Ylva Odenbring

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Hot, våld och trakasserier är frågor som uppmärksammas allt mer och väcker debatt. Men hur ser skolvardagens våld verkligen ut? Hur resonerar ungdomar i skolan om detta? Och vilka åtgärder bör vidtas? Denna bok bidrar med ny viktig kunskap om elevers skolvardag samt vad elever själva anser vara väsentligt för att skapa en bättre och tryggare skola för alla elever. Att lyfta fram elevers röster och erfarenheter rörande våld, hot och trakasserier i skolan är något nytt. Samtidigt som boken tillför unika elevperspektiv visar den också på så väl förebyggande åtgärder och strategier, som förslag på mer akuta insatser. I arbetet med att skapa en tryggare skola för alla våra grund- och gymnasielever krävs att eleverna får professionellt stöd. Boken är skriven för studenter på lärar- och rektorsprogrammen samt verksamma lärare, rektorer och personal inom elevhälsan som möter ungdomar i grund- och gymnasieskolan.

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld av olika slag – och utsätter andra ungdomar för samma sak. Våld i skolan leder gärna till upprörda känslor och högljudda meningsutbyten om ”skolans kris”. Skolpersonal får ofta kritik för sitt sätt att hantera kränkningar och våld. Men vilka möjligheter har skolpersonal att hantera situationer där skolan förvandlas till en brottsplats och elever är både förövare och brotts­offer? Och hur ser man på sina egna möjligheter och sitt eget ansvar i sammanhanget? Den här boken bygger på fallstudier med fokus på skolpersonalen på sex grundskolor och har tillkommit inom ramen för det av Brottsofferrådet finansierade forskningsprojektet Brottsplats skolan. Boken belyser bland annat hur skolpersonal till vardags formulerar och kategoriserar problem med våld och kränkningar och vilka institutionella diskurser som genomsyrar skolans arbete på det här området. Analysen lyfter också fram den roll faktorer som klass, kön och plats spelar i sammanhanget. Skolan är en del av ett samhälle och ett politiskt landskap i påtaglig förändring. Det finns goda skäl att bredda perspektivet på det som inträffar där. Bokens författare, docent Johannes Lunneblad, docent Ylva Odenbring och professor Thomas Johansson, är samtliga verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Barns könade vardag - om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola tar avstamp i en teoretisk förståelse som grundar sig i att det finns många olika sätt att vara pojke och flicka på. Kön är pågående sociala processer som varierar över tid och beroende på social och kulturell kontext. Barns könade vardag - om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola tar avstamp i en teoretisk förståelse som grundar sig i att det finns många olika sätt att vara pojke och flicka på. Kön är pågående sociala processer som varierar över tid och beroende på social och kulturell kontext. Författaren granskar och belyser strukturer som rör kön, bland annat diskuteras hur kön konstrueras i relation till ordning och reda samt hur flickor får agera stötdämpare för stökiga pojkar. Författaren pekar på att förutsättningen för lyckat jämställdhetsarbete handlar om långsiktighet och att man arbetar metodiskt och systematisk med detta i den dagliga praktiken. Det handlar om att få syn på rådande könsstrukturer. I boken ges förslag på hur man praktiskt kan arbeta med värdegrundsfrågor och jämställdhetsfrågor utifrån vad som är fastställt i läroplanerna. Författaren ger också en utbildningshistorisk bakgrund på förskola och skola och presenterar teorier inom könsforskning. Boken avslutas med ett kapitel där användbara läromedel, länkar till webbsidor och skönlitteratur inom området presenteras. Sagt om boken”Den här boken behandlar könsfrågor ur olika aspekter, bland annat historisk bakgrund, nationella och internationella styrdokument samt empirisk forskning och dess resultat. Boken är ganska lättläst och pedagogiskt upplagd med en detaljerad innehållsförteckning och även hänvisningar till läromedel och webbsidor som behandlar ämnet.” BTJ häfte 14109033 Lektör Marianne EricsonOm författarenYlva Odenbring är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet.