Jonna Hjertström Lappalainen

Få utomstående har insyn i militär verksamhet. Det är ett förhållande denna bok syftat till att ändra på. I de tre föregående Uppdragsböckerna har militärer med egna ord beskrivit vad de gör, när de gör de som de tränats för. Vilka uppdrag ska hanteras? Vad möter dem, och vilka utmaningar ställs de inför? Hur ser det yrkeskunnande ut som härbärgerar både förmågan att bruka dödligt våld men också förmågan att skapa relationer, förtroende och samarbete? I den här boken bidrar elva olika forskare utifrån skiftande perspektiv, med sina reflektioner över militär yrkespraktik, dess möjligheter och dess utmaningar.

För 150 år sedan dog Søren Kierkegaard, men hans filosofi och författarskap är fortfarande synnerligen levande. I Sverige har hans allmänkulturella betydelse varit stor genom alla år, men hans fackfilosofiska inflytande har varit begränsat, och diskussionerna kring Kierkegaards teologiska roll tystnade kring mitten av förra seklet. Medan det sedan länge finns en mycket aktiv forskningstradition i ämnet i Danmark, har Kierkegaardstudiet i Sverige, med några få undantag, legat i träda. Denna volym vill markera startskottet för en gemensam skandinavisk diskussion om Kierkegaards arbete. I Tänkarens mångfald erbjuds läsaren en hastig orientering i den samtida skandinaviska Kierkegaardforskningen. Bidragen behandlar Kierkegaards förhållande till döden, hans syn på kommunikation, på synd, på den estetiska upplevelsen och på individen. Kierkegaard och Werder, Kierkegaard och Sokrates, och Kierkegaard som profet är andra teman. Utöver uppsatserna återges en text av Kierkegaard själv, närmare bestämt första delen ur hans allra första Journal, AA från 18351837. Utdraget innehåller de berömda passagerna från Kierkegaards vistelse i Gilleleje, vilka ofta hyllas som vittnesmål om Kierkegaards religiösa omvändelse eller som inledningen till hans existentiella tänkande. Här återfinns också det stycke där Kierkegaard redogör för sin tur över Öresund, närmare bestämt till Krapperups slott vid foten av Kullaberg, en vistelse som ägde rum den 2728 juli 1835. Det får stå som symbol för förhoppningarna om fortsatt forskningssamarbete över gränserna, och om en vital vetenskaplig och intellektuell diskussion på svensk mark kring Kierkegaards tänkande. Ingår i bokserien Centrum för Danmarksstudier.