Gunilla Johansson

Vad är ett gott liv nära döden och hur kan ett sådant främjas? Många olika synsätt existerar sida vid sida och det finns inte enbart ett enkelt svar. För att fånga den enskilda personens behov krävs ett personcentrerat förhållningssätt där patienter och närstående är självklara aktörer. Behovet av kunskap om döende, död och palliativ vård har blivit extra tydligt i samband med den pandemi som drabbade världen våren 2020. Detta är den andra omarbetade och uppdaterade utgåvan av boken. Nya kapitel: Möte med religion i det nya Sverige, Mening, Sorg samt Medicinska aspekter på döendefasen kompletterar detta redan gedigna verk. Centrala begrepp och perspektiv i teori och praktik belyses i bokens sju delar: Att möta döden i vår samtid, Värdegrund och förhållningssätt, Identitet, autonomi och delaktighet, Smärta, lidande och sorg, Stöd, tröst och mening, Livet nära döden - tidigt och sent i livet och Den palliativa vårdens praktik. Samtliga kapitel i boken har en tydlig vetenskaplig grund. Författarna är aktiva forskare med olika yrkesbakgrund och erfarenheter av palliativ vård. Boken vänder sig till studenter på grundnivå och avancerad nivå inom hälso- och sjukvårdsprogrammen, men även forskare, beslutsfattare och en intresserad allmänhet kan ha nytta av att läsa boken.

"Det är sinnligt och inspirerande alltihop och researchen är gedigen. Idéerna är genuint goda och användbara." BTJ, Anna Sjöstrand Låt dig inspireras av kreativa dukningar! Blanda material och färger, nytt med gammalt. Upptäck det roliga med att våga ta ut svängarna! För visst njuter man mer av maten om det är vackert omkring en - och här kan en vacker dukning få den enklaste middag att förvandlas till fest. Variera och våga! Det är kanske de bästa tipsen. Duka upp med porslin som går att hitta på en loppis, i farmors vitrinskåp eller som är bortglömt högst upp i köksskåpen. Skapa härliga dukningar för olika tillfällen; hemmakvällar, knytkalas, högtider och picnic - både inne och ute. Under alla årstider. Nu längtar vi efter att få träffas och umgås! Pandemin har verkligen lärt oss att hitta nya kreativa sätt att träffas på. Att middagar med vänner även kan ske utomhus - året om! Att gå ut och äta har fått en bokstavlig betydelse. Låt dig inspireras här och skapa mysiga atmosfärer, duka och bjud ut nära och kära. I boken ges även tips på enkla bordsdekorationer och bordsplaceringar att göra själv. En bok av GUNILLA JOHANSSON och LENA DJUPHAMMAR. GUNILLA är kreatör och har jobbat under många år som Art Director med både mode och inredning. LENA är fotograf och grafisk formgivare och har tidigare bland annat gett ut böckerna Klimatmaten, Bättre hälsa med bönor, Potatis och kokboksserien Studentköket.

Johan dog i en tumörsjukdom när han var trettionio år. I berättande dikter söker jag skapa honom om och om igen. Hans födelse och död, hans liv som barn, ung och vuxen man. Sjukdomstiden, kampen mot döden och hur stark hans närvaro är i mitt liv. Så även om han lämnat vårt runda bord finns han här.

Med ett helt eget språk tecknar författaren Gunilla Johansson berättelsen om en mamma. En flicka född i Norrbotten, uppvaktad av långväga friare och som sedan kom till Jämtland och livet som maka och mor. Platserna och människorna i hennes liv dansar i bokens strofer, där både livsglädjen och sorgerna får plats. Där huvudpersonen är hon.

Det är tidigt nittonhundratal i Östersund, Jämtland. Olov skickas till fäboden för att vara lilldräng. I ett slag förvandlas naturen till en plats med ylande vargar och smygande troll. När Olov lär sig bemästra sitt arbete och allt det nya är det som om han kunde nå himlen. När han misslyckas faller skammen över honom och han vill sjunka genom jorden. I “Konsten att fånga en hingst” skildras världen från ett barns perspektiv. På skogens okända stigar konfronteras Olov med den omvälvande utmaningen att lära sig bära sin ensamhet.

Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, som till exempel högskolereformen 1977. I dag har omkring 1300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professor emerita/emeritus. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa det gör här några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000. Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut och en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så "självklart och praktiskt" som omvårdnadsverksamheten noteras. I boken medverkar sammanlagt 32 författare. Vi får läsa hur det var att tillhöra de första sjuksköterskorna som genomgick en forskarutbildning, av att vara starkt engagerad i uppbyggnaden av omvårdnadsinstitutioner och får exempel från den tidiga omvårdnadsforskningen under de tre första decennierna. I boken beskrivs också några utbildningsreformer och finansieringssätt - förutsättningar för de första decenniernas omvårdnadsforskning. Som läsare möter du en idéhistorikers tankar kring tillkomsten av ett nytt ämnesområde och i slutet av boken får du ta del av en sjuksköterska och professors framtidsspaning kring dagens och morgondagens omvårdnadsforskning och dess utmaningar. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom sjuksköterske- och andra vårdutbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt till kliniskt verksamma och forskare inom hälso-, sjukvård och omsorg. Sagt om boken”[…] Boken är en intressant dokumentation över ett ungt ämnes etablering som vetenskap.” Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häfte 14112229." En inspirerande och läsvärd bok för studerande och verksamma inom vården." Läkartidningen. 2014;111:CXWX Lakartidningen.se 2014-05-28, Karin Kjellgren. Om författarnaRedaktörer för boken När Omvårdnad blev vetenskap är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritii, Alice Rinell Hermansson, dr. med. Vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och filosofie kandidat/magister inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för framtagning av boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritii.