskap, socialt arbete och sociologi samt av yrkesverksamma som möter unga i sitt arbete. Sagt om boken"Denna antologi, Ungas villkor & vuxenblivande, är ett utmärkt exempel på hur forskning kan tolkaungas värld från deras egen horisont. Här samsas teorier som ramar in ungdomsforskning med flera exempel på tankeväckande forskning. [...] Den absoluta styrkan är att texterna visar på nytänkande och respekt för ungas olika livsval. På så vis är boken ett betydelsfullt bidrag till den samlade kunskapen om ungas livsvillkor i dagens Sverige." Helhetsbetyg: 5 av 5. Jack Lukkertz, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2024”Linnéa Brunos antologi visar genom sin bredd och sitt intresse för ungas faktiska verklighet att dagens ungdomsforskning rör sig i en riktning som mindre bombastiskt vill finna vägar för den kunskapsutveckling och de interventioner som kan bidra till social förändring.” Ove Sernhede, professor emeritus i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitetOm författarnaBokens huvudredaktör är Linnéa Bruno, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Övriga författare är: Susanna Areschoug, Kalle Berggren, Frida Buhre, Veronika Burcar Alm, Christoffer Carlsson, Fanny Edenroth Cato, Elias le Grand, Robin Gålnander, Jonathan Josefsson, Josefine Krigh, Emeli Lönnqvist, Noor Nassef, Fanny Pérez Aronsson, Leandro Schclarek Mulinari, Hanna Uddbäck och Sara Uhnoo.

Nationalism och militarism erbjuder särskilt män en möj - lighet att få vara hjältar. Att ifrågasätta de fantasier som torgförs blir kränkande och ett hot mot denna möjlighet. Det är inte feminism som ökat ojämlikheten och skapat ett samhälle där många känner att de inte behövs. Feminism är tvärtom svaret. Linnéa Bruno insisterar på att sex utan exploatering och våld är möjligt. Att alla män kan och bör desertera från könskriget. Somliga har redan gjort det. Hösten 2017 till våren 2020 skrev hon ledare i Dagens etc och Nyhetsmagasinet etc. Tillsammans blir dessa texter ett idépolitiskt inlägg under vad Per Wirtén kallar vindkantringens år. Utsiktspunkten är systemkritisk feminism. Ur Per Wirténs förord: I blickfånget står människan, det nakna livet, vår gemensamma skörhet (...) Bruno tänker uppenbarligen inte vika sig för samti - dens motvind (...) En viktig poäng med hennes texter är att de hela tiden studsar mot den sociala verkligheten (...) Ur kritiken växer idéer om en bättre ordning. Linnéa Bruno disputerade 2016 i sociologi i Uppsala med avhandlingen Ofridstid: Fäders våld, staten och den separerande familjen, och är nu verksam som lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Utöver det är hon ofta anlitad som föreläsare vid verksamheter som arbetar med kvinnofrid och barnfrid, skribent och aktivist. Linnéa Bruno satt i partistyrelsen för Feministiskt initiativ 2013-2017 och var riksdagskandidat 2014.