Tina Hedmo

Hälso- och sjukvården berör alla och debatteras ständigt. De senaste åren har debatten i stor utsträckning handlat om var gränsen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer äga akutsjukhus? I vilken utsträckning kommer vi att behöva privata vårdförsäkringar? Hur ska samarbetet mellan läke­medelsindustrin och vården se ut? Men debatten handlar också om i vilken utsträckning andra, t.ex. media, patienter och intresse­organisationer, ska ha insyn i vårdens praktik och professionernas utövande. Ytterligare en aspekt som diskuteras i boken är vilka intressen som betraktas som offentliga respektive privata. Kapitlen visar att det i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården samtidigt pågår både motstridiga och komplementära processer, vilka kan delas in i flera dimensioner av offentligt och privat. Sammantaget pekar dessa processer mot en utveckling som tenderar att fragmentera hälso- och sjukvården. I denna bok ger femton forskare från olika discipliner inblick i detta spännande gränsland mellan offentligt och privat i vården. Författarna är: Petra Adolfsson, Maria Blomgren, Agneta Emanuelsson Blanck, Anders Forssell, Mio Fredriksson, Tina Hedmo, Markus Idvall, Agata Kostrzewa, Kajsa Lindberg, Susanne Lundin, Lars Norén, Eva Sundén, Caroline Waks, Lars Walter, Ulrika Winblad

Corpus linguistics in Sweden: Pioneers and their context first presents the early international development for corpus linguistics and the institutional and disciplinary conditions for research on the subject in Sweden. Accounts of the first generationsof Swedish innovators in the 1960s then demonstrate the significance of the international scholarly development and external funding for their success. An analysis of the international development of the researsh field points to two well-defined clusters: one consisting of scholars with a background in language studies and another with scholars of cognitive science and psychology with an interest in language acquisition and language loss. Moreover, the study shows the increasing institutionalization of the field over time through the foundation of professional associations and journals.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.