Susanne Lundin

Hälso- och sjukvården berör alla och debatteras ständigt. De senaste åren har debatten i stor utsträckning handlat om var gränsen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer äga akutsjukhus? I vilken utsträckning kommer vi att behöva privata vårdförsäkringar? Hur ska samarbetet mellan läke­medelsindustrin och vården se ut? Men debatten handlar också om i vilken utsträckning andra, t.ex. media, patienter och intresse­organisationer, ska ha insyn i vårdens praktik och professionernas utövande. Ytterligare en aspekt som diskuteras i boken är vilka intressen som betraktas som offentliga respektive privata. Kapitlen visar att det i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården samtidigt pågår både motstridiga och komplementära processer, vilka kan delas in i flera dimensioner av offentligt och privat. Sammantaget pekar dessa processer mot en utveckling som tenderar att fragmentera hälso- och sjukvården. I denna bok ger femton forskare från olika discipliner inblick i detta spännande gränsland mellan offentligt och privat i vården. Författarna är: Petra Adolfsson, Maria Blomgren, Agneta Emanuelsson Blanck, Anders Forssell, Mio Fredriksson, Tina Hedmo, Markus Idvall, Agata Kostrzewa, Kajsa Lindberg, Susanne Lundin, Lars Norén, Eva Sundén, Caroline Waks, Lars Walter, Ulrika Winblad

Medicinen både förhindrar död och hjälper oss att skapa liv. Organtransplantationer och provrörsbefruktning är på så sätt framgångsrika medicinska behandlingar. Vi får lyckliga föräldrar och nöjda organmottagare. Men efterfrågan på den medicinska teknikens tjänster är ofta större än utbudet. Det skapar etiska gråzoner och svarta marknader där människor kan tjäna pengar genom att sälja sina kroppsdelar. Den moderna västerländska medicinen har dessutom lett till att kroppen istället för en helhet ses som en samling delar. Det påverkar hur våra kroppar uppfattas och kategoriserar oss som lyckade eller misslyckade individer. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Etnologen Susanne Lundin skriver om oavsedda konsekvenser av reproduktionsmedicin och transplantationer. Susanne Lundin är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, där hon har skapat en tvärvetenskaplig miljö med fokus på humaniora och medicin. Hennes forskning handlar om hur olika medicinska tekniker, exempelvis reproduktionsmedicin, transplantationsmedicin och stamcellsforskning, griper in i människors liv och väcker frågor om identitet och samhälle. Under många år har hon bland annat på uppdrag av EU-kommissionen och i sam arbete med WHO granskat den internationella handeln med människor och den omfattande spridningen av förfalskade läkemedel. Se exempelvis Organ till salu (2014) och antologin Medicine Across Borders: Exploration of Grey Zones (2023). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet. Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap? Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra. SKRIBENTER: Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap Östen Dahl, Lingvistik Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap Arne Jarrick, Historia Kerstin Lidén, Arkeologi Susanne Lundin, Etnologi Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria Peter Pagin, Filosofi Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

In this book, Susanne Lundin explores the murky world of organ trade. She tracks exploited farm workers in Moldova, prosecutors in Israel and surgeons in the Philippines. Utilizing unique source material she depicts a rapidly growing organ market characterized by both advanced medical technology and human trafficking.

En del saker berör människor till den grad att gängse normer och idéer ställs på huvudet. Synen på kroppen och hälsan är ett sådant fenomen. Den moderna biovetenskapen utgör i det sammanhanget en betydelsefull arena för mötet mellan människors drömmar och samhällets riktlinjer. Här ställs individers önskningar om exempelvis fysiskt välbefinnande mot övergripande värderingar - här formuleras och omformuleras synen på kropp, hälsa och identitet. I En ny kropp. Essäer om medicinska visioner och personliga val undersöker humanistiska och medicinska forskare samspelet mellan biomedicin, kultur och individ. Den moderna medicinen är en framgångsrik vetenskap med stor genomslagskraft i samhället. Samtidigt utgör biotekniken en kulturell drömmaskin, en tankekonstruktion bestående av goda och onda drömmar. Ur denna smältdegel av vetenskapliga erövringar och enskilda människors förväntningar växer en regelrätt bioteknisk förhoppningsindustri fram.